I Konstnavet 2.0 har Sundsvalls kommun engagerat konstnärsduon Bastarder och koreografen Stina Nyberg för att i tidigt skede av en stadsbyggnadsprocess bidra med konstnärliga processer och synvinklar. Projektet är ett samarbete med Statens konstråd, och en del utlysningen Konst i stadsutveckling inom regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020).
”Jag ska berätta för dig om Sundsvall. I den här berättelsen så kommer jag att strunta i de stora berättelserna i historien, i branden, träpatronerna och Stenstan, strunta i rådhuset, stadshuset och i hotell Knaust, strunta i grundare, härskare och rikemän. Istället lägger vi märke till detaljerna. Frågan är inte vad som ryms i historien. Frågan är vad som ryms i munnen och vad som inte ryms i munnen.”
Det ovanstående är hämtat från de första minuterna i den gränsöverskridande Stina Nybergs koreograferade upplevelse Skvallret, som med föredömlig tydlighet får sina deltagare att se bortom de mest givna perspektiven.
Under Nybergs trygga guidning får deltagaren för en stund lämna det mänskliga och följa med på en promenad som betraktar staden genom en hunds ögon, nos och sensoriska register. Doftspår, småljud, stenbeläggningens skiftande färger och underlagets taktila egenskaper är plötsligt viktiga förnimmelser.
Nya och annorlunda perspektiv är precis vad som efterfrågas i Sundvall, där stadskärnan står inför stora förändringar. Stadens gamla bussnav ska flyttas, och den stora frågan inför framtiden är vad som ska ske med det i dagsläget inte särskilt attraktiva området.
Inom ramarna för satsningen Konst i stadsutveckling har koreografen Stina Nyberg och konstnärsduon Bastarder bjudits in för att med kompetenser som ofta saknas i strategiskt stadsutvecklingsarbete hitta oväntade synvinklar. En oskriven framtid vinner rimligen på bredast möjliga startblock.
– Vi kommer att sammanfatta processen i en konferens. Men vi kallar det för startkonferens istället för avslutning, säger Ulrika Sjöberg, kommunikatör på Sundsvalls kommun och projektledare för Konstnavet 2.0.
Området kring det nuvarande bussnavet domineras av asfalt, och en snabb sökning ger vid handen att det är en plats som präglas av sociala problem och otrygghet. I likhet med många snarlika platser i landet har miljön reducerats till en enda funktion, och de många människor som passerat till användare utan individualitet.
Konst- och designduon Bastarder har tagit fasta på att bussnätet trots allt berör alla kommuninvånare som nyttjar kollektivtrafiken och på ett lekfullt sätt brutit ner det opersonliga nätet till mindre berättelser som visar hur många som faktiskt har anknytning till platsen. I Superstruktur har duon programmerat om det centrala bussnätet genom en rad förslag som lyfter all den kunskap och all den fantasi som bärs av fordonens passagerare. En bussresa som en livsberättelse, som en plats för kunskapsdejting och filosofiska frågeställningar.
– Det vi tar med oss är hur man kan arbeta med dialoginsatser framgent. Det har varit en fantastisk möjlighet att få jobba tillsammans med konstnärerna som kanske kan få oss att tänka på ett annat sätt. Ibland är det det man måste göra att vända kommunhuset upp- och ned och skaka ut oss som jobbar där i verkligheten, säger Ulrika Sjöberg.
Bastarder har visat att det finns många olika typer av expertis, och bland annat jobbat med barn i förskola, rollerbladesåkande unga tjejer och stickande kvinnor som har skapat kläder åt rollerbladeåkarna. Dessutom har de tillsammans med lokala snickare tagit fram prototyper på snickarbänkar tänkta att placeras i det offentliga rummet.
Konstnavet 2.0 har både väckt entusiasm, i form av fastighetsägare som erbjudit oanvända skyltfönster för projektet, och ifrågasättanden. Stina Nybergs temporära ”hundskulptur” bestående av en grushög gjuten i betong har exempelvis lockat fram såväl glada skratt som ilsket muttrande frågor.
– Det är inte alldeles enkelt att kommunicera kring det här. En viktig del av det här projektet har faktiskt varit att reflektera kring hur vi använder konst och hur vi ska hitta ett språk som ger utrymme för ett nytt sätt att angripa stadsutvecklingens frågeställningar. Konst i stadsutveckling ska ju inte bara vara en fråga om var man placerar en staty för att kunna stryka enprocentregeln från sin lista, utan att inkludera konstnärer i ett tidigt skede för att få ett rikare perspektiv, säger Ulrika Sjöberg.
Konstnavet 2.0 lämnar efter sig nya infallsvinklar och en bredare idé om vad konst kan innebära, men också en förbättrad intern dialog mellan Sundsvalls olika förvaltningar. Planarkitekten Anna-Karin Ogén, som har suttit med i arbetsgruppen, tar med sig ett öppnare samtalsklimat från Navet 2.0.
– Definitivt, jag tror att det blir en stor förändring. Tidigare var konst i det offentliga Sundsvall inte en fråga som diskuterades mellan förvaltningarna över huvud taget. Men i och med Konst i stadsutveckling har vi tvingats tala med varandra och fundera på hur våra kolleger kan involveras i processerna. Att det har funnits en utomstående part har gjort att vi har varit öppnare och inte bara talat för våra respektive områden. Vi har fått chansen att ställa alla dumma frågor, vilket har gett oss en helt annan kunskap. Det har varit som en fortbildning, och det kommer att synas. Det har redan lett till att vi har börjat jobba mer tillsammans över olika förvaltningsgränser.
Sebastian Johans
