I arbetet med Processen formulerades frågor om den offentliga konstens strukturer, ekonomier, ägandeförhållanden och förvaltningsfilosofier: Hur kan en konstnärsdriven plats ta sig an uppdraget att skapa kunskap om det offentliga och i synnerhet den offentliga konstens roll i samhället? Hur kan det göras i en kommun som idag har få levande kulturplatser och där strukturer för offentlig konst inte existerar?
Verksamheten ville undersöka den existerande offentliga konsten i kommunen. De besökte platser, analyserade verk och ställde frågor till personer inom den kommunala förvaltningen och civilsamhället. Dessa tidigare verk kan sägas fungera som historiska vittnesmål om vilka berättelser som har tagit plats i de gemensamma rummen och vilken betydelse de har skapat. Analysen av denna historieskrivning lyfte fram frågor om vad det innebär att existera och hur denna existens ter sig. En karta trädde fram, där särskilda platser blev relevanta för existentiell och politisk bearbetning.
Vidare ville verksamheten lära sig mer om kommunens tillblivelse, industrialisering och nutida tillstånd för att undersöka offentlighetens gränser och värde tillsammans med personer med olika yrken, åsikter och erfarenheter. Några avgörande frågor var: Hur kan en postdisciplinär konstgrupp (tänkare och görare i förening), ägare och upprättare av en ny offentlighet förvalta uppdraget och bearbeta strukturella krafter som avgör om framtiden är förlorad här? Vilka konsekvenser får den offentliga konstens processer och gestaltningar när den mänskliga livsmiljön sakta försvinner? En avgörande aspekt för arbetets utgång är att verksamheten arbetat på platsen i många år och undersökt villkoren tillsammans med många inblandade och med många perspektiv och nyanser.
Genom att vidga begreppet offentlig konst till att snarare handla om politiska och sociala processer i den gemensamma livsmiljön skapas vidare horisonter för association och handling. Reflektionerna blir ofta allomfattande och berör hela samhällsbygget och människans förhållande till arbete och fritid, ägande och styrning, exploatering och produktion av arbete, skog, vatten och berg. Att tala om livsmiljö i samma andetag som man tänker på konst öppnar ett kraftfält för konsten att verka i.
Förhoppningen är att skapa utrymme för en existensiell lärorik resa med ett försök till permanens och fördjupning. Ställbergs gruva vill också utveckla ett varsamt tänkande kring offentlig konst. Om konsten inte har ett hem i en kommun kan offentlig konst kännas disparat och riskera att uppfattas som distanserad eller skrämmande. Ett arbete har påbörjats för att formulera tre vidare förslag:
- Boliden vill prospektera och öppna gruvor igen på platsen. En konsekvens kan bli att Ställbergs gruva måste flyttas enligt minerallagen. Om så blir fallet är en önskan att bolaget följer enprocentsregeln för offentlig konst, som en liten tröst till det levande i landskapet och till minnet av en kulturell plats som försvann.
- En 50-årig förstudie om ägande och förvaltning av mark. Idag äger och förvaltar Ställbergs gruva 0,014 % av kommunens 63 100 hektar. Konstkollektivet intresserar sig för vad som skulle ske om de ägde och förvaltade 1 % av kommunens mark.
- Ställbergs gruva fördjupar samarbetet med Ljusnarsberg kommun, Statens konstråd och Kulturrådet, och etablerar en ny kommunal kulturell förvaltning med ambitionen att ombesörja det existensiella i kommunen. Delar av deras verksamhet uppgår i den nya förvaltningen.
