Till vänster om entrédörrarna på väg upp mot trappan som leder till biblioteket, hittar vi en bronsskulptur av Sivert Lindblom. Den har kort och gott titeln Skulptur. Med en blank, bearbetad framsida och råare baksida framstår den i förstone som något väldigt konkret, men Anne Pira ställer sig frågan om det verkligen rör sig om en fram-och baksida. Kanske är det en in-och utsida. Besökaren kan undersöka detta närmre själv, skulpturen går att ta på. Det taktila är återkommande i kollektionen och Anne Pira menar att detsamma gäller de dominerande synliga materialen i arkitekturen– betong och trä. Hon ser Lindbloms skulptur tillsammans med Vanna Bowles teckning Abandoned Moments VII som en ingång till kollektionen. Teckningen är placerad på en vägg i en diagonal linje från skulpturen. Den är liten och kvadratisk och gjord i blyerts och föreställer två personer inbegripna i en akt som vid första anblick ser ut att vara en tungkyss. Men vad är en kyss och vad är en tunga, frågar sig Anne Pira och drar paralleller till idéhistorikern Karin Johannissons berättelser om hur man inom äldre tiders läkekonst använde alla sina sinnen, inklusive lukt och smak, för att ställa diagnos.
Tungan återkommer i ett annat verk på samma våningsplan. Isabelle Theselius skulptur Leo in My Mouth har ett ingjutet fotografi av skådespelaren Leonardo di Caprio. Han ler. Skulpturen är en förstorad replik av den tandställning som konstnären själv använde under sin tonårstid. Något händer med minnet och intimiteten i det kroppsnära föremålet genom skalförskjutningen och får Anne Pira att associera till läkarbesök: –Säg aaaa, säger doktorn och lyser ned i svalget.
Nina Bondessons målning Rosa Elenae och Franco Leidis små grafiska blad Måttagning och Att byta kläder ser ut att avbilda människor som deltar i undersökningar av olika slag, kanske medicinska sådana. Verken knyter an till den medeltida bildtraditionen och därmed även till ikonografin i Lunds domkyrka.