För hundra år sedan, 1921, blev Sverige en demokrati med allmän och lika rösträtt – för första gången fick även kvinnor rösta i allmänna val. För att uppmärksamma jubileet samarbetar Sveriges riksdag och Statens konstråd med uppdraget att ta fram ett konstverk till Riksplan vid riksdagshuset i Stockholm. Riksdagen vill genom den konstnärliga gestaltningen särskilt hedra de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna: Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund.
Dessa kvinnor kom från olika bakgrunder och hade olika livserfarenheter, men förenades i sin kamp för den kvinnliga rösträtten och för att de satte områden som var viktiga för kvinnor på dagordningen. Frågor de slogs för var till exempel gifta kvinnors rätt till arbete, kvinnors rätt till arbete i statlig tjänst och förbättrad mödravård – det vill säga rättigheter som de flesta i Sverige tar för givna idag.
Det här konstnärliga uppdraget sätter fokus på att en levande demokrati inte är någonting statiskt, utan något som på olika sätt måste främjas, förankras och försvaras i varje generation. Konstverket ska innehålla en figurativ, eller på andra sätt föreställande, gestaltning av dessa viktiga pionjärer.
Om platsen
Platsen för den konstnärliga gestaltningen är en avgränsad, specifik del av Riksplan på östra sidan av riksdagshuset (1897–1905, byggnadsarkitekt Aron Johansson). Genom denna park promenerade de fem kvinnliga pionjärerna till sitt arbete i riksdagshuset, som då hade sin huvudentré från Riksplan. Parken har gjorts om många gånger och är i sin nuvarande utformning en av trädgårdsarkitekten Walter Bauers bäst bevarade gestaltningar. Genom en glasad kupol i marken har platsen också omedelbar visuell kontakt med huvudstadens äldsta historia: utgrävda medeltida husgrunder som under mark är en del av Medeltidsmuseet i Stockholm.
Ett samarbete mellan Statens konstråd och Sveriges riksdag