Borlänge kommun vill professionalisera arbetet med offentlig konst. Det var utgångspunkten för kommunens ansökan om att ingå i Första gången – steget vidare. Sedan tidigare fanns enbart en rekommendation om att lägga 1% av budgeten på offentlig konst vid nybyggnation, men ingen tvingande regel. I samband med att kommunen planerar en helt ny stadsdel med bostäder, skolor och parker ökade behovet av ett mer formellt styrmedel.
Kommunens vilja att arbeta mer strategiskt med offentlig konst hänger också samman med den nya nationella arkitekturpolitiken Gestaltad livsmiljö som satte igång flera projekt liknande Första gången – steget vidare. De tankar som exempelvis finns framskrivna i Gestaltad livsmiljö ger en förståelse för att den offentliga konsten ingår som en viktig del i samhällsbygget. Borlänge var också en av samarbetsparterna i Statens konstråds regeringsuppdrag Konst händer och har positiva erfarenheter från projektet i stadsdelen Tjärna ängar att bygga vidare på. Det blev därför självklart för kommunen att söka till Kunskapsnav offentlig konst.
För att kunna ta fram en ny konstpolicy behöver man hitta ett gemensamt språk och samla berörda parter. Kultursekreteraren arbetade tätt ihop med Borlänge Energi och Statens konstråds representant ArtPlatform. Under drygt ett års tid hade kommunen månatliga möten med särskilda teman där olika kommunala verksamheter och bolag bjöds in, men uppslutningen var av olika skäl inte alltid den bästa. Många funktioner inom kommunen deltog ändå i diskussionen som ledde fram till styrdokumentet.
Under processen krävs förståelse och lyhördhet för vars och ens kunskap. Det är viktigt att låta alla parter beskriva sitt arbete och vad konst kan vara utifrån deras synvinkel. Det är också viktigt att skapa tillfällen att träffas för dem som kanske inte vanligtvis möter varandra. Att knyta informella kontakter och utbyta erfarenheter som inte alltid kan formuleras in i ett styrdokument. Att jobba uppsökande, helt enkelt. På det viset går det att få med alla olika bitar som formar en lokal strategi och som fungerar över tid. Det gäller att få fram ett generellt dokument som ändå ger utrymme åt oförutsedda situationer.
Tidigt förstod Borlänge kommun att det utan ett politiskt mandat skulle det bli svårt att få tjänstepersoner att prioritera arbetet med en ny policy för den offentliga konsten. Att få en bred politisk uppslutning är avgörande eftersom i stort sett hela den kommunala verksamheten berörs. Utöver förvaltningsöverskridande arbetsrutiner behöver dessutom den kontinuerliga finansieringen säkras för att policyn ska vara möjlig att genomföra.
Politikerna i Borlänge var dock positiva och beviljade ett utredningsuppdrag, och hade förståelse för att det handlar om samhällsviktiga värden som inte alltid kan mätas. Förloppet försenades under 2020 på grund av Covid 19-pandemin men förhoppningsvis beslutas policyn om en 1%-regel under hösten 2021. Politikerna avvaktar nu hur kommunens ekonomiska prognos utvecklas innan de lägger fram förslaget. I dagsläget skulle det antagligen röstas ner av ekonomiska skäl.
Även om finansieringsmetoden inte klubbas kan övriga rutiner genomföras, som behovet av att anlita arvoderad konstkompetens och insikten om att konsten måste planeras in tidigt i nya byggprojekt. Det är ännu inte uttalat vem i kommunen som äger frågan om den offentliga konsten, och för att den inte ska hamna mellan stolarna är ett regelverk viktigt. Borlänge kommun vill undvika att urval och beslut blir godtyckliga, och säkerställa att viktiga aspekter inte glöms bort.
Samtidigt som en ny konstpolicy togs fram arbetade Borlänge kommun också med två offentliga verk till Paradisparken intill Tjärna ängar. De parallella processerna hade positiv inverkan på varandra. Det var en stor fördel att få testa hur styrdokumentet fungerar i praktiken. På så vis gick det att identifiera fallgropar och få en uppfattning om hur lång tid processen tar. Alla upphandlingar som hänger samman med offentlig konst kan göra det till en långsam process, men den måste få ta tid för att bli bra. Det tillkommer också ett demokratiskt förlopp som innebär att bygga upp kontakter och skapa dialog med de boende i området.
Det kan vara viktigt för andra kommuner i samma situation att tidigt ta reda på vem inom organisationen som har tid och kunskap att driva arbetet. Lite paradoxalt är processen inledningsvis ganska beroende av denna person, medan den utarbetade strategin sedan måste fungera oberoende av enskilda individer. Det kan vara en pedagogisk utmaning att även internt förklara vikten av offentlig konst, och kulturen är ofta en slimmad avdelning inom kommunerna. För att spara tid kan man titta på hur andra arbetat – och ta det som passar den egna kommunens behov.
Lika viktigt är, som sagt, att få tyngd i form av ett politiskt uppdrag. Trots att viljan finns för att ta fram en ny konstpolicy, kan den bli svår att genomföra om det inte finns personal, tid och utrymme att få arbeta med den.
Magnus Bons
Fotograf ovan: Lina Sofia Lundin
Samproduktion som en del av regeringsuppdrag
Detta är ett samverkansprojekt inom utlysningen Första gången – steget vidare som var en del av Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020). Inom Första gången – steget vidare samverkade kommuner och regioner runt om i landet med Statens konstråd för att skapa, eller vidareutveckla, rutiner för sitt arbete med offentlig konst.
