Storskaliga verk placeras på Södertörns högskola

Under sommaren installeras flera stora verk ur Statens konstråds samling på Södertörns högskola. Det rör sig huvudsakligen om konst från senare delen av 1900-talet som nu ställs i dialog med befintliga verk på campus.

Bild 1 av 1. Lars Kleens "Våg" (1972) är ett av verken som kommer till Södertörns högskola. Foto: Ricard Estay/Statens konstråd

Bakgrunden är att stora konstverk har återförts till Statens konstråd i samband med att myndigheter flyttat eller lokaler byggts om. Verken kräver omfattande ytor och är svåra att placera i traditionella kontorsmiljöer. Kajsa Mattas skulptur Minne (1985) var tidigare placerad i entrén till PostNords huvudkontor Arken i Solna och Lars Kleens skulptur Våg (1972) var placerad i partikelacceleratorhallen Max-lab vid Lunds universitet och visades nyligen på utställningen Träet talar på Statens konstråd.

– Vi såg ett behov av att hitta nya sammanhang där verken kan ta plats och möta människor, säger Linda Nykopp, samlingsintendent.

Arbetet inleddes med att identifiera miljöer med stora publika ytor. Högskolor blev ett naturligt första steg och Södertörns högskola blev först ut.

– Dels har de inget eget uppbyggt konstlager, som många andra högskolor har, dels finns en stor kunskap om konst och en öppenhet på högskolan, säger Linda Nykopp.

Tillsammans med Annika Öhrner, konstintendent och prof. i konstvetenskap, och konstansvarig Christina Degerman, har Linda Nykopp arbetat fram den nya kollektionen av större verk, gått igenom placeringarna och hur varje verk ställer sig i dialog med den redan befintliga konsten.

Verken är stora i formatet och representerar 60-, 70-. 80- och 90-talen. Ett undantag är Idun Baltzersens Ansikte från 2018.

– När jag besökte Södertörns högskola första gången slogs jag av att konsten som synliggjorts bland studenterna är främst konst från 2000 och framåt. Nu finns möjligheten att röra sig bakåt i tiden och synliggöra verk som representerar ett större tidsspann, berättar Linda Nykopp.

– Vi har tillsammans valt och placerat verk som spelar mot rummen och upprättar riktningar, som tex Grönområde, en färgstark applikation i 1970-talets textiltradition på den böjda betongväggen utanför aulan. Tillsammans med den stora skulpturen Vår på planet därunder, skapar den genom sin monumentalitet och uttrycksfullhet en kontakt genom glasfasaderna med det omgivande Flemingsberg. Inne i Moas båge bildar verken också ett stråk med den befintliga Nina Bondesons Signora Canedottos VII:e sortering i XXVI:e uppordning av all världens ting och företeelser (2002) och Idun Baltzersens Ansikte från 2018, berättar Annika Öhrner.

Högskolan arbetar redan med konsten som en viktig del i miljön. Genom det här tillskottet tas ett avgörande steg för att etablera en stark närvaro av konst över lärosätet, säger Annika Öhrner. På Södertörns högskola studerar och arbetar närmare 20 000 personer dagligen. Konsten där är i regel även tillgänglig för allmänheten, vilket gör högskolan till en av de viktigaste platserna för mötet med konst i södra Stockholm. Det nya tillskottet öppnar stora möjligheter för utvecklingen av stadsdelen genom kultur.

Dessa verk placeras på Södertörn

  • Våg, 1972 (skulptur) – Lars Kleen. Vid entrén, Terapivägen
  • Den stora modern, 1967 (skulptur) – Jörg Jeschke. Biblioteket
  • Minne, 1985 (skulptur) – Kajsa Mattas. Vid entrén
  • Lehte (Glömskans flod), 1996 (måleri) – Roj Friberg.
  • Grönområde, 1977 (textil) – Barbro Ager Ländin. Aulavägg
  • T,Y,S och T, 1997 (skulptur) – Gustav Hellberg. Tysta salen, biblioteket.
  • Ansikte, 2018 (träsnitt, textil) – Idun Baltzersen. Aulavägg
  • Stege, 1975 (skulptur) –  Enno Hallek