Vi är den här platsen eller tillståndet

Vi är den här platsen eller tillståndet är ett ljudverk som ges i en lägenhet i Bergsjön i Göteborg. Publiken tar del av verket genom hörlurar med tredimensionellt ljud som skapar en känsla av att befinna sig både i huvudpersonens lägenhet och i hennes huvud.

Vi är den här platsen eller tillståndet är en aktiverande hörlursföreställning som ges i en lägenhet i Bergsjön i Göteborg. Manuset bygger på romanen med samma namn som föreställningen, skriven av Johanna Gustavsson med Malin Holgersson som redaktör. Verket undersöker beroende, medberoende och psykisk ohälsa som platser där gränssnittet mellan det offentliga och det privata prövas. Det handlar om vem som ges makten över vad som anses vara friskt och sjukt och sambandet mellan klass, värdighet, tillhörighet och egenmakt.

Publiken förflyttas in i ett urbant ljudlandskap och får följa huvudpersonen Johanna/Simone, ett jag vars identitet är splittrat i två. Johanna Gustavsson och Malin Holgersson arbetar med binauralt ljud, en tredimensionell ljudbild som ger lyssnaren känslan av att vara i en annan människas nu, både kroppsligt och rumsligt. Stora delar av verket utspelar sig i Johanna/Simones lägenhet. Genom att låta dramat utspelas på samma plats som fiktionen äger rum och använda sig av tredimensionellt ljud löser de upp gränsen mellan verklighet och dramatik.

Händelser och minnen är sammanflätande till suggestiva ljudupplevelser. Publiken tar del av ljudverket via hörlurar och ledsagas i grupp genom lägenheten av Johanna eller Malin. Allteftersom berättelsen utvecklar sig i hörlurarna förändras lägenheten och publiken ges möjlighet att uppleva föreställningen med flera sinnen.

Föreställningen/ljudverket visades 29 november–7 december 2019 i en lägenhet på Siriusgatan i Bergsjön i Göteborg.

Samproduktion som en del av regeringsuppdrag

Ljudverket är framtaget av konstnärerna Malin Holgersson och Johanna Gustavsson i samarbete med Statens konstråd och Familjebostäder. Det är ett av tolv lokala konstprojekt som ingår i Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst 2018–2020. Verket är även ett gästspel i Folkteaterns satsning på ny och experimentell scenkonst.

Lokala konstprojekt är en del av regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst och syftar till att undersöka konstbegreppet och vad konst kan vara. Urvalsgruppen på Statens konstråd som valde ut projekten bestod av: Magdalena Malm, fd direktör, Åsa Mårtensson, projektchef Kunskapsnav offentlig konst, Elena Jarl, assisterande curator, Giorgiana Zachia, samordnare Stärka konstorganisationer och Edi Muka, curator.

Verkstext av Giorgiana Zachia

I västvärlden har vi vant oss vid ett samhälle som skiljer på det offentliga och det privata. Kontrasten mellan det offentliga och det privata är knivskarpt tydlig. Betraktaren för hörlursföreställningen Vi är den här platsen eller tillståndet stiger in i en lägenhet i Bergsjön i Göteborg, rakt in i en okänd persons hem.

Publiken går från det offentligas urbild, staden, och från det gemensamma – in i det urprivata – för att uppleva ett offentligt konstverk. Denna rörelse är central för att förstå komplexiteten i bakgrunden för detta verk. Johanna Gustavssons och Malin Holgerssons projekt synliggör hur idealet om en tydlig gräns mellan det privata och det offentliga har förskjutits sedan modernismens intåg och dess idéer om ett offentligt rum skiljer sig från den privata sfären. Verket innehåller flera rörelser från en dimension till en annan: från gatan in till lägenheten, från vård av psykisk ohälsa i hemmet och över till den offentliga vården.

I hörlurarna under föreställningens gång i lägenheten hör publiken hur breven från Försäkringskassan tränger sig in i lägenheten genom brevinkastet. Ljudet skapar panik hos lägenhetsinnehavaren samtidigt som hon också vet att hon är beroende av stödet hon får från myndigheterna.

Publiken får en bild av hur samhällets ideal har förändrats gentemot individens frigörelse och ansvarstagande. Den offentliga vårdens definitioner och krav på patienter, marginalerna för vad som anses vara sjukt eller friskt, har skärpts. En annan del tolkar psykiatrins utveckling med exempelvis fler diagnoser, och fler som får dem, som att problemen med psykisk ohälsa har individualiserats. Mycket handlar om att personer med diagnoser erbjuds medicin samt får lära sig att hantera sina svårigheter med olika metoder. Men hur mycket förändrar eller anpassar sig samhället sig för dessa personers specialbehov? Vem är normal? Hur ser samhällssubjektet ut? Vem passar in i de ramarna?

Konstnärerna väljer att fokusera på individens upplevelse av den utsatthet som man kan känna som psykisk sjuk och hur denna upplevelse kan förmedlas till en annan person. Det finns en tro i deras projekt om att det går, med konstens hjälp, att få någon annan, omvärlden kanske, att förstå bara man förklarar hur det känns att vara psykisk sjuk på ett bättre sätt.

Verket synliggör ett slags urholkning av individens privata sfär. För många med psykisk ohälsa är bostaden en plats för ensamhet.

Verket synliggör ett slags urholkning av individens privata sfär. För många med psykisk ohälsa är bostaden en plats för ensamhet. I verket bevittnar vi en person som “låser in sig” i sitt hem och har svårt att ta sig ut i samhället.

Vi är den här platsen eller tillståndet bidrar till att synliggöra ett fenomen i dess mest sårbara form. Förmågan att synliggöra, att lyfta fram en företeelse som puttrar under ytan och ge den en lämplig gestaltning som andra människor kan ta till sig är en unik förmåga som konsten har. Vi är den här platsen eller tillståndet utvidgar hur det offentliga rummet kan definieras inom konstnärliga gestaltningar. När konstnärerna själva initierar ett projekt i det offentliga rummet blir bilden av det vi menar med det offentliga eller det gemensamma bredare, mer nyanserad och mer komplex, som livet självt. Konstens frihet, eller åtminstone konstens manöverutrymme, utökas till skillnad från när konstnären bjuds in, ofta väldigt sent, i byggprocesserna och då konstens plats ofta är förutbestämd. Verkstext av Giorgiana Zachia, samordnare Stärka konstorganisationer, Statens konstråd

Om Johanna Gustavsson och Malin Holgersson

Johanna Gustavsson är konstnär och pedagog. Hon arbetar med performance, scenkonst, text och rörlig bild. Johanna Gustavsson är utbildad på The Whitney Independent Study Program i New York och på Akademin Valand i Göteborg.

Malin Holgersson är ljudkonstnär, dramatiker, dramaturg och radioproducent. Hen arbetar främst med dokumentära berättelser i form av ljudkonst, radio och scenkonst. Malin Holgersson är medlem i konstkollektivet Ful med vilka hen bland annat varit med och gjort föreställningarna Mödrars Manifest och Europa Europa.

Här kan du lyssna på ett ljudreportage om föreställningen Reporter: Nana Håkansson Foto: Sara Lindquist

Hitta till konstverket

Siriusgatan, Göteborg, Sverige