I propositionen Gestaltad livsmiljö står det bland annat så här (prop. 2017/18:110): ”Att gestalta en hållbar livsmiljö handlar om att organisera komplexa och ibland motstridiga intressen till en helhet. Men i begränsningarna ryms ofta också gestaltningens möjligheter. Att leda den processen kan vara arkitektens, eller designerns, men också konstnärens, särskilda yrkeskompetens och uppgift. Att skapa goda förutsättningar för detta arbete är av väsentlig betydelse för att kreativitet och konstnärlig kvalitet ska kunna prägla samhällsutvecklingen.”
Sveriges riksdag har genom att anta propositionen enhälligt ställt sig bakom perspektivet gestaltad livsmiljö. Detta betyder bland annat en helhetssyn på formandet av våra gemensamma livsmiljöer där konst, arkitektur, form, design och kulturarv ses som ett sammanhållet område. Med det perspektivet som grund, är det människans behov och miljöns kvaliteter som blir utgångspunkt för hur miljöerna där vi lever våra liv utformas.
Offentlig konst – en del av ett hållbart samhällsbygge
I politiken för gestaltad livsmiljö framhålls den offentliga konstens avgörande roll för ett mer hållbart samhällsbygge, bland annat för att konsten både kan förstärka befintliga och bidra till nya värden – såväl estetiska som sociala. Konsten kan skapa nya sammanhang och förändra upplevelsen av en plats i grunden.
Konstnärer har under århundraden spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma rum och bidragit till unika platser och boendemiljöer runt om i landet. Genom konst och konstnärliga processer kan även invånarnas perspektiv och specifika kunskap om platsen ofta tas tillvara. Att ett konstverk genomförs visar på omsorg och en vilja att investera i den lokala miljön, inte bara ekonomiskt, vilket skapar och förstärker en upplevelse av värdighet.
Nyckelkompetens i samverkan
För att ta tillvara den potential som gestaltning av gemensamma miljöer har i samhällsbygget, krävs förmåga att anlägga tvärsektoriella perspektiv och att se till helheten. Olika kompetenser måste samarbeta. Den samverkan som gestaltad livsmiljö bygger på kan ge konstnärer möjligheter att, tillsammans med andra yrkesgrupper och medborgare, påverka de bakomliggande idéerna för hur platser och byggnader gestaltas.
Denna roll är intressant för många konstnärer, och en roll som vissa konstnärer har eftersträvat under 1900-talet genom en närmare samverkan med till exempel arkitekter. En stor skillnad idag är att betydligt fler är med och påverkar idéerna bakom samhällets offentliga platser – planerare, byggherrar, medborgare med flera. Att konstnärers kompetens tillvaratas och ges förutsättningar att samverka med alla dessa aktörer är därmed en ännu viktigare faktor för helheten gestaltad livsmiljö.
Samarbete med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes
För att staten ska kunna verka förebildligt som beställare och utförare inom området, har Boverket fått ett samordningsuppdrag, där Statens konstråd bidrar med konstnärlig kompetens. Statens konstråd har också fått egna uppdrag med anledning av gestaltad livsmiljö.
Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd framhöll i sin sammanfattning av det gemensamma regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av gemensamma miljöer vikten av tvärdisciplinära samarbeten. Ett av uppdragets viktigaste slutsatser var just att det är viktigt att vara medveten om att konstnärers kompetens kan ge nya perspektiv i planeringsskeden, och därigenom bidra till nyskapande och långsiktigt hållbara estetiska och sociala värden i samhällets gemensamma miljöer.
