Arbetsprocess för konst i stadsutveckling

När stad och land förändras kan konstnärer bidra med viktig kompetens. Tillsammans med arkitekter, planerare, civilsamhälle, kommun och invånare kan konstnärer utveckla nya metoder för samarbete, lyfta upp perspektiv som riskerar att försvinna och skapa innovativa helhetsgestaltningar.

Konstnärer kan i sitt arbete lyfta viktiga frågor på andra sätt – och vid andra tillfällen – än dem som medges i vanliga plansamråd. Konstnärer kan bidra till att gestalta och tänka konstnärligt vid planering av allt från stora infrastrukturprojekt till en specifik liten lekplats. Konstnärliga metoder kan också ta vara på de sociala värden som finns på en plats, lyfta invånares perspektiv och integrera deras kunskap när platser ska förändras. Det gäller i såväl tätbefolkade tillväxtområden som avfolkningsområden i glesbygd. Att konst ska vara en självklar del vid planering och utformning av våra gemensamma rum är idag ett uttalat mål i politiken för Gestaltad livsmiljö, som enhälligt antagits av Sveriges riksdag.

Mångfald av konstnärliga uttryck och metoder

Arbete med konst i stadsutveckling betyder inte arbete med någon specifik typ av konst. Inom stadsutveckling finns tvärtom ofta möjligheter att skapa både tid och utrymme för att arbeta både djupt och brett med en mångfald av metoder, konstnärliga uttryck och format.

Konst i stadsutveckling kan öppna för storskaliga konstnärliga gestaltningar, men också rikta in sig på sociala frågor: Det finns idag en rad konstnärliga praktiker som särskilt intresserar sig för sociala sammanhang, olika deltagarbaserade processer, för att undersöka specifika situationer och för att kommentera samhället på olika sätt. Dessa konstnärskap är för de flesta lätta att tänka sig i en stadsutvecklingsprocess men det finns även andra, som utan kunskap om konst, inte är så enkla att förstå i ett sådant sammanhang. I samverkan med en konstsakkunnig kan dessa olika konstnärliga uttryck och praktik ges utrymme och bidra med kvaliteter.

Vad konstnärers perspektiv kan bidra med

I stadsutvecklingsprojekt kommer konsten och konstnärerna in i en annan situation, än de mer vedertagna uppdragen att till exempel utveckla ett tillfälligt verk eller föreslå en konstnärlig gestaltning för en given plats i en bestämd byggnad. Inom ramen för stadsutvecklingsprojekt kan de konstnärliga perspektiven tillföra kvaliteter i flera olika skeden av processen. Några exempel: I programarbeten kan konstnärliga praktiker och processer bidra till att kartlägga och undersöka olika behov. De kan också synliggöra möjligheter som en specifik situation rymmer. Slutsatserna av detta arbete kan lyftas in i diskussionerna under till exempel detaljplanearbetet. I detaljplanen kan de bidra till både utformningen av den fysiska miljön och till att de sociala värden som finns på en plats bättre tas tillvara. Konstnären kan också identifiera befintliga konstnärliga värden och utreda möjligheter för offentliga konstgestaltningar i det planlagda området.

Situationen gör korskopplingar möjlig

I en planprocess finns möjlighet till många olika slags samarbeten mellan konstnärer och andra specialistkompetenser. Det gäller de som genom regleringar självklart ingår i en planprocess (planerare, arkitekter, kulturarvsspecialister med flera). Dessutom kan samarbete skapas med andra kompetenser, som kanske inte är lika givna i stadsutvecklingsprocesser men som kan vara lika viktiga. Både för en fördjupad planprocess och för konstnärligt utvecklingsarbete. Till exempel boende, civilsamhälle, olika verksamhetsföreträdare, arkeologer, sociologer, etnologer, forskare inom olika discipliner.

Inom stadsutveckling finns möjligheter till korskopplingar. Det finns idag en rad exempel på projekt som börjar som tillfälliga projekt på en plats och senare permanentas på en annan. Exempel finns också på samarbeten mellan konstnärer och planerare som leder både till bevarande av kulturarvet och ny konstnärlig gestaltning. Konstnärliga initiativ från civilsamhället har i samarbete med konstnärer många gånger påverkat en tänkt planering och att ursprungliga detaljplaneförslag lagts åt sidan, till förmån för nya förslag som till exempel lyfter befintliga värden på plats.

Tiden öppnar utrymme för fler och parallella arbetsprocesser

Det är framförallt tidsaspekten som skiljer arbetsprocessen för konst i stadsutveckling från arbetsprocesserna för permanent och tillfällig konst. Stadsutvecklingsprocesser pågår ofta under många år, ibland flera årtionden, vilket påverkar arbetet med konsten. Konstprocessen ska kunna haka i, samspela med och bidra till att skapa utrymme för konstnärligt arbete inom en lagstyrd plan- och byggprocess. Därför kommer en rad olika processer pågå parallellt och måste samordnas. Detta gäller inte minst de konstnärliga processerna, eftersom konstnärligt arbete kan vara aktuellt i flera olika skeden av plan- och byggprocessen. Pågående konstnärligt arbete kan också ha inletts i en tidigare fas. Att identifiera möjliga kopplingar mellan planeringsarbetet och den konstnärliga processen är en utmaning som, om den organiseras på ett medvetet sätt, har en stor potential att sätta avtryck och göra skillnad.

Tillsätt curator/konstprojektledare när projektet börjar

Arbetet med konst i stadsutveckling kan börja i mycket tidiga skeden. Så tidiga, att de föregår arbetet med att ta fram specifika konstprogram. För att arbetet med konst i planering och stadsutveckling ska kunna leda till meningsfullt resultat är det viktigt att, internt eller på annat sätt, så tidigt som möjligt tillsätta en curator eller annan konstkompetent projektledare för det konstnärliga arbetet. Denna kompetens bör ingå i den ordinarie projektledningen, som i tidiga skeden också intar rollen som det konstnärliga arbetets samrådsgrupp.

När curator/konstprojektledare, eller konstnärer anlitas tidigt, till exempel under översiktsplanearbete, kan de lyfta konstnärliga perspektiv i diskussionerna som bidrar till att skapa helhet i planeringen. Ju tidigare i processen som curatorskompetens anlitas, desto mer realistiska är också förutsättningarna att organisera, strukturera och samordna arbetet med konsten under de år som ligger mellan planarbetets initiala idéer och fysiskt genomfört resultat. Då ges curator/konstprojektledaren också realistiska förutsättningar att bedöma när och hur olika former av konstnärliga samarbeten kan initieras, om och när konstprogram behöver formuleras och hur resultat av de konstnärliga processerna kan lotsas vidare. Både i det konkreta plan- och byggarbetet och till konstnärliga tillfälliga eller permanenta gestaltningsprojekt.