Rapporter

Här samlar vi rapporter som tagits fram av Statens konstråd, eller på uppdrag av Statens konstråd.

Vi förändrar varandra

Under åren 2018–2020 har Statens konstråd på regeringens uppdrag samarbetat med aktörer över hela Sverige för att stärka kunskapsutvecklingen inom fältet offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Uppdraget, som fått namnet Kunskapsnav offentlig konst, har byggt på samverkan och utgått från att kunskap utvecklas och sprids i mötet mellan olika människor och yrkesgrupper.

Kunskapsnav offentlig konst är en av flera satsningar inom det nya politikområdet gestaltad livsmiljö som beslutades av Sveriges riksdag 2018. Arkitektur, design, form, konst och kulturarv ska tas tillvara fullt ut i samhällsutvecklingen för att skapa hållbara offentliga miljöer. Hur torg, vårdcentraler eller skolor utformas har långsiktig betydelse för människors gemenskap, hälsa samt barns och ungas förutsättningar för ett livslångt lärande. Gestaltning av gemensamma miljöer är dock ett mångfacetterat och komplext område och det är i dag långt ifrån självklart att bostadsområden, skolor eller vårdmiljöer lever upp till människors förväntningar på kvalitet. Denna rapport sammanfattar det arbete som pågått under den här tiden. Röster från tjänstepersoner, konstnärer och forskare lyfts fram för att belysa frågor som varit i fokus och ge en fördjupad presentation av de utmaningar och frågeställningar vi står inför.

Läs mer om  Vi förändrar varandra nedan

Utanför de institutionella väggarna

Om vi utgår från konstnärernas, konstaktörernas och konstinstitutionernas perspektiv på den offentliga konsten, hur definieras den då? Är det ett relevant begrepp överhuvudtaget och på vilket sätt i så fall? Hur skiljer sig de offentliga konstuppdragen till konstnärer inom ramen för enprocentsregeln från de konstprojekt som initieras av konstnärerna själva och i samarbete med konstinstitutionerna? Helena Selder, författare till denna rapport, hävdar att de lokala konstinstitutionerna som arbetar med offentlig konst, utgör den sammanbindande länken mellan dem som verkar inom den offentliga konsten och stadsutveckling samt lokalsamhället, brukare och politiker. Genom sin konstkompetens och förankring i lokalsamhället över tid medverkar konstinstitutionerna till att samtidskonsten blir ett betydelsefullt inslag i offentliga miljöer. Konstinstitutionen legitimerar i grunden den konstnärliga processen och utgör en brygga mellan konstnären och en vid krets offentliga och privata aktörer som berörs av den offentliga konsten.

Läs mer om Utanför de institutionella väggarna nedan

Byggnadsannknuten offentlig konst

I denna rapport har förutsättningarna för tillsyn och förvaltning av byggnadsanknuten offentlig konst som kulturarv utretts. Byggnadsanknuten offentlig konst definieras i rapporten som konst som är beställd eller inköpt för permanent platsspecifik placering i offentlig miljö och som huvudsakligen tillkommit genom enprocentregeln. I propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) konstateras att det är angeläget att stärka förutsättningarna att bevara byggnadsanknuten offentlig konst från 1900-talet. Statens konstråd fick därför i uppdrag att särskilt utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder inom tillsyn och förvaltning av den byggnadsanknutna offentliga konsten och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till en positiv utveckling inom området (Ku2017/02582/ LS). Statens konstråd har i detta uppdrag samarbetat med Riksantikvarieämbetet (Ku2017/00942/KL).

Läs mer om Byggnadsanknuten offentlig konst nedan

Offentlig konst Ett kulturarv

Med dagens perspektiv på samhällsutvecklingen i 1900-talets Sverige är det naturligt att intresset har ökat för att kartlägga den offentliga byggnadsanknutna konsten som kulturhistoriskt bevarandevärda delar av välfärdssamhällets kulturmiljöer. Den offentliga konsten ger oss kunskap om den moderna tidens samhällsförändringar och är en viktig källa till förståelse för de offentliga miljöernas betydelse som platser tillgängliga för alla i det demokratiserade Sverige. Den offentliga byggnadsanknutna konsten förknippas främst med det offentliga samhällets aktörer och den s.k. enprocentsregeln, men dess historia inleddes redan vid slutet av 1800-talet då föreningar och enskilda mecenater bidrog till att ge konsten en framträdande ställning vid uppförandet av offentliga platser. Sett i ett längre perspektiv har den offentliga konsten även en äldre motsvarighet i byggnader och miljöer som kyrkor, slott och herresäten, där de konstnärliga verken idag är centrala i både konstvetenskapens och kulturmiljövårdens forskning och praktik.

Läs mer om Offentlig konst Ett kulturarv nedan

Konst händer

Konst händer var en regeringssatsning på konst i miljonprogrammet som pågick under tre år, 2016–2018. Statens konstråds uppdrag var att producera exempel på vad offentlig konst kan vara, utveckla metoder för invånarinflytande och att sprida kunskap om satsningens resultat. Denna publikation om vilka spår satsningen har satt i form av permanenta konstverk, och om processerna som föregått dem, är ett led i kunskapsspridningen.

Läs mer om Konst händer nedan