Att synas och att se. Anna Högbergs och Johan Tiréns två verk Marmorlinjen och Förhandlingen i Gamlegården drar både bokstavliga och bildliga linjer mellan olika delar av samhället.
Att synas och att se. Anna Högbergs och Johan Tiréns två verk Marmorlinjen och Förhandlingen i Gamlegården drar både bokstavliga och bildliga linjer mellan olika delar av samhället.
Ett samhälle är en enhet. Allt sitter ihop. Det som händer i Kiruna i norr kan påverka det som sker i Smygehuk i söder. Och ändå kan två kvarter bredvid varandra i samma stad framstå som helt olika världar.
Anna Högbergs och Johan Tiréns två verk i Gamlegården i Kristianstad handlar båda om att binda samman. Om att konkret och bokstavligt visa att avstånd och barriärer bara är fiktiva hinder, även om de kan vara nog så svåra att överbygga.
En inledande utmaning för konstnärernas arbete i Gamlegården var att hitta kontaktytor där de kunde möta området på djupet. Under 2016 utförde konstnärsduon, tillsammans med boende i Gamlegården, en serie mindre arkeologiska utgrävningar och en större geografisk kartläggning av området. Metoden skapade en dialog med och mellan människorna och platsen, och gav upphov till de utgångspunkter som de två gestaltningarna behövde.
I Förhandlingen har en lampa i en hyreslägenhet i Gamlegården förbundits med två externa lampor. Den ena i områdets centrum, den andra i direkt anslutning till regeringskansliet Rosenbad i Stockholm. Den anonyma lägenhetsinnehavarens enkla handling bestående av att tända och släcka i sitt rum får direkta verkningar ända upp till Sveriges politiska centrum. En poetisk, men också direkt, påminnelse om att vi sitter i samma båt. Ljuset måste räcka till alla. Alla måste få synas. Alla måste se.
Det mer fysiskt påtagliga verket Marmorlinjen är en intervention i landskapet. Den tio centimeter breda och 500 meter långa linjen av vit marmor drar ett streck mellan villaområdet Näsby och Gamlegården. Ett spår att följa från två håll, en lina att balansera på, en linje att stega över. Det på en gång diskreta och monumentala verket blinkar dessutom elegant mot en lång konsthistoria. Ingreppet i landskapet är en hänvisning till miljömedvetna rörelser som ”Land Art”, medan materialet blickar tillbaka på en mycket gammal tradition av marmorskulptur.
Dubbelheten går igen i duons båda verk, och bär en tydlig slutsats. Ett avstånd kan förefalla oändligt, men är i själva verket inte särskilt svårt att minska. Det är bara att sätta sig i rörelse.
Anna Högberg är född 1970, utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och bor och verkar i samma stad. I sitt mångsidiga arbete utgår hon ofta från platsen och dess sammanhang, och undersöker olika typer av rum.
Johan Tirén är född 1973 och bor och verkar i Stockholm. Efter sin utbildning på Danske Kunglige Konstakademi har han återkommande undersökt samhälleliga processer och begrepp som autenticitet och intention.
Bostadsområdet Gamlegården ligger nära natur och högskola i Kristianstad. En infrastrukturell satsning pågår i och kring området. Det handlar bland annat om en ny skola för 850 elever, nybyggnation av bostäder samt ett nytt badhus. Kommunen vill knyta samman det nya som växer upp med det som redan finns på platsen i dag.
Flerfamiljshusen i Gamlegården kom att byggas under 1960-talet. I parkområdet mellan husen anlades allt från bollplaner till en uppvärmd badbassäng som inte längre finns kvar. Affärscentrumet med service som livsmedelsbutiker, bank och bibliotek stod klart 1970.
I Statens konstråds audioguide kan du lyssna på konstens berättelser. Appen släpper in lyssnaren bakom kulisserna och blir en kollektiv förmedlande röst för verken, där curatorer, publik och konstnärer hörs.
Konst händer var en regeringssatsning på konst i miljonprogrammet som pågick under tre år, 2016–2018 inom ramen för regeringsuppdraget Äga rum. Statens konstråds uppdrag var att producera exempel på vad offentlig konst kan vara, utveckla metoder för invånarinflytande och att sprida kunskap om satsningens resultat.
Gamlegården Kristianstad, Näsbychaussén, Kristianstad, Sverige