Skvallret är en koreograferad stadsvandring som berättar om en plats från en hunds perspektiv. Genom att lägga märke till platsens till synes obetydliga historier, grushögar och kissfläckar flyttar den uppmärksamheten från det storslagna till det intima.
Verket utgår från en sensorisk och detaljrik upplevelse av en plats. Med hunden som ursäkt för att sänka blicken till knähöjd söker den flytta våra perspektiv och uppmärksamma vår omgivning med hjälp av fler sinnen än synen. En hund är expert på att lägga en sammanfattande blick åt sidan till förmån för detaljerna i en glassfläck, ett grässtrås plötsliga rörelse, läppstiftet på en fimp. Vad kan vi som människor lära oss av andra sätt att uppleva världen på? Hur kan vi lägga de stora historierna åt sidan till förmån för de upplevda historiernas detaljrikedom och det framviskade skvallret? Vilka historier berättar vi då?
Kanske är det så att djuren har agens. Att deras instinktiva och direkta respons på samhället är ett medvetet (om än med ett annorlunda medvetande) sätt att försöka förändra det. Att de konspirerar i det tysta för att slutligen göra sig av med mänskligheten och hennes självcentrerade hybris. Kanske är detta en fantasi som människor måste öva oss på att ha? Att tänka sig att hundar inte enbart kissar för att de behöver, för att kommunicera eller markera revir, utan även för att förnedra herrarnas hus och buskage med sitt piss. Måsar skiter på bilrutor för att jävlas, råttor kikar upp ur toaletten för att skrämmas och flugor studsar mot ditt ansikte i ren ilska. Eller kanske är det så att djuren fullkomligt skiter i oss människor. Vi är obetydliga för dem, och deras prakt visas upp för sin egen skull.
Genom verket Skvallret får en öva sin föreställningsförmåga. Sin förmåga att föreställa sig en annan värld, som redan gror där vi står. Vi behöver bara öva oss på att ge uppmärksamhet till det som existerar men som ofta sorteras bort, att ta sig an sin omgivning med alla sinnen, och uppleva både oss själva och vår omgivning på andra sätt.
Det mesta i världen är slickbart om man bara ger det en chans.
Ett samarbete mellan MDT och Statens konstråd
Skvallret genomfördes första gången i samarbete med Sundsvalls kommun och Statens konstråd under 2021, som en del av regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst. Under 2023 skapas en ny vandring baserad på Skeppsholmens historiska platser, berättelser och hundar i en samproduktion mellan Statens konstråd och MDT. Vandringen skapas genom ett undersökande av platsen och insamlande av dess skvallerhistorier. Utöver detta genomförs ett samarbete med en lokal agilityförening som deltar med sina hundar i specialbyggda hinder av konstnären och scenografen Tove Dreiman.
Läs mer om Skvallret i Sundsvall 2021
Om Stina Nyberg
Stina Nyberg är dansare och koreograf från Örnsköldsvik med bas i Stockholm. Hennes konstnärliga processer är konceptuella och praktiknära och tar sig uttryck i sceniska verk, symposium, rörelsepraktiker och andra koreografiska format. Hon insisterar på att ingå i kollektiva läroprocesser och arbetar ofta i samarbete med andra konstnärer, dansare, musiker, tekniker, samhällsplanerare, magiker och koreografer. Hennes konstnärskap präglas av en övertygelse om att livets stora frågor kan behandlas parallellt med de vardagsnära, att det storslagna kan samsas med det till synes obetydliga. Stina är utbildad vid Balettakademien och Stockholms konstnärliga högskola och har skapat ett flertal koreografiska verk i egen regi, på uppdrag av institutioner och danskompanier, och som resultat av vänskapliga samarbeten.
Koncept, koreografi, framförande: Stina Nyberg
Konst, scenografi, kostym: Tove Dreiman
Producent: Terry Johnson (Johnson & Bergsmark)
Samproduktion: Statens konstråd och MDT
