Rening

Mitt i ett levande och ljudintensivt folkliv utanför tingsrättsbyggnaden i Lund står fontänen i form av en bäddad säng i brons. Genast förflyttas betraktaren till en stillsam annan värld med porlande vatten, värme och närhet.

Om Rening

Utanför tingsrättsbyggnaden i Lund, i en damm, står bronsinstallationen Rening av Meta Isæus-Berlin. Verket består av en säng och en stol av brons som talar direkt med tingsrättsbyggnadens kopparfasad. När betraktaren kommer närmare märks vattnet som porlar genom verket ner i dammen. Storleken på sängen och stolen är baserade på mänskliga mått och gjorda i naturlig skala. Sängen är till och med bäddad med ett rödpatinerat täcke och en kudde i vitt – allt i omsorgsfullt formad brons. Under vintertid kommer vattnet att ersättas av värme så att is och snö smälter.

Curatortext av Kristina Möster Nilsson

Rening av Meta Isæus-Berlin

Lund är en stad med överraskande många fontäner. En av de mest omtalade är LTH-Fontänen (1966–1970) av Klas Anshelm och Arne Jones på Lunds Tekniska Högskola, vilken står kvar som ett monument över idén om en storslagen fontän. En annan iögonfallande fontän är Helgo Zettervalls vattenskulptur vid Universitetsplatsen (1889) i Lundagård. När Meta Isæus-Berlin fick ett skissuppdrag för ett konstverk i dammen vid Lunds nya tingsrätt var det faktiskt den hon såg som en arketyp för en omsorgsfull och vacker fontän. Universitetsplatsens blomsterplanteringar, vattnet i olika nivåer och vattenspelet gjorde intryck på henne.

Vatten – ett konstnärligt medium
Liksom Isæus-Berlin låter andra konstnärer och arkitekter tala till hennes konstnärskap, är det många idag verksamma inom fältet som ser Isæus-Berlins som en förnyare av konsten. Hon har gjort ett flertal oförglömliga verk vilka är en del av den svenska konsthistorien. Under hela sitt konstnärskap, alltsedan examensutställningen på Kungl. Konsthögskolan på 1990-talet, har hon arbetat med vatten som medium. Några minns säkert häpnaden som hennes konstinstallationer väckte på bomässan Bo-01 i Malmö. Konstverket Ett Vattenhem fyllde bostadsrum med vatten i vilka vardagsobjektens skönhet framträdde och materialens fasthet suddades ut när de slukades av vattnet. Det vilade en känsla över rummen att något hade gått förfärligt snett. Många år senare tog verksamheten på Lunds tingsrätt tillsammans med fastighetsägaren ett modigt konstnärligt beslut att bjuda in Isæus-Berlin för ett gestaltningsuppdrag i centrala Lund.

Konst i stadsutveckling
Precis som LTH på 1960-talet och Universitetsplatsen med omgivningar på 1880-talet stod för omfattande förändringar av stadsbebyggelsen, ingår tingsrättens byggnad i en större pågående exploatering av området kring Lunds centralstation. Fojab Arkitekter har skapat en imposant byggnad som talar till kvarteret med sin tungt organiska form i koppar och sten. När hela området omgestaltas kommer Lunds tingsrätt att vara en central byggnad med sin skulpturala byggkropp fylld av domstolens funktioner. Meta Isæus-Berlins installation och fontän Rening är placerad i dammen utmed fasaden, några steg från Bjeredsparken och ett par minuter från stationen.

Rening i vatten och brons
På avstånd syns Rening som ett litet ting intill den monumentala byggnaden. Ljudbilden i området är intensiv från perrongerna och förbipasserande tåg, gatumusikanter och lekande barn. Först när en kommer närmre hörs fontänens skval när vatten faller ner i dammen. Bronsinstallationen med sängen och stolen blir vid byggnaden liten som en människa, storleken är baserad på mänskliga mått med möbler alla kan känna igen i skala 1:1. För Isæus-Berlin var materialet brons avgörande för att fontänen skulle bli av. Bronsen, patinerad i en brun ton, talar direkt med byggnadens kopparfasad. I sängen ligger ett rödpatinerat täcke och en kudde i vitt. I de föremål som omvandlats till brons finns omsorgen i varje detalj; i sängklädernas spetsar och täckets röda ullstruktur. Detaljrikedomen är betydelsefull och kan ses både från dammkanten och inifrån tingsrätten. Men de små skevheterna är viktiga, detta är ingen verklig säng, den hör lika mycket till myternas värld som vars och ens verklighet. Stolen symboliserar tvåsamheten och är ett varligt tecken för att människan inte är ensam. Vattnet som flödar ner från stolsryggen väcker nyfikenhet och undran. För Rening är också glädje, i att få vara vid vatten, det plaskar och leken ligger nära till hands. På vintern ersätts vattnet av värme då Rening får en temperatur så att is och snö smälter.

På många sätt är Rening en omfamning av Isæus-Berlins tidiga verk, till exempel Chair Beside Bed, vilken visades på utställningen ”På:Tiden, Ny svensk konst” på Moderna Museet 1996. Dock finns en tonalitet som påminner om konstnärens måleri. Isæus-Berlin har under flera år fokuserat på måleriet, för att då och då återvända till sina installationer. Bronsets möjligheter och begränsningar är en ny fas i konstnärskapet, där Rening blev inledningen till denna period.

Om Meta Isæus-Berlin

Meta Isæus-Berlin är född 1963 i Stockholm, där hon också är bosatt. Hon är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 1990-talet är Isæus-Berlin en tongivande konstnär verksam inom måleri och installationskonst. Symbolik blandas med det till synes realistiska i hennes konst, ett kärleksfullt omhändertagande av material är karaktäristiskt i konsten. Hennes installationer är ofta komplicerade och utmanar rummets förutsättningar. Meta Isæus-Berlins konst har visats på en rad svenska och internationella konstarenor, bl.a. biennalerna i Istanbul och Venedig (1997) och Melbourne (1999). Parallellt med uppdraget för Lunds tingsrätt gjorde Isæus-Berlin en hyllad och debatterad skiss för Uppsala domkyrka, som inte kom att uppföras. Rening är Isæus-Berlins första permanenta konstverk som placeras mitt i ett offentligt stadsrum.