Att arbeta med konstprogram

Den konstnärliga visionen för ett projekt kan sammanfattas kort eller långt. Oavsett vilket, är det klokt att formulera tankarna i ett konstprogram. Ett bra konstprogram kan skapa ett tydligt ramverk för konsten, stärka dess plats i en plan- och byggprocess och bidra till att utveckla initiativtagarens ursprungliga idé. Detta oavsett om konstprojektet följer som ett uppdrag från en nämnd eller organisation, eller har initierats av en konstnär, curator, medborgare, tjänsteperson eller politiker.

Avgörande för konstprogrammets kvalitet – och därmed det kommande konstprojektets – är att det formuleras av en curator, konstnär eller annan ansvarig med egen konstnärlig specialistkompetens. Saknas sådan inom den egna organisationen kan stöd hämtas i en konstnärligt kompetent referensgrupp.

Konstprogram

Konstprogrammet sätter ramarna för konstprojektet. Det är ett skriftligt stöddokument för projektet som ofta blir vägledande genom hela den kommande processen. Här samlas de fakta som man måste ta hänsyn till i det kommande arbetet, och här målas visionen för det framtida uppdraget upp.

Ett bra konstprogram fungerar som ett stabilt stöd för den kreativa processen, där konstnärerna inom ramarna för programmet fritt kan ta konsten vart den vill i form av innehåll och uttryck, media och material, val av platser och format. Konstprogrammet kan formuleras som en avsiktsförklaring från projektets intressenter som finns företrädda i samrådsgruppen. Då kan konstprogrammet användas som underlag när andra texter tas fram, till exempel annonser för intresseanmälningar från konstnärer, skissinbjudningar och tävlingsprogram. Konstprogrammet kan ofta fungera också som ett underlag, en brief, eller en vägledning för konstnären eller konstnärerna i projektet. Konstprogrammet kan därför också ses som ett levande arbetsdokument.

Analys av konstens förutsättningar

Arbetet med konstprogrammet börjar med att ansvarig konstprojektledare/curator, i dialog med projektets samrådsgrupp, gör en grundlig analys av vilka förutsättningar som finns för ett konstnärligt gestaltningsarbete. Hur ser platsen eller byggnaden ut? Vilka bor och lever här? Vilka kommer att finnas här i framtiden? Har historien lämnat spår i människors minnen, i bebyggelsen och landskapet? Vilken budget finns för projektet? Hur ser tidsplanen ut? Vilka avgränsningar gäller? Vilken kompetens finns i samrådsgruppen? Och så vidare. Analysen kan leda till slutsatsen att det inte finns tillräckligt bra förutsättningar för att motivera ett konstnärligt gestaltningsarbete, men det händer sällan. Oftast finns goda möjligheter att ta arbetet vidare.

Övergripande konstnärlig vision

Leder analysen till slutsatsen att det finns tillräckligt bra förutsättningar för att starta ett konstnärligt gestaltningsarbete gäller det för konstprojektledaren/curatorn att – mot bakgrund av analysen – ta ställning till och föreslå hur. Att föreslå vilka aspekter som är särskilt viktiga att ta hänsyn till på just den här platsen, vid just det här tillfället och utifrån just de här förutsättningarna. Det här är en kritisk fas i arbetet där konstnärlig och curatoriell kompetens är avgörande för att projektet ska kunna tas vidare med kvalitet. Konstnärer och curatorer är resurser som är särskilt tränade i att kunna tänka kritiskt och vidöppet på en och samma gång: Ett viktigt angreppssätt för att kunna lyssna av uttalade och outtalade behov, och utifrån dem finna fler möjligheter i projektet.

Konstnärliga format och upphandlingsform

I konstprogrammets övergripande vision kan konstprojektledaren/curatorn, efter dialog med samrådsgruppen, ange ett eller flera möjliga teman för det gestaltningsarbetet. Konstprogrammet kan också föreslå platser för gestaltningen, eller be konstnärerna att i sitt arbete själva komma med förslag på teman och platser för konsten. I konstprogrammet görs också vägval för vilka slags konstnärliga format som kan vara aktuella för projektet: permanent konst, tillfällig konst eller bägge. Även olika former för hur konstnärerna kan eller ska upphandlas diskuteras, liksom vilka konstnärskap – konstnärer och konstnärliga uttryck – som kan vara aktuella.