Verket tar avstamp i platsens betydelse genom tiderna
I Björneborgs folkpark samlas människor varje sommar för att uppleva musik, dans och mat eller för att visa upp sina motorfordon på bilträffar. Men platsen har varit en samlingspunkt längre än så. Här finns till exempel en ceremoniplats, i folkmun kallad Stenkyrkan, bestående av tre rektangulära stenblock som i början av 1800-talet placerades ut av den dåvarande bruksägaren Nordenfeldt. Stenarna utgjorde ett enkelt altare för andakt om söndagarna. Nordenfeldt ansökte hos biskopen om att få uppföra en kyrka på denna plats men fick avslag då Björneborg, liksom andra bruksorter på denna tid, ansågs vara för socialistiskt för kyrkan. Senare uppstod arbetarrörelsens folkpark på just denna plats.
Riktade tankens kraft och stenformationer
Ulrika Sparre har i sitt konstnärskap intresserat sig för stenformationer, som möjliga kraftplatser. Enligt vissa trosföreställningar bildas kraftplatser då många människors tankar riktas mot en speciell punkt. Emellanåt tar dessa kraftplatser formen av stenarrangemang. Genom sitt verk Jag väntar under stjärnorna anknyter Ulrika Sparre till denna historiska företeelse och frågar sig om det kan vara så att människorna, musiken och artisterna som vistats i Björneborgs folkpark faktiskt har laddat denna plats med en säregen kraft?