Växterna kan grupperas på olika sätt. Lövverket kan helt skymma delar av badhusets panoramafönster eller öppna mot omgivningen utanför. Det är ett interaktivt verk som inbjuder till delaktighet.
En grupp kvinnor har räddat ett badhus från att rivas. Tillsammans med konstnären Maider López inledde de ett konstnärligt gestaltningsarbete innan arkitekt och projektör involverades, och lyckades på så sätt få samarbetet med en namngiven konstnär inskrivet i upphandlingsunderlaget av arkitekt och entreprenör. Idén om en specifik konstnärlig gestaltning var en förutsättning som arkitekt och entreprenör fick att förhålla sig till.
Med färg och lekfullhet har Maider López ofta arbetat performativt med att skapa tillfälliga gemenskaper, och därmed synliggjort och ifrågasatt vår syn på vad som är norm. I Hammarkullen var det precis det kvinnorna ville åt. Badhuset var för dem en plats där de kunde träffas och umgås i ett fredat rum. De ville säkerställa att detta skulle finnas kvar också efter renoveringsarbetet. Maider López tar med sitt verk vara på kvinnors berättelser om badet som en viktig del av deras vardagsliv. Deras reflektioner om transparens, insyn och utblickar, om vad som är ett tryggt rum, och viljan att föra in grönska i huset från naturen utanför.
”Konstpengar extrapimpar tidigare nedläggningshotat bad”, löd rubriken i en av lokaltidningarna i Göteborg då det stod klart att Hammarkullen skulle ingå som ett av projekten i Konst händer. För kvinnorna som har räddat sitt badhus från att rivas, stadsdelen, fastighetsägaren, verksamheten, Statens konstråd och – inte minst – konstnären, har projektet handlat om någonting helt annat: Hur kan sociala värden och konstnärlig integritet fredas i, och samsas med, ett byggprojekt som ska ske snabbt, rationellt och som innebär anpassning av ett badhus från 1960-talet till dagens lagkrav på säkerhet och tillgänglighet?