Här kan du läsa Statens konstråds årsredovisning.
Att blicka tillbaka och sammanfatta det gångna året är att inse att världen som vi kände den förut inte återvänder. Pandemins verkan på samhälle och människor är fortfarande oöverblickbar och det dröjer innan alla dess konsekvenser framstår tydligare. Ingen enskild människa eller verksamhet har undgått de omställningar som krävts, och kulturlivet och kulturutövarna drabbades hårt av samhällets nedstängning. Statens konstråd reagerade snabbt och planerade konstinköp tidigarelades för att direkt stödja konstlivet i hela landet under pandemins första månader. I september meddelade regeringen nyheten att Konstrådet skulle ges ett utökat uppdrag att under 2021 göra konstinköp för 25 miljoner kronor i syfte att stödja det svenska konstlivet under den pågående coronakrisen.
Året som gått har också präglats av dramatiska motsättningar i USA. Black Lives Matterrörelsen spreds över världen och fick betydelse för diskussionen kring rasism i många länder, inte minst i Sverige. Som en följd av detta tog debatten om minnesmärken och monument åter fart. Frågan om vem som representeras och vad som berättas i offentliga rum är central för Konstrådet och under 2020 presenterades i samverkan med andra konstaktörer programserien Breddat berättande för offentlig konst som undersökte hur historiska maktförhållanden fortsätter att forma vår samtid. Samtalen i serien inkluderade konstnärer och lyfte fram och synliggjorde det som ofta utelämnats eller raderats från den officiella historieskrivningen och som ofta har saknats i den offentliga konsten. Samtalen fyllde även en självreflekterande funktion: hur har Statens konstråd genom historien bidragit till att synliggöra eller osynliggöra berättelser? Omställningen till digitala plattformar för programverksamhet och förmedling har i sig bidragit till en bredare räckvidd och erbjudit fler människor runt om i landet möjlighet att delta. Detta gäller inte minst Samtidskonstdagarna, Konstrådets medskapande konferens som med temat Konstens framtid i gemensamma miljöer satte fokus på det som numera benämns gestaltad livsmiljö.
Med publikationen Vi förändrar varandra sammanfattade vi det treåriga regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer, som nu avslutats. Uppdraget var en del i politikområdet för gestaltad livsmiljö och har handlat om att integrera konst i en hållbar samhällsutveckling. De erfarenheter och lärdomar konstrådet fått genom att samverka med sammanlagt över 30 mindre kommuner och regioner i hela Sverige är värdefulla i arbetet framåt. Uppdraget har också följt 12 lokala konstprojekt som alla breddar förståelsen av vad konst i offentliga rum kan vara, både i stadsmiljöer och på landsbygden. Projekten har utförts i så olika miljöer som en skog, en nedlagd gruva och miljöer för onlinespel. De har utforskat ämnen som vattenbrist, konstnärlig gemenskap och omprövningar av gränsen mellan det privata och offentliga i vården av psykisk ohälsa.
Inom ramen för regeringsuppdraget gjorde vi tillsammans med Formas utlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö. Utlysningen vände sig till mångdisciplinära forskningsprojekt där konstnärers aktiva deltagande var ett villkor för att få ansökan beviljad. Vi kommer fortsättningsvis att följa de 10 beviljade projekten, som alla på olika sätt för in konstnärliga perspektiv i gestaltningen av samhällets gemensamma rum. I samverkan med ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet genomförde vi också en digital livesänd heldagskonferens om hur politiken gestaltad livsmiljö kan förverkligas. Som ett led i Konstrådets kontinuerliga kunskapsutvecklande arbete har vi nu på hemsidan publicerat material för alla som är intresserade av att gestalta våra livsmiljöer och arbeta med konst i offentliga rum. Här finns texter om allt från varför offentlig konst spelar roll till hur en samrådsgrupp arbetar under produktionen av offentliga konstverk.
Under året har Statens konstråd invigt flera permanenta konstverk som alla utmärker sig genom sin relation till sina specifika platser och de situationer i vilka de uppförs. Exempelvis utvecklar den samiska konstnären Outi Pieskis nya entré till Nordiska museet den samiska konstnärliga traditionen i samspel och friktion med den sekelgamla byggnaden och institutionens intellektuella historia. De permanenta projekten ger oss möjlighet att verka över hela landet och Lisa Strömbecks ljus- och skuggspelsverk Ljus för liten tall, för ett ungdomshem i Hässleholm, visar på hur vi i dessa projekt även har goda möjligheter att nå barn och unga. Att kunna arbeta i miljöer där möten med konst inte alltid är självklart har betydelse för demokratin och är viktigt för Konstrådet. Den indiska konstnären Shilpa Guptas ljuskonstverk Vi förändrar varandra var ursprungligen framtaget för ett av Statens konstråds tillfälliga projekt, men fick under året en permanent placering på nya polishuset i Rinkeby. Verkets budskap om hur vi kan leva och förändras tillsammans uppskattades av Polismyndigheten och texten lyser nu växelvis på svenska, samiska och arabiska på polishusets fasad.
Årets största tillfälliga satsning var Vävda sånger, ett samarbete med Luleåbiennalen och Konstfrämjandet Norr. Utställningens åtta verk, i flera olika konstnärliga uttryck, knöt an till angelägna samhällsutmaningar och väckte frågor om människans relation till jorden. Den visades både i biennalens utställningsrum och på olika offentliga platser i Norrbotten. För att möjliggöra programverksamheten trots pandemin utvecklade vi i dialog med biennalen en internetbaserad radiokanal som en ny plattform för att nå ut brett till nya publiker. Vävda sånger visade hur kulturarvet kan levandegöras och utvecklas och bidrog till att nya publiker fick tillgång till kulturupplevelser.
Den offentliga konsten finns mitt bland oss – den finns i människors liv varje dag. När pandemin inskränker möjligheten att mötas inomhus och besöka kulturinstitutioner blir våra gemensamma rum ännu viktigare. Genom att verka för att utveckla mötet mellan samtidskonsten och de gemensamma rummen fortsätter Statens konstråd att tänja gränserna för vad samtidskonst i offentliga rum kan vara. I all sin mångfald har konsten möjlighet att synliggöra och aktivera miljöer. Samtidigt har den förmågan att få oss att reflektera över dagsaktuella frågor, sociala förhållanden, historia och minnen. Konsten stimulerar till upplevelser, samtal och möten och bidrar till det offentliga samtalet och demokratin.
Patrick Amsellem Direktör