Det läckande monumentet

Konstprojektet drivs av kollektivet Kultivator på Öland och är ett tvåårigt konstnärligt undersökande av vattnet och våtmarkerna på Öland. Tanken är att bearbeta och föra samtalet vidare runt vattenhushållning och framtida förhållningssätt till vatten direkt ute i landskapet där det fattas.

Projektet Det läckande monumentet drivs av det Ölands-baserade kollektivet Kultivator, bestående av Signe Johannessen, Erik Rören, Mathieu Vrijman och Trish Roan, och är ett tvåårigt konstnärligt undersökande av öns vatten och våtmarker. Bakgrunden är vattenbristen på Öland de senaste åren, och det stora intryck det gjort på dem som bor där, besökare och landskapet självt. Tanken var att bearbeta och föra vidare samtalet runt vattenhushållning och framtida förhållningssätt till vatten direkt ute i och med den omgivning där det fattas. Det är där problematiken finns, och där följderna av vattenbristen direkt påverkar den gemensamma livsmiljön, både praktiskt med torka och bränder, och i folks tankar. Kultivator ser kulturlandskapet som en offentlighet där torra åkrar, våtmarker, reningsverk och bevattningssystem är en del av ett gemensamt projekt och framför allt en gemensam angelägenhet, också för den som inte äger och brukar jorden.

Kollektivet har en ambition att vidga idén om offentlighet eller livsmiljöer till platser där de går in och skördar ur ekosystemen för att se vad en konstnärlig intervention kan göra i ett sådant sammanhang. På landsbygden förvaltas i princip all mark av privata aktörer med produktion som huvudsyfte. Konstnärerna vill undersöka vilken slags offentlighet det är och hur demokrati och medbestämmande fungerar i den omgivningen.

Projektet har genomförts både genom planerade evenemang med inbjudna deltagare och genom ett kontinuerligt samtal mellan konstnärerna. Projektets grundtanke och en del av metoden var att man ville göra ett gemensamt verk, ett monument. 2018 höll konstnärerna Signe Johannessen och Erik Rören en workshop för ett praktiskt skissarbete för dimfångare och 2019 höll de ”vattenveckan” med exkursioner, presentationer och workshoppar, allt på Ölands folkhögskola.

Under 2019 arbetades en plan fram för bygge och plats. En period för residency planerades för Signe och Erik på plats, och för Trish på distans, samt ett program för publik och medskapare på plats i våtmarken intill monumentet. Våren 2020, utifrån de nya förutsättningarna, omarbetades planen för att fungera utan resor och fysiska möten på ett sätt som gör att den också svarar bättre mot projektets ursprungliga intention om medskapande. Kultivator vill skapa monument som är öppna, översiktliga och som direkt kommenterar och agerar i vattenfrågan. Insikten om att de inte skulle skapa ett, utan flera monument kom delvis på grund av reserestriktioner, men också till stor del för att ”avbyråkratisera” skapandet ännu mer. Bland annat experimenterade man fram en digital poesiöverföring till vatten, som lästes in via en gemensam videolänk av deltagare i Aktion för hållbar utveckling vid Ölands folkhögskola, och sen infogades i Dyestadsmosse, våtmarken där verket skulle ha uppförts.

Projektet har genomsyrats av flera konstnärliga idéer: att gestaltade livsmiljöer finns och är minst lika relevanta också utanför det urbana; att lyfta delaktighet och samarbete framför konkurrens, vilket också bottnar i de ekosystem och landskap vi är förenade med; och att ett underifrån/inifrån-perspektiv på gestaltandet av livsmiljöer har vuxit fram, delvis som en följd av systemens och regelverkens storlek och komplexitet. Projektet utvecklades till ett större och mer inkluderande arbete där monument skapas på plats i Dyestad, Gnesta och Australien, och som sedan sammanförs via en digital plattform som sprids genom Kultivators nätverk till ytterligare fler platser, grupper och enskilda, med en uppmaning att skapa fler.