”Det ligger i vår uppgift som konstnärer att spegla samtiden”

Hur samhällsnyttig kan och bör konsten vara? Och hur fungerar det att skapa offentlig konst som engagerar lokalsamhället? Det är frågor som har aktualiserats genom Kultivators projekt Det läckande monumentet.

Hur samhällsnyttig kan och bör konsten vara? Och hur fungerar det att skapa offentlig konst som engagerar lokalsamhället? Det är frågor som har aktualiserats genom Kultivators projekt Det läckande monumentet.

Det läckande monumentet knyter an till tankar och kunskap om vatten och hur det fungerar i våtmarker. Genom olika samarbeten anordnades workshops och vandringar i landskapet.

– Det handlade om att interagera för ett kunskapssökande. Med bonden som hade byggt dammen. Med länsstyrelsen som hade kunskap om våtmarkerna och med hushållningssällskapets duktiga källor, säger Malin Vrijman, projektledare vid Kultivator.

En annan samarbetspartner är Ölands folkhögskola som har ett starkt engagemang i miljö- och vattenfrågorna och där Malin Vrijman tillsammans med Mathieu Vrijman, konstnär inom projektet, också undervisar.

– Aktörer på Öland – i synnerhet bönder och markägare – drabbas personligt och ekonomiskt av vattenbristen. De har ett eget behov av att hitta lösningar. Därför väcker det här projektet uppmärksamhet och aktiverar människor, säger Tobias Croce som höll i en workshop under en föreläsningsvecka som anordnades på temat vatten. Till den inbjöds också elever vid folkhögskolan och allmänheten.

Tobias Croce tror på Kultivators koncept att förena konst och konstnärer med andra yrkespersoner.

– Projektet visar på hur konsten kan skapa frågeställningar och diskussion kring ett ämne, i det här fallet vatten. Det är positivt. Vad det leder till är förstås en annan sak.

Trish Roan var en av fem konstnärer. Hon tror att det inte alltid är konsten i sig utan aktiviteterna som genereras runt konsten som har störst potential att vara användbara.

– Därför är viktigt att bredda sig och få fler personer att delta.

Det läckande monumentet har för Trish Roan tydliggjort hur meningsfullt det är att arbeta tillsammans och producera konst som skapar solidariteter och samhörighet mellan olika sammanhang. Trish Roan bor i Australien och deltog på distans – ett beslut som fattades i linje med projektets fokus på hållbar omställning. Tre konstverk skapades på tre olika platser.

– Det som spelar roll är hur vi relaterar till varandra och de idéer som kan läcka från konsten. Det mest värdefulla inom det här projektet har varit reflektionerna och relationerna.

En ambition med projektet har varit att engagera lokalsamhället och demokratisera konceptet offentlig konst genom att visa hur det går att göra konst med enkla medel.

– Bara att fler har vågat tänka tanken att göra ett monument hos sig själva visar att konsten har blivit mer tillgänglig, säger Mathieu Vrijman.

Men att offentlig konst på landsbygden där det inte finns lika många offentliga platser innebär att ta hänsyn till olika lager av offentlighet. Ofta är en stor del av marken privatägd samtidigt som allemansrätt förstås gäller.

– Och det blir mer påtagligt här ute att vi gör livsmiljöerna tillsammans med resten av ekosystemet, säger Malin Vrijman.

Något som både hon och Mathieu uppskattade i förhållande till när de arbetat med offentliga upphandlingar var att platsen i det här fallet kunde bestämmas efter att konstverket tagits fram.

– I utvecklingen av verket fanns därför en möjlighet att föra en dialog med var det skulle uppföras – inte bara tänka material och form utan också plats, säger Mathieu Vrijman.

Han menar att en rik konstvärld kräver att det finns olika sätt att arbeta med offentlig konst.

– Det här är unikt. Ett nytt område har skapats där konstnärer kan röra sig och har möjlighet att själva manövrera.

Dessutom har Kultivator i det här projektet i högre grad kunnat jobba med samarbetsmetoder och lita på sina instinkter.

– När så behövts har vi kunnat göra förändringar i samtal med konstnärer och andra inblandade, säger Malin Vrijman.

Det läckande monumentet väcker frågor om huruvida konsten bör vara användbar. Finns det ett motsatsförhållande mellan att vara fri och samhällsnyttig som konstnär? Mathieu Vrijman säger att funktionaliteten för honom är något triggar konst.

– Att det finns en funktion behöver inte innebära att verken tappar i konstnärlig kraft. I det här fallet var det konstruktiva arbetet med att till exempel skapa social gemenskap kring renare vatten en del av verket.

Mathieu och Malin Vrijman tror att vi inom en sektor som hållbarhet bara har börjat se konstens roll.

– Det ligger i vår uppgift som konstnärer att spegla samtiden och det som är viktigt just nu, säger Malin.

Det sätt som vi gör konst och har haft möjlighet att arbeta i det här projektet är att skapa sådant vi längtar efter; att forma och omforma vår livsmiljö. Där tror jag att konsten har en viktig roll att spela i att ge hopp i en värld där mycket ser mörkt ut.

Karin Elfving
Frilansskribent 

Samproduktion som en del av regeringsuppdrag

Denna text handlar om ett av tolv lokala konstprojekt som var en del av utlysningen Lokala konstprojekt inom Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020).