Förvalta byggnadsanknuten offentlig konst

I början av 1900-talet, när det svenska välfärdssamhället och folkhemmet växte fram, började det offentliga beställa konst på bred front. Idag äger stat, kommun och regioner tiotusentals offentliga byggnadsanknutna konstverk och den konsten har blivit en självklar del av våra moderna kulturmiljöer. Den får oss att förstå en historisk epoks syn på frågor som berör demokrati, normer, konstnärliga värden, visioner och politiska värderingar.

Den offentliga konsten har haft en framträdande roll i 1900-talets Sverige och kan ses som vår tids motsvarighet till äldre konst i historiska byggnader som slott och kyrkor. Många betydelsefulla konstnärer och konstverk finns representerade i den offentliga konst som stat, kommuner och regioner (landsting) har beställt under de senaste 100 åren.

Regioner och kommuner ansvarar för majoriteten av den offentliga konsten

Sveriges kommuner är i särklass de största offentliga aktörerna inom beställning, vård och bevarande av byggnadsanknuten offentlig konst. Kommunerna tillhör de största beställarna också av offentlig permanent konst som helhetsintegreras i parker, på gator och torg. Tillsammans äger landets kommuner tiotusentals offentliga konstverk. Landets regioner både beställer och förvaltar konst i bland annat sjukhus, resecentrum och andra byggnader för regionala offentliga verksamheter. Många regioner har upprättat så kallade konstpolicys där både beställningar och vård av offentlig konst regleras. Staten fördelar medel till regional kulturverksamhet.

Rapport lyfter fram utmaningar i förvaltningen

I rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst – Kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön har Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet undersökt förvaltningen av offentlig konst under de senaste tio åren. Där konstateras att kunskapsbrist, otydlig ansvarsfördelning och bristande eller otydlig lagstiftning inom stat, kommun och region sätter 1900-talets kulturmiljöer i fara.

Det finns flera orsaker till att konsten idag är hotad. En av dem är att ägandet av byggnader där konsten finns har förändrats. Tidigare offentligt ägda byggnader ägs nu av privata fastighetsägare, som i vissa fall inte ens är medvetna om att det finns konst i byggnaden som bör bevaras. I många fall har också underhållet av konsten brustit. I vanliga fall finansieras underhåll av byggnadsanknuten offentlig konst inom ramen för planerat underhåll av fastigheter. En utmaning för fastighetsägare, inte minst bostadsrättsföreningar, är att skaffa sig kunskap om sitt innehav av byggnadsanknuten offentlig konst. Genom att dokumentera och värdera konsten är det möjligt för fastighetsägaren att göra prioriteringar för konserverings- och restaureringsinsatser inom budgeten för planerat underhåll.

På regional och kommunal nivå saknas ofta regelverk och samverkan mellan ansvariga förvaltningsinstanser. Till exempel saknas finansieringsmodeller för bevarande av byggnadsanknuten offentlig konst på många håll. Enstaka kommuner avsätter egna medel men det sker bara undantagsvis. På många platser är det också oklart vilka förvaltningar och bolag som ansvarar för tillsyn och förvaltning av den offentliga konsten. Även tillgängliga och sammankopplade register för den byggnadsanknutna offentliga konsten saknas ofta på regional och kommunal nivå. Mer samverkan och kompetensöverföring mellan berörda aktörer inom kommuner, regioner och stat behövs.

Samverkan för att bevara det moderna samhällets kulturarv

Byggnadsanknuten offentlig konst har tidigare setts endast som en del av den offentliga konstverksamheten. Hit hör även fastighetsanknuten konst, det vill säga den permanenta, helt integrerade konsten i parker eller på gator och torg. Idag upplevs den offentliga konsten som en del av det moderna samhällets kulturarv, och då blir också andra regler och lagar aktuella för bevarande av konsten. Det krävs att konst- och kulturmiljösektorn börjar samarbeta och dela kunskap för att ta hand om den byggnadsanknutna offentliga 1900-talskonsten. Sammanvägda värderingar bör göras och berörda förvaltningar måste dela erfarenheter och kunskap.

En annan övergripande slutsats som dras i rapporten är att redan existerande lagstiftning har vissa möjligheter att ge specifikt skydd åt byggnadsanknuten offentlig konst. Men kunskapen om hur befintliga juridiska och ekonomiska styrmedel kan tillämpas behöver bli större bland de som ansvar för tillsyn och förvaltning av konsten. Förvaltning av 1900-talets offentliga konst är fortfarande ett outvecklat område där kunskapshöjande insatser behövs.

2020 och framåt

Rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst – Kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön publicerades 2019. Från 2020 har Riksantikvarieämbetet uppdraget att tillsammans med Statens konstråd verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering.

Förvaltning av offentlig konst – så gör kommunerna

42 procent av kommunerna avsätter medel för drift och underhåll av offentlig konst. Av dessa kommuner uppger flera att medlen som avsätts inte räcker för större vårdinsatser. I vissa av kommunerna som inte avsätter särskilda medel för drift och underhåll av konsten, ligger ansvaret ibland på kommunala bolag som tar kostnaderna inom sin ordinarie driftsbudget.

I några kommuner går det att äska särskilda medel för drift och underhåll av offentlig konst. I andra, ingår drift- och underhållskostnaderna i kommunens ordinarie konstbudget. I vissa av dessa kommuner uppger konstansvariga att det kan vara svårt att välja vad som ska prioriteras: Inköp av ny konst eller drift och underhåll av konst som redan finns.

Källa: Konstnärsnämndens rapport 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö (2020).