Konstinstitutionerna i hela landet har en unik roll som förmedlare av det konstnärliga perspektivet mellan konstprofessionen, samhällsplanerare, lokalsamhälle, politiker och publik. Det gör dem till nyckelspelare i arbetet med gestaltad livsmiljö. Detta visar en ny rapport framtagen av Statens konstråd.
Rapporten Utanför de institutionella väggarna bygger på intervjuer med 17 olika konstinstitutioner och beskriver hur de arbetar med offentlig konst och gestaltning av gemensamma livsmiljöer. Den är framtagen av Helena Selder, konstnärlig ledare Baltic Art Center, i samarbete med nätverket KLISTER, på uppdrag av Statens konstråd.
– Konstinstitutionerna i hela landet förankrar arbetet med konst i offentlig miljö och har en unik roll som förmedlare av det konstnärliga perspektivet mellan konstprofessionen, samhällsplanerare, lokalsamhälle, politiker och publik. Att stärka konstorganisationernas roll inom det nya politikområdet Gestaltad livsmiljö framstår därför som ett steg i rätt riktning, säger Helena Selder.
Kartlägger arbetssätt
Rapporten kartlägger arbetssätt och villkor för den offentliga konsten, både vad gäller projekt framtagna inom enprocentsregeln och självinitierade konstprojekt. I rapporten kan du även ta del av hur enskilda konstinstitutioners beslutsprocesser och organisation ser ut och vilken roll konstnärer och deras arbetsmetoder påverkar konstinstitutionen.
– Då den lokala konstinstitutionen har möjlighet att påverka besluts- och arbetsprocesser kring gestaltningsuppdragen utnyttjas deras kompetens och kunnande på ett effektivt sätt. Det skapar utrymme för konstinstitutionen att förankra och förmedla konsten, både inåt i offentlig förvaltning och utåt i lokalsamhället. Det är ofta resurseffektivt eftersom budgetar kan samutnyttjas bättre när konstinstitutionen är involverad redan i planeringsskedet, säger Giorgiana Zachia, redaktör för rapporten på Statens konstråd.