Under det senaste decenniet har Slovenien genomgått kraftiga politiska svängningar. Regeringar med olika syn på statens roll, demokratiska institutioner och det civila samhällets manöverutrymme har avlöst varandra. Mellan 2020 och 2022, då landet styrdes av premiärminister Janez Janša, ökade det politiska trycket på oberoende institutioner, public service och civilsamhällets organisationer. Utvecklingen beskrevs som ett exempel på demokratisk tillbakagång inom EU. Regeringsskiftet 2022 innebar en politisk kursändring, men efter ett jämnt val i mars 2026 återkom Janša som premiärminister i juni samma år.
Slovenien är ett intressant exempel på både demokratisk sårbarhet och motståndskraft. Till skillnad från utvecklingen i vissa grannländer har de demokratiska institutionerna i huvudsak bestått. Oberoende medier, domstolarnas självständighet och omfattande folkliga mobiliseringar har fungerat som motkrafter till den politiska maktutövningen. Samtidigt har konflikten om civilsamhällets handlingsutrymme och institutionernas oberoende fortsatt.
Kulturen har varit en viktig arena för dessa politiska motsättningar. Under Janšas förra regering uppmanades 18 civilsamhällesorganisationer att lämna Metelkova 6 i Ljubljana, en byggnad som under lång tid fungerat som gemensam bas för det fria kulturlivets organisationer och initiativ. Även försök att förändra ledningen för offentliga kulturinstitutioner och styra om stödet till den oberoende kultursektorn ledde till konflikter. Efter regeringsskiftet 2022 återtogs flera av dessa förändringar. Med Janšas återkomst till makten står det fria kulturlivet åter inför stora utmaningar. I september 2026 avvecklade parlamentet i praktiken den nationella fonden för stöd till civilsamhällets organisationer, samtidigt som delar av Metelkova 6 har avsatts för det återinrättade Museum of Slovenian Independence.
Seminariet belyser utvecklingen ur tre perspektiv. Statsvetaren Matjaž Nahtigal analyserar det senaste decenniets politiska förändringar och deras konsekvenser för samhällsstyrning, demokrati och det offentliga samtalet. Curatorn och skribenten Zdenka Badovinac undersöker hur förändrade politiska agendor påverkar kulturpolitiken och konstinstitutionernas förutsättningar. Konstnären och curatorn Tia Čiček fokuserar på de strategier för motstånd, solidaritet och gemensam organisering som konstnärer och aktörer inom konstfältet utvecklat som svar på den politiska utvecklingen.
Respondenter:
Sara Edström, Konstnärernas Riksorganisation
Emmeli Persson, Bildkonst Sverige
Medverkande
Tia Čiček
Tia Čiček är curator, skribent och forskare. Mellan 2020 och 2025 ansvarade hen för programverksamheten vid Škuc Gallery och samarbetar för närvarande med Maska Ljubljana. Hen är också en av de konstnärliga ledarna för World of Art School for Curatorial Practices. I sin praktik arbetar Čiček med kollaborativa projekt och utgår från omsorgsbaserade, feministiska och queera metoder. I sin curatoriella forskning, Entangled Curating, undersöker hen relationella former av omsorg och samhörighet mellan människor och andra arter, med utgångspunkt i samtidskonsten.
Foto: Maryen Vasyna Vasanthakumar
Zdenka Badovinac
Zdenka Badovinac var chef för Moderna galerija i Ljubljana mellan 1993 och 2020. Åren 2022–2023 ledde hon Museum of Contemporary Art i Zagreb. I dag är hon verksam som fristående curator och författare.
I sitt arbete har Badovinac särskilt intresserat sig för hur den östeuropeiska konstens historia skrivs och synliggörs, liksom för platsbundna perspektiv på kulturellt och konstnärligt arbete. Hon initierade Arteast 2000+, den första samlingen med inriktning på östeuropeisk samtidskonst, vid Moderna galerija, och har curerat ett stort antal internationellt uppmärksammade utställningar.
Bland hennes senaste böcker finns Unannounced Voices: Curatorial Practice and Changing Institutions (Sternberg Press, 2022) och Comradeship: Curating, Art, and Politics in Post-Socialist Europe (Independent Curators International, New York, 2019).
Foto: Igor Andjelič
Sara Edström
Sara Edström är ordförande för Konstnärernas Riksorganisation som företräder 3 500 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige och är de svenska konstnärernas fackliga organisation. Konstnärernas Riksorganisation arbetar med att ta till vara bild- och formkonstnärers fackliga, yrkesmässiga, ekonomiska och sociala intressen. Sara är konstnär som bor och verkar i Luleå i Norrbotten, där hon också driver den självorganiserade plattformen Galleri Syster sedan 20 år tillbaka.
Foto: Konstnärernas Riksorganisation
Tid, plats och anmälan
När: 4 sept, kl. 10.00–12.00
Plats: Zoom (länk skickas till anmälda dagen innan seminariet)
Språk: Engelska och svenska
Pris: Kostnadsfritt
Anmälan: Föranmälan krävs.