För att rekrytera konstnärer till projektet Naturen tar över var en viktig utgångspunkt att processen skulle vara öppen och demokratisk. En öppen utlysning publicerades på Konstpool där intresse och tidigare erfarenhet av fältet miljö, klimat och biologisk mångfald betonades. Däremot skrevs krav på tidigare erfarenhet från arbete med offentlig gestaltning inte in, vilket ofta görs vid kommunala och regionala upphandlingar av offentlig konst.
– Det fungerar ofta som grindvakt. Konstnärer som inte har den erfarenheten har inget att visa upp och kommer aldrig i fråga. På det här sättet fick vi upp ögonen för konstnärskap vi inte kände till, säger Johanna Linder, chef för Österängens konsthall.
Att frångå kravet på tidigare erfarenhet av offentlig gestaltning innebar samtidigt utmaningar.
– Varken vi eller konstnärerna hade gjort det här innan. Men vi har lärt oss tillsammans under resans gång.
Nästan 300 konstnärer svarade på konsthallens öppna utlysning. Sju av dem bjöds in till en helg vid Österängen och i biosfärområdet. Enligt annonstexten skulle sedan ytterligare urval göras. Men det kändes av samtliga inblandade inte rätt.
Johanna Linder förklarar att Österängen konsthall sedan länge fokuserar på att verka inkluderande och så långt det är möjligt komma ifrån tävlingsmomentet i urvalet av konst. Istället är ambitionen att skapa nära samarbeten och relationer med både konstnärer och lokalsamhälle.
– Därför kändes det väldigt fel att välja bort konstnärer när vi väl hade lärt känna dem under den första helgen, berättar Johanna Linder.
Efter dialog med Statens Konstråd och konstnärerna bestämde sig styrgruppen för projektet för att behålla samtliga konstnärer. Det innebar mindre pengar till varje projekt men att alla fick förverkliga sin idé.
– När vi började ifrågasätta oss själva och vår metod uppstod en vändpunkt. Vi kände att vi måste göra det här på vårt sätt, säger Johanna Linder.
Filip Zezovski Lind, konstintendent vid Jönköpings kommun satt i projektets styrgrupp. Han menar att det intressanta med projektet var just insikten att Österängens konsthall inte behövde agera som upphandlande myndigheter.
– Projektet visar på möjligheterna som uppstår när fria aktörer arbetar med offentliga konstprojekt. Det är väldigt relevant att öppna upp för fler men vi har ingen tradition i Sverige av att fria aktörer arbetar som curators för offentlig konst. Därför finns ingen struktur för det, säger Filip Zezovski Lind.
Ända från början skedde ett nära samarbete mellan två ideella organisationer: konsthallen och biosfärområdet. Också bostadsbolaget Vätterhem var involverat. Filip Zezovski Lind ser positivt på den här typen av samverkan mellan olika fria aktörer som kan uppstå inom ramen för ett projekt av offentlig konst.
– Helt plötsligt finns det möjligheter till samarbeten utöver de traditionella. Där tror jag att de här projekten har varit viktiga. Frågan är hur vi på kommunen kan skapa bättre förutsättningar i samarbete med andra som vill göra offentlig konst.
Filip Zezovski Lind ser att kommunala aktörer kan spela en viktig roll i att hjälpa konstnärerna att navigera i kommunens organisation.
– Ingången är inte självklar för en konsthall. Jag lyfte till exempel in projektet i stadsbyggnadsgruppen och kopplade samman konstnärerna med de som är trädansvariga.
Katarina Vallbo, assisterande projektledare och en av konstnärerna i projektet, håller med om fördelarna med att offentlig miljö inte bara gestaltas på uppdrag av kommuner, regioner och stat.
– Självklart måste stora upphandlingar vara helt transparenta men det gör samtidigt att de blir oerhört formaliserade. Det är inte alla konstnärer som jobbar så. Det här projektet har visat att en liten uppdragsgivare kan agera mer spontant och ändra sig i kommunikation med konstnärerna. Det är otroligt värdefullt.
Konsthallens läge och nära samarbete med lokalsamhället har också haft stor betydelse. Flera av verken har haft ett deltagarperspektiv och aktivt engagerat invånarna i stadsdelen.
– Vi har under lång tid byggt upp ett förtroende och en tillit i förhållande till Österängsborna. Det spelar roll för konstnärerna att det inte är konstigt med konst på Österängen, säger Johanna Lind, konsthallschef.
Karin Elfving
Frilansskribent
