Program: Att producera och sprida kunskap tillsammans

HemOm ossVad vi görProgram: Att producera och sprida kunskap tillsammans

Statens konstråd producerar program där du kan uppleva, tänka på och lära dig mer om konst och våra gemensamma platser. De förmedlar och fördjupar den kunskap som finns i och runt offentlig konst.

Bild 1 av 5.
Personer som sitter på golvet i en ring
Bild 2 av 5. Konstnären och arkitekiten Sandi Hilal i samtal i The Living Room i Prästgården, Boden. Projektet är en del av satsningen Konst händer som pågick under 2016–2018. Foto: Andreas Fernandez
Halvöppen dörr där man ser folk sitta och prata i grupper och skriva på block. På en stängd dörr bredvid står det
Bild 3 av 5. Researching Public Art på Kungliga konsthögskolan 2018 Foto: Ricard Estay
Bild 4 av 5.
Bild 5 av 5. Foto: Sebastian Jorquera

Programmen är en scen för samtal kring, tolkning av och diskussion om konst och hur vi kan påverka, skapa och förstå olika typer av gemensamma rum. Ett program kan ske som ett fysiskt möte, i ett rum, i en skog, på ett torg eller helt digitalt. De kan sändas live eller förinspelas och webbpubliceras utan att vara knutna till ett specifikt datum eller plats. Ofta dokumenteras våra program för att kunna visas under lång tid på webben. Utöver digitala konferenser producerar vi film, radio, podcasts, ljudverk och beställer digitala konstnärliga inslag till programmen.

Programmen skapar utrymme för gemensamt lärande genom samtal, debatt och kunskapsspridning om samtidskonst, offentlig konst, forskning och aktuella samhälls- och kulturfrågor. Vi arbetar parallellt med flera mer eller mindre ständigt aktuella ämnen, som gestaltad livsmiljö, konst som väcker debatt, till exempel för att samtiden förhåller sig till på ett annat sätt idag till äldre konst, och invånarengagemang. Ett annat ständigt aktuellt ämne är att tänka nytt och tänka om kring minneskonst eller minnesmärken. Hur de kan skapas i samklang med samtiden och hur konsten kan förhandla och påverka upplevelser av plats, olika historier, politik och värderingar. Vem och vad konsten ska få oss att minnas, på vilket sätt och varför?

Mer om Statens konstråds programverksamhet

För oss på Statens konstråd är programverksamheten en pågående undersökning av de frågor som uppstår när den offentliga konsten förflyttas och utvidgas, konstbegreppet förskjuts och konstnärsrollen förändras. Vissa program skapas efter ett utvalt aktuellt tema. Andra i anslutning till vår övriga verksamhet – våra tillfälliga eller permanenta konstprojekt, projekt som integrerar konst i samhällsutvecklingen, inköp av konst, konstkollektioner och förvaltning av konst. De kan också ta upp frågor kring våra minnen, kulturarv, tillsyn, och andra projekt inom utlysningar, pilotprojekt, samarbeten och nätverk.

Eviga ämnen?

Återkommande teman i våra program är olika upplevelser och definitioner av offentlighet och den föränderliga synen på konst och konstnärsrollen genom historien till i dag. Vi arbetar parallellt med flera mer eller mindre ständigt aktuella ämnen, som gestaltad livsmiljö, konst som väcker debatt, till exempel för att samtiden förhåller sig till på ett annat sätt idag till äldre konst, och invånarengagemang. Ett annat ständigt aktuellt ämne är att tänka nytt och tänka om kring minneskonst eller minnesmärken. Hur de kan skapas i samklang med samtiden och hur konsten kan förhandla och påverka upplevelser av plats, olika historier, politik och värderingar. Vem och vad konsten ska få oss att minnas, på vilket sätt och varför?

Här lyfts också frågor om konstens och konstnärernas frihet utifrån begrepp som kritikalitet och instrumentalisering. Begreppet ”kritikalitet” försöker fånga utmaningen i att som konstnär vara involverad i ett sammanhang och samtidigt värna sitt manöverutrymme. Att inte bara bidra till samhället genom att berika det med estetik till exempel utan att se till att de konstnärliga perspektiven också tillför reflektion och utmanar våra invanda tankemönster och värderingar.

När den offentliga konsten ses som ”instrumentaliserad” betyder det att den ses som ofri och inte är den obundna och utmanande kraft som den bör var enligt Sveriges kulturpolitik. Tidigare betydde det att formen, uttrycket och innehållet var hårt styrt av beställaren och att konstverken ofta tog form av historiska monument eller skulpturer på stadens torg. Beställare av offentlig konst arbetar numera ofta medvetet med flera sorters konstnärliga uttryck och självorganiserade konstnärer kan i dag initierar projekt i offentliga rum helt utan uppdrag. På så sätt är det inte längre lika självklart vilken konst som har störst möjlighet att vara fri och uttrycka kritik. Olika konstnärliga uttryck kan ibland spela olika samhällskrafter i händerna men den offentliga konsten kan också erbjuda motstånd.

Vad får du syn på?

I program tar vi även upp frågor kring hur tid spelar roll för konsten, till exempel hur ett konstverk kan betyda olika saker i olika tider. Vi pratar om hur så kallade tidsliga aspekter, som tillfällig eller permanent, både kan påverka hur länge konsten kan bevaras men också hur vi förstår den. Det kan handla om frågor som rör vårt kulturarv, som vem och vad konsten ska få oss att minnas, på vilket sätt och varför? Vem och vad ska den få oss att sörja eller fira och hur? Och sist men inte minst hitta sätt att få oss att se vad som har glömts och varför. För samhällets och historiens blinda fläckar, det som gjorts osynligt och medvetet glömt bort är ofta mer talande än skulpturen som placerats på en piedestal mitt på torget. Ett viktigt återkommande ämne är därför att tänka nytt och tänka om kring minneskonst eller minnesmärken. Hur de kan skapas i samklang med samtiden, hur den kan utvecklas på ett experimentellt sätt i skärningspunkten mellan konst, arkitektur och landskap. Och hur konsten kan förhandla och relatera till platsskapande, olika historier, politik och normer.

Utvidgade sätt att se på offentlig konst, som till exempel performance eller konstnärligt drivna mötesplatser, återkommer också i våra program på olika sätt. Samtida offentlig konst antar idag många andra former än rent fysiska, som just inom performancekonsten till exempel. Offentlig konst idag kan även vara relationell och konceptuell då den till exempel skapar iscensatta situationer, bidrar till hur möten sker eller platser utvecklas. Offentlig konst kan också utmana samhälleliga normer och tillstånd. På samma sätt består det offentliga rummet inte bara av fysiskt byggd miljö, gator och torg utan också av det sociala och mentala rum som bildas genom idéutbyten och kritiska reflektioner. Det handlar också om att skapa utrymme för lärande, experiment och att diskutera relevanta frågor för vår samtid. Det är frågor som vi försöker fånga upp på olika sätt inom program, välkommen att delta!

I samverkan

Många av våra utåtriktade program är samarrangemang och genomförs i samarbete med andra konstaktörer, museer, konsthallar, enskilda konstnärer, utbildningar och även andra myndigheter och regioner. Vi samarbetar också med biennaler, curatoriella plattformar och internationella nätverk.