Snölandskap upplyst av gatlyktor med mörk himmel och i mitten snötäckta gabioner med rivningsmassor. Sofia Sundberg, Karl Tuikkanen, Ingo Vetter, Gruvstadsparken.

Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer

Åren 2010 till 2013 stod framtidens offentliga miljöer i fokus. Statens konstråd fick i uppdrag tillsammans med  Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes att utveckla och stärka en helhetssyn i planering och byggande av offentliga miljöer. Regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer kom att bli början för Statens konstråds arbete med det som idag blivit politikområdet gestaltad livsmiljö.

Regeringsuppdraget ämnade stärka samverkan i gestaltning av den offentliga miljön. Tretton samverkansprojekt var en del av uppdraget. Där fick kommuner, landsting och privata fastighetsägare möjlighet att utveckla samverkan mellan flera olika aktörer i samarbete med Statens konstråd. De tretton samverkansprojekten utformade exempel på hur platsspecifik konstnärlig gestaltning tillsammans med arkitektur och formgivning kan gynna en helhetsplanering av offentliga områden, platser och byggnader. Uppdraget möjliggjorde en kunskapsutveckling om samverkan och gestaltning av offentliga miljöer.

13 samverkansprojekt

Möjlighet till samverkan annonserades genomtvå öppna utlysningar för alla offentliga och privata aktörer som beställer, planerar, bygger och förvaltar offentliga miljöer. Projekten valdes ut för att de representerade olika omständigheter för aktörer som beställer, planerar, projekterar och bygger offentliga miljöer

I projekten var kommuner, privata fastighetsägare och konsultföretag, arkitekter, konstnärer, antikvarier, ingenjörer, planerare, designers och byggprojektledare engagerade. Tillsammans samarbetade de för att utveckla nya idéer och lösningar för resecentrum, skolmiljöer, bostadsområden, stadsmiljöer, parkmiljöer och sjukhusområden. De kompletterade varandra och skapade synergieffekter och fördjupad kvalitet. På så vis utformades goda exempel på nya synsätt och metoder för gestaltning av offentliga miljöer.

Samverkansprojekten fick ekonomiskt stöd på upp till 50% av kostnaden för att anlita gestaltningskompetens och för vissa upp till 50% av produktionskostnaden. För varje projekt deltog en konsult från Statens konstråd för att ge organisatoriskt stöd för projektens genomförande. Kommunerna, fastighetsbolagen och landstingen var huvudansvariga för projekten. Statens konstråd, Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes arrangerade dessutom möten och seminarier för erfarenhets- och kunskapsutbyte.

Alla projekt arbetade med platsen som utgångspunkt. Genom samverkan mellan olika aktörer lyckades de åstadkomma gestaltningar som samspelar med platsens historia, bruk och betydelse. I flera samverkansprojekt fördes också en idéutveckling i nära dialog med medborgarna. De bjöd in till olika former av medborgardialog och på så vis tillkom en bred variation av perspektiv som inkluderade medborgares behov, tankar och drömmar för den offentliga livsmiljön.

Läs mer om uppdraget i boken Konsten att gestalta offentligs miljöer – Samverkan i tanke och handling

Erfarenheter och lärdomar från Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer

  • Nya synsätt på gestaltning av människors gemensamma livsmiljö behövs för att främja kvalitet.
  • För att bidra till hållbar stadsutveckling måste offentliga miljöer betraktas i ett brett perspektiv.
  • Gestaltning är mångfacetterat och olika gestaltningskompetenser kan erbjuda skilda infallsvinklar.
  • Olika kompetenser kompletterar varandra och skapar synergieffekter som fördjupar offentliga miljöers kvaliteter.
  • Samverkan kan inledningsvis ta tid men ökar förutsättningarna för ett gott resultat och kan ge tidsvinster i slutet.
  • Planinstrument enligt PBL behöver stärkas vad gäller gestaltningsfrågorna.
  • Metoder för processer och dialog kring gestaltning i planering och byggande behöver utvecklas.
  • Kunskap om vad gestaltning innebär behöver utvecklas och spridas till många olika intressenter.

I projekt betyder det att man ska:

  • Verka för tidigt och mångsidigt samarbete mellan gestaltande kompetenser och övriga aktörer.
  • Utgå från platsen, dess historia, förutsättningar och funktion.
  • Involvera medborgarna och deras kunskap, behov och önskemål om sin livsmiljö.
  • Vara medveten om att konstnärer i dialog med andra yrkesgrupper kan öppna upp för nya lösningar.

 

Möt konstnärer och deltagare från tre av projekten som var en del av regeringsuppdraget

Gestaltad livsmiljö