Åren 2016–2018 stod miljonprogrammet i särskilt fokus för Statens konstråds arbete med offentlig konst. Detta genom regeringsuppdraget Konst händer, som idag bland annat har resulterat i 19 konstnärliga verk på 15 platser i landet.
En gemensam nämnare finns för alla projekten: Arbetet har utgått specifikt från de förutsättningar som gällt på just den platsen. Konst händer initierades genom en öppen utlysning riktad till civilsamhället i miljonprogrammets bostadsområden. Ansökningarna innehöll konkreta förslag på platser och situationer som kunde påverkas genom konstnärligt arbete. Många av verken har också utvecklats i ett nära samarbete med boende, kommun och civilsamhälle.
Många olika slags konst
Statens konstråds uppdrag i Konst händer var att genom konstnärlig gestaltning bidra till att skapa platser för möten och mer engagerande boendemiljöer för alla, och tillsammans med lokala organisationer i det civila samhället arbeta fram praktiska exempel på hur miljonprogrammet kunde berikas konstnärligt. Detta skulle ske genom:
• Produktion av exempel på vad offentlig konst kan vara
• Utveckling av metoder för invånarinflytande i processerna för när offentlig konst blir till och
• Spridning av kunskap om erfarenheterna från projektet.
I uppdraget ingick att arbeta med såväl nationella som internationella konstnärer, och i många olika konstnärliga format. Konstverken, som är en del av resultaten, spänner över allt från en teckning, performance, film och ljud till ett flipperspel, en dansplats och en 36 meter hög skulptur.
Läroprocess för Statens konstråd
Konst händer blev på många sätt en läroprocess för Statens konstråd som beställare och producent av offentlig konst. Uppdraget medförde att vi både ville och måste förnya våra arbetsmetoder.
För att projekten bättre än annars skulle kunna utgå från lokala behov och kunskaper om platsen, valde vi som nämnts till exempel att göra utlysningarna om samarbete direkt till civilsamhället i miljonprogrammets bostadsområden. Frågan vi ville ha svar på var: Vilken plats eller situation skulle du vilja påverka genom ett konstnärligt samarbete med oss? Vi fick 153 förslag från hela landet, och valde efter en lång undersökningsfas ut 15 platser för samarbeten där vi stannade kvar under hela uppdragsperioden, eller till dess att arbetet kunde göras klart. På många av platserna organiserade sig lokala projektgrupper, som aktivt kunde påverka beslut under arbetsprocessen.
Civilsamhället i centrum
Frågeställningar som många sökande tyckte var särskilt viktiga att arbeta med konstnärligt var bland andra rätten att formulera sin egen berättelse, konstens betydelse för identitet och synliggörande, mer jämlika miljöer, platser för möten och att tillvarata nyanländas kompetens.
Andra viktiga frågor som också diskuterades i projekten är vad som är konstnärlig kvalitet, och vem som avgör vad det är. Inte minst då valen av konstnärer skulle göras.
Konstnärliga gestaltningsuppdrag uppkommer i regel i samband med att det offentliga bygger om- till eller nytt. Frågan om konstens placering, tematik och processer diskuteras då med fastighetsägare, brukare och gestaltningsprofessioner som curatorer, arkitekter, kulturarvsspecialister med flera. I Konst händer vändes den processen med viljan och ambitionen att lyssna fram vilken som var den viktigaste frågan på ett annat sätt, och i en miljö utan planerade om- och tillbyggnader. Det innebar att en ny grad av oförutsägbarhet som skulle balanseras av Statens konstråd, vilket fick myndigheten att diskutera och ompröva viktiga frågor. Från hur samverkansavtal kan formuleras, till vad som är ett konstnärligt resultat och när det uppstår.
Steg-för-steg-metoden
För att kunna arbeta med den lyhördhet, följsamhet och flexibilitet som projekten krävde, arbetade vi med steg-för-steg-metoden. Konkret betyder den att vägen fram är lika viktig som målet i sig. Genom att arbeta steg för steg, går det att behålla töjbarheten i till exempel uppställda mål och visioner så att gränserna för vad som är möjligt inte sätts för fast, för tidigt. Frågor om till exempel konstens format, tematik, tomt och framtida förvaltning hålls öppna för att utvecklas följsamt, utifrån förutsättningar och möjligheter som kan förändras och bli tydligare över tid. Då kan nödvändiga avgränsningar oftare göras vid det tillfälle som praktiskt fungerar bäst, vilket bland annat ger möjlighet till större omsorg i detaljarbetet. Såväl samarbetsprocesserna mellan många olika inblandade, som konstnärliga processer och, senare, produktionen av de konstnärliga verken. Vetskapen om att det är ”tillåtet” att ändra sig på vägen, kan bidra att skapa trygghet i projekten som främjar både social och konstnärlig kvalitet.
Att arbeta specifikt
Vad som är konstnärlig kvalitet, och därmed vilket som är rätt val av konstnär, är en sammansatt och komplex fråga. Statens konstråds hållning är, och var under uppdraget, att svaret helt beror på uppdragets karaktär och specifika förutsättningar. Avgörande för att uppnå kvalitet är hur konsten i metod, process och uttryck förhåller sig till ett givet sammanhang och människorna som där möter konsten, både som verk och som process. Alla konstnärer passar inte för alla uppdrag.
På vissa platser samordnades komplexa processer av konstnärer som hade erfarenhet av socialt engagerade praktiker sen tidigare. På andra, presenterades och valdes konstnärskap utifrån tematiken i ansökningen. På några av platserna arbetade olika konstnärer på olika sätt och i olika konstnärliga format – till exempel med tillfällig eller permanent konst – men utifrån en gemensam tematik.
Kort uppdrag – långsiktig verkan?
En stor utmaning med regeringsuppdraget Konst händer var den projekttrötthet som finns, till exempel bland konstnärer och boende i miljonprogrammet. Statens konstråd försökte därför under arbetet vara tydliga med att satsningen var ett treårigt projekt som initierats uppifrån (av staten), som kom utifrån (myndigheten Statens konstråd) och som skulle genomföras under en begränsad tid. Med det sagt, var vi också tydliga med vår ambition att genom Konst händer kunna arbeta för en på sikt mer bestående verkan.
Arbetet i projekten visade också att det fanns en stark vilja att också konstverken skulle finnas kvar och hålla på lång sikt.
Så arbetar vi vidare
Konst händer är ett avslutat regeringsuppdrag.
Erfarenheter från uppdraget har idag integrerats i Statens konstråds ordinarie verksamhet och uppdrag inom politikområdet gestaltad livsmiljö.
Till dessa erfarenheter hör att konst i högsta grad kan stärka befintliga och skapa nya konstnärliga och sociala värden, varhelst den initieras och varhelst den börjar verka.
Om Miljonprogrammet
Miljonprogrammet är det sammanfattande namnet på en rad olika typer av bostadsområden som alla uppfördes under åren 1965–1974. Här ingår såväl villaområden som radhusområden, låghus- och höghusområden
Filmer från Konst händer
Ta del av våra filmer från Konst händer på Youtube. Under uppdraget gång har vi dokumenterat och filmat projekten.
Ladda ner rapporter för Konst händer
Samarbeten Konst händer
Amiralsstaden: Malmö stad
Gamlegården: Kristianstads konsthall, Urbana hembygdsgården, Regionmuséet Kristianstad, Kommunala bostadsbolaget ABK
Gärdesåsen: Ljusdals kommun, Vänskaps och integrationsföreningen, Ljusdals internationella kvinnoförening, Ljusdalshem, Trygghetsboendet Gärdeåsen
Hageby: Portalen (Hyresbostäder, ABF, Marieborgs folkhögskola, Migrationsverket, Norrköpings kommun, Svenska kyrkan), Norrköpings Konstmuseum
Hammarkullen: Göteborg stad, Kommunala fastighetsbolaget GöteborgsLokaler
Holma: Hyllie Ungdomsråd
Hässelby: Rådet av Enade Kreoler
Jordbro: Jordbro Världsorkester, Fritidsgården Ung 137/Haninge kommun, Blå Vägen
Kungsmarken: Mellanstadens Folkets hus och park, Karlskronahem
Lindängen: Gatukraft Lindängen
Prästholmen: Länskonsthallen Havremagasinet, Kommunala bostadsstiftelsen Bodenbo, Försvarsmuseum Boden, Boden kommun
Råby: Konstfrämjandet Västmanland, Västerås stad
Råslätt: Jönköpings kommun
Tjärna Ängar: Borlänge kommun, Ideella föreningen Tjärnkraft
Tynnered: Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg
I Konst händer samarbetade vi med civilsamhälle och kommuner.
Vi definierar civilsamhället som:
– Etablerade civila aktörer som till exempel välgörenhetsorganisationer, hyresgästföreningar, samfällighetsföreningar, etniska föreningar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar, konstnärsföreningar, studieförbund, privata stiftelser och andra institutioner som inte ingår i offentlig sektor.
– Andra aktörer som till exempel grupper av ungdomar, pensionärer, föräldrar med flera som är lokalt engagerade men som inte har organiserat sig genom föreningar eller stiftelser.