Gammalt språk – nya former och flyktingar

I installationen Gammalt språk – nya former och flyktingar (Dološ giella – ođđa hápmi ja báhtareaddjit), som utgörs av stora träskulpturer, manifesterar Aage Gaup sitt intresse för ett visuellt språk, som till exempel hittas bland symbolerna på Nåjdernas trummor. I utställningen visar han också upp små kolteckningar, ritade av en barnhand och för evigt förknippade med ett gömt trauma.

Om Gammalt språk – nya former och flyktingar

Aage Gaup har varit verksam som konstnär och scenograf sedan det tidiga 1970-talet. Gaup var medlem av den legendariska Masi-gruppen vilken var föregångare till det Samiska konstnärsförbundet som bildades 1979, som sedermera etablerade Sámi Dáiddaguovddáš år 1986. På Välkommaskolan visas en serie verk han gjorde särskilt för utställningen Gammalt språk – nya former och flyktingar, 2018, på Sámi Dáiddaguovddáš (Samiskt centrum för samtidskonst) i Karasjok, Norge. I installationen, som utgörs av stora träskulpturer, manifesterar Gaup sitt intresse för ett visuellt språk, som till exempel hittas bland symbolerna på Nåjdernas trummor. Symbolerna har antagit en tredimensionell form och språket utgör en fjärde dimension. Gaaups kunskaper från scenografin kommer sig tydligt till uttryck och skulpturerna ackompanjeras av en ljus- och ljuddesign framtagen tillsammans med Halvdan Nedrejord (ljud) och Kurt Hermansen (ljus).

Kolteckningarna baserar sig på teckningar Aage Gaup fann då han städade ur sin mors dödsbo. Teckningarna illustrerar moderns och Aages flykt till Áiterohtu under Andra världskriget, där Gaaups morföräldrar bodde i sina kåtor. Tyskarna hann dock ikapp mor och son och de tvångsdeporterades till södra Norge. De små teckningarna fanns på baksidan av några julkort och på ett kalenderblad, som flyktiga bevis över ett gömt trauma.

Om Aage Gaup

Aage Gaup (f. 1943, Børselv) är konstnär och scenograf verksam i Karasjok.