Statens konstråd har fått en allt mer central roll i statens arbete med offentlig konst, i takt med att gestaltad livsmiljö-politiken har fått genomslag. Från 2023 till 2025 har de statliga konstprojekten ökat med 51 procent. Från 37 till 56 pågående konstprojekt. Dessutom har fler nya konstprojekt tillkommit sedan årsskiftet.
Genombrottet kom när regeringen 2018 gav Statens konstråd i uppdrag att ta fram ett metodstöd för hur upp till en procent av byggkostnaden kan avsättas till konstnärlig gestaltning genom enprocentsregeln när staten bygger. Uppdraget genomfördes tillsammans med statliga fastighetsförvaltare och lade grunden för långsiktiga modeller för samverkan och finansiering.
Sedan dess har flera överenskommelser om offentlig konst träffats med flera stora statliga fastighetsägare och bolag.
Akademiska Hus var först ut 2019 och är nu inne på sin tredje överenskommelse (2025–2030), där 60 miljoner kronor avsätts till konst på campusområden runtom i Sverige. Även Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk och Jernhusen anslöt 2022, och fler överenskommelser har därefter förnyats eller är på väg att uppdateras. En avsiktsförklaring med Trafikverket från 2025 innebär ytterligare ett steg i Statens konstråds utökade uppdrag.
Utvecklingen märks också i konkreta projekt. Vid byggandet av tre nya regementen i Kristinehamn, Östersund och Sollefteå har Statens konstråd en viktig roll, med cirka 6 miljoner kronor per plats avsatta till konst. I projekt där arkitekturen ofta är standardiserad får arbetet med konstnärlig gestaltning särskild betydelse för att tillföra lokala och unika värden. Senare under året invigs också verk i stationsmiljö i bland annat Varberg och Göteborg.