Här kan du läsa Statens konstråds årsredovisning.
Ännu ett år som i hög grad präglats av pandemin har passerat. Vi har vant oss vid och blivit bättre på att hantera nya format för möten och program. Samtidigt är behovet av att samlas och dela upplevelser i verkliga livet kanske större än någonsin. Alla kulturutövare, inte minst i konstvärlden, har drabbats hårt av pandemin. Regeringsuppdraget till Statens konstråd att stödja det svenska konstlivet genom inköp av konst för 25 miljoner kronor har därför varit särskilt angeläget under året. Uppdraget innebar en rejäl expansion av de årliga nyinköpen av konst för att stötta konstlivet och skapa förutsättningar för alla i samhället att möta konsten som Statens konstråd har arbetat med kontinuerligt sedan 1937. Uppdraget kommer på så sätt att leda till att ge den samtida konsten ett starkare uttryck i våra gemensamma rum och till att fler får möjlighet att möta den samtida konsten i sin närmiljö.
Vi är särskilt glada över att vi lyckats nå en stor mångfald av konstnärer i hela landet som arbetar med olika former av uttryck och som representerar olika generationer med olika bakgrunder. Nära en tredjedel av konstnärerna är bosatta utanför de tre storstadsregionerna och flera konstnärer har köpts in till samlingen för första gången. I uppdraget har vi vidgat föreställningen om vilken slags konst som går att placera på en statlig myndighet. Därmed utvecklas relationen mellan konst och publik. Vi fortsätter arbetet med Coronasamlingen under 2022 och sätter fokus på vilken roll konst som finns på arbetsplatser runt om i landet, och som människor möter varje dag i sin vardag, kan spela.
Den dramatiska uppväxlingen av antalet inköp engagerade alla medarbetare på Statens konstråd. Omställningen för att hantera de många inköpen under pandemin drev utvecklingen av nya inkluderande arbetsmetoder, ofta i samverkan med externa aktörer, som blir viktiga även i framtiden för att nå ut till ännu fler konstnärer i landets alla delar. Också i andra delar av verksamheten har omställningarna som pandemin krävt lett till positiva effekter för vårt framtida arbete. Vad gör en park? är ett projekt med barnperspektiv som Statens konstråd initierat och utför i samarbete med Folkets Hus och Parker i tre olika regioner. Då pandemin fortsatt att påverka möjligheten för konstnärer att arbeta plats- och situationsspecifikt utvecklades nya metoder för att uppnå den för projektet viktiga lokala förankringen. Projektet är ett exempel på ett lyckat samarbete med civilsamhället under pandemin, som har tydliggjort behovet av mötesplatser utomhus och parkers stora betydelse som offentliga rum.
Under året har Statens konstråd invigt flera permanenta konstverk på olika ställen i Sverige. Att vårt arbete med permanent konst håller mycket hög konstnärlig kvalitet bekräftas av att flera konstnärer som har gjort projekt på uppdrag av Statens konstråd var inbjudna till Arkitekturbiennalen i Venedig – världens viktigaste arkitekturutställning. Bland annat ingick verket Future Island i huvudutställningen How will we live together? som i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 undersökte hur hållbara framtida samhällen kan se ut. Future Island är ett av årets många samverkansprojekt med Akademiska Hus vars samarbetsavtal med Statens konstråd har inspirerat andra statliga aktörer att vilja samarbeta med oss. Vi tecknade under året ett avtal om nära samverkan med Fortifikationsverket och pilotprojekt inleddes med både med Statens fastighetsverk och med Trafikverket (om Norrbotniabanan, en ny järnväg genom fem kommuner i regionerna Norrbotten och Västerbotten).
Resultatet av regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger och metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare producerades under året. Ett positivt resultat av uppdraget är samsynen bland statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag om att staten ska agera förebildligt som beställare genom att tillämpa enprocentsmålet på motsvarande sätt som regioner och kommuner och staten i våra nordiska grannländer. På så sätt skulle staten med strategiska och konkreta exempel på hållbara, omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer i hela landet kunna bli en förebild i gestaltningen av gemensamma miljöer där den offentliga konsten ses som en självklar del av samhällsutvecklingen. En mer utvecklad tillämpning av enprocentsregeln skulle bidra till en betydande ökning av antalet uppdrag till konstnärer och därmed kraftfullt både stärka konstnärers villkor och medborgares möjligheter att möta och uppleva konst av hög kvalitet i sin vardag. Att de statliga fastighetsaktörerna delade denna bedömning i slutrapportens slutsatser visar att enprocentsregeln har en stor potential. Trots det stora intresset ser vi att det behövs ökad politisk tydlighet om hur målet att avsätta medel för konst ska prioriteras och finansieras för att fastighetsaktörerna ska kunna balansera statens förebildlighet som beställare mot kortsiktiga lönsamhets- och avkastningsmål.
Statens konstråds kunskapsutvecklande arbete genomsyrar alla delar av verksamheten. Bland annat har vi varit en aktiv part i utvecklingen av kursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer vid Blekinge Tekniska Högskola. Under året publicerades antologin Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet, ett resultat av uppdragsforskning som Statens konstråd beställt av Södertörns högskola. Uppdragsforskningen är unik i sitt slag och Omförhandlingar är den första större forskningsantologin som publicerats i Sverige om samtida och modern offentlig konst. Behovet av ytterligare grundforskning består, men då den i stort sett tidigare saknats på området kan publikationen stimulera till vidare forskning och utgöra en startpunkt för kunskapsutveckling i fältet. Under året har Statens konstråd också i samarbete med Riksantikvarieämbetet slutfört uppdraget att utarbeta ett metodstöd för hur kulturhistorisk värdering kan ta hänsyn till byggnadsanknuten offentlig konst. Syftet är att underlätta kulturhistoriska och estetiska beskrivningar och analyser av byggnadsanknuten konst vid kulturhistoriska värderingar. En sådan vägledning har tidigare saknats.
Det kunskapsspridande uppdraget tog under året nya former med avsikten att sänka trösklarna för möten med samtidskonsten och skapa förutsättningar för fler att delta i samtal om hur gemensamma rum gestaltas. Den framväxande Coronasamlingen förmedlades kontinuerligt på hemsidan och på sociala medier med kortare och längre tex-ter samt intervjuer med flera konstnärer. En samling filmer med konstnärsröster och fokus på den konstnärliga processen togs också fram. Ett pilotprojekt med en audioguide synliggör och tillgängliggör med bilder och en mångfald röster konstverk som Statens konstråd har producerat över hela landet sedan grundandet 1937. Ljudspåren inkluderar berättelser av medborgare om hur det är att möta konst i vardagen. Audioguiden kommer att vidareutvecklas under 2022 med bland annat spår för barn och ungdomar. Med insatser av det här slaget fortsätter Statens konstråd att verka för konstens möjligheter att stimulera till upplevelser, samtal och möten. Den offentliga konsten finns mitt bland oss och bidrar till det offentliga samtalet och demokratin.
Patrick Amsellem, direktör