Bild på en skulptur placerad mitt i vattnet.

Kort om finansiering av offentlig konst

HemOm konst i offentliga miljöerFinansiering av offentlig konstKort om finansiering av offentlig konst

Kommunerna, regionerna och staten är viktiga beställare av offentlig konst, och därmed viktiga uppdragsgivare till konstnärer.

Bild på en skulptur placerad mitt i vattnet.
Bild 1 av 1. Verket Free fall av Anna Uddenberg på finska Hanaholmen. Foto: Jakke Nikkarinen

När den vanligaste finansieringsprincipen för offentlig konst – enprocentsregeln – infördes i Sverige på 1930-talet var några av anledningarna att göra konsten tillgänglig för fler och att stärka konstnärernas livsvillkor. Sverige följde då efter liknande satsningar som gjorts i Belgien, Frankrike, Tyskland, USA och Österrike, och enprocentsregeln har förblivit den vanligaste finansieringsformen av offentlig konst även internationellt.

På de här sidorna kan du läsa mer om hur enprocentsregeln historiskt har tillämpats inom staten, och hur den idag tillämpas inom kommuner och regioner.

Fler finansieringsmodeller

I regeringssatsningen Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020) arbetade kommuner och andra aktörer, tillsammans med Statens konstråd, med att utveckla fler metoder för finansiering av offentlig konst. Det kan du läsa mer om i Vi förändrar varandra, en publikation om regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst.

Detta är de största uppdragsgivarna för offentlig konst

Vilka är de största uppdragsgivarna för offentlig konst? Bland kommunerna är svaret Gävle, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uddevalla, Uppsala och Örebro kommuner.

Regionerna som ger flest uppdrag är Stockholm, Uppsala och Region Kalmar län.

De största statliga uppdragsgivarna är det statliga bolaget Akademiska Hus och myndigheten Trafikverket, i samarbete med Statens konstråd.