Under tre år, 2016–2018, producerar Statens konstråd exempel på offentlig konst med fokus på miljonprogramsområden, inom ramen för regeringsuppdraget Äga rum. Jordbro är en del av regeringssatsningen konst händer. Muf architecture/arts Liza Fior blir intervjuad av Statens konstråd.
Varför ville ni delta i projektet?
– Precis som i Sverige använder man i London ordet förtätning, vilket i praktiken innebär byggande av bostäder i befintliga bostadsområden. Från min tidigare verksamhet känner jag väl till risken att förlora något värdefullt i den processen. Jag ville ta chansen att se på London genom att arbeta i Sverige och lockades även av friheten i projektet som inte hade någon förutbestämd idé om vad resultatet skulle bli.
Vad har varit svårast?
– Som alla arrangerade äktenskap var vi (Statens konstråd, Jordbro kultur- och föreningshus och Muf architecture/art, reds anm) tvungna att umgås och lära känna varandra för att se vad Muf kunde bidra med. Den kanske allra största utmaningen var att få kulturhusets verksamheter, som har varit fullt upptagna med att överleva, att inse vad det är de faktiskt gör och hur värdefullt det är.
Vad handlar konstverket om?
– Det handlar om hur du synliggör något som sker varje dag och hur du visar att det nya kulturhuset redan finns här, helt öppet, mitt framför näsan på oss. Samarbetet handlar då om sökandet efter vad man själv kan bidra med till hela projektet. Själv har jag tillfört ett tjatande samt en stor lysande näsa som ska ersätta den trasiga gatlyktan utanför huset som inte har fungerat på flera år.
Londonbaserade Muf architecture/art bjöds in på initiativ av Statens konstråd då de har lång erfarenhet av att arbeta med allt från små gräsrotsprojekt till stora stadsomvandlingar. Många av Mufs projekt startar i mindre ingrepp för att kommentera, eller sätta igång, större processer, vilket lämpar sig väl för Konst händer i Jordbro. De är också en viktig referens inom feministisk arkitektur.