Post it-lappar sitter på mot en vit bakgrund

Modell för regionala konstpolitiska samtal

HemOm ossVad vi görStärka konstorganisationerModell för regionala konstpolitiska samtal

Regionala konstpolitiska samtal är en modell för samverkan på tvären mellan olika aktörer inom konstområdet. I samtalen möts politiker, tjänstepersoner, konstnärer, konstaktörer och andra som är en del av konstområdet i en region, i en serie samtal där fokus ligger på vad som kan göras för samtidskonstens utveckling.

Genom bilder, pilar och ord illustreras modellen för regionala konstpolitiska samtal
Bild 1 av 1. Modellen för regionala konstpolitiska samtal – översiktsbild

Modellen bygger på dialog och ett medskapande arbetssätt som handlar om att tillsammans ta sig an utmaningar från flera olika perspektiv. En medskapande process är extra viktig i just komplexa frågor och utmaningar, där expertis eller kunskapsförmedling från ett håll inte räcker till för att skapa förändring. I utmaningar som att utveckla samtidskonstområdet behövs alla intressenters perspektiv och engagemang för att hitta och möjliggöra nya vägar och lösningar. En framgångsfaktor är också att framtida deltagare och användare av processens resultat inkluderas redan i planering och designfasen.

Modellens tre faser

Modellen för regionala konstpolitiska samtal består av tre faser:

  1. Förprocess: En lokal/regional arbetsgrupp bildas med olika aktörer från det fria och offentliga konstfältet i en region.
  2. Samtalsträffar: Arbetsgruppen bjuder brett in politiker, tjänstepersoner och konstaktörer till en serie av cirka tre samtalsträffar.
  3. Lärdomar: Arbetsgruppen och övriga deltagare drar lärdomar från samtalen och processen. Lärdomarna tas vidare i fortsatt arbete och samverkan.

Samarbete mellan Statens konstråd och flera regioner

Modellen för regionala konstpolitiska samtal utvecklades 2018–2020 genom tre pilotprocesser som genomfördes i samverkan med region Södermanland, region Gävleborg och region Västmanland. 2020 och 2021 har vi genomfört liknande processer i samarbete med region Dalarna och region Västmanland.

Modellen utvecklas kontinuerligt och anpassas till varje sammanhang. De regionala aktörerna är experter på den lokala kontexten och samtidskonstfältet och kan förankra modellen på plats. Statens konstråd bidrar med modellramverket och samskapande processledning, samt lärdomar och koppling till det nationella konstområdet.

 

Modellen bygger på fyra principer

Ekosystemtänkande: Konstfältet i en region kan liknas vid ett ekosystem där alla aktörer är en del av ett större levande system. För att stärka det behöver de olika aktörerna vara inkluderade och fokus ligga på helheten.

Framväxande: Samtal kring och för samtidskonsten med en bredd av aktörer är ett komplext förlopp och därför är det varken önskvärt eller möjligt att detaljplanera agenda och handlingsplan i förväg. Ett strukturerat och medvetet lärande sker istället genom medskapade och framväxande agendor och självorganisering mellan samtalsträffarna.

Medskapande: Alla delar av modellen, från planering till genomförande, sker i en medskapande process med deltagare från regionen.

Bygga kapacitet: Processen och det medskapande förhållningssättet fokuserar på att stärka deltagarnas kapacitet att själva fortsätta mötas och arbeta vidare enligt modellen i den riktning som de medskapat.

Bakgrund och kulturpolitisk kontext 

Statens konstråd arbetar med modellen för regionala konstpolitiska samtal inom ramen för uppdraget om att främja samtidskonstens utveckling och spridning, som sedan 2019 är en del av vår instruktion. Uppdraget handlar om att stärka utvecklingen av nätverk och infrastrukturen för samtidskonst. Statens konstråds uppdrag är inte att genomföra utvecklingen utan att möjliggöra eller skapa förutsättningar för den. Modellen som presenteras här är därmed inte bunden till Statens konstråd utan kan användas fritt av alla som är intresserade av att utveckla samtidskonstområdet tillsammans med andra.

Sedan 2011 har Sverige infört en kulturpolitisk reform, Kultursamverkansmodellen, som bygger på samverkan mellan stat, region, kommuner, civilsamhälle, yrkesverksamma konstnärer/kulturskapare med flera. Bild och formområdet anses vara ett eftersatt område i de flesta regioner. Detta har medfört att bild och form-området sedan 2018 pekas ut som ett särskilt prioriterat område inom Kultursamverkansmodellen och redovisas separat i de flesta kulturplaner. Nästan alla regionala kulturplaner har idag målsättningar kring att utveckla den regionala infrastrukturen och regionala nätverk inom området bild och form.

Filmer om modellen för regionala konstpolitiska samtal

Ta del av en kortfattad presentation av modellen för regionala konstpolitiska samtal i tre delar.

Katarina Strömgren Sandh, områdeschef: Kultur och ideell sektor region Örebro, intervjuar Giorgiana Zachia, samordnare för Stärka konstorganisationer på Statens konstråd, inför uppstarten av regionala konstpolitiska samtal i Region Örebro.
Giorgiana Zachia, samordnare för Stärka konstorganisationer på Statens konstråd, och processledarna Kajsa Balkfors och Jesper Hök presenterar en övergripande bild av modellen samt reflekterar kring arbetssättet.
Giorgiana Zachia, samordnare för Stärka konstorganisationer på Statens konstråd, intervjuar medverkande i arbetsgruppen i Gävleborg om deras lärdomar och effekterna av processen i Gävleborg. Från Gävleborg deltar: Erik Anderman, konstkonsulent Gävleborg Ingela Broström, Länsmuseet Gävleborg Karin Bäckström, Galleri Lars Palm Kf Blackbeatbolaget Elenor Noble, kulturstrateg Region Gävleborg Carin Palmqvist Isaksson, Kulturchef Region Gävleborg Jon Perman, Konstfrämjandet Gävleborg.