Vilka skönhetsideal som finns i olika delar av världen, och hur de ändras över tid, intresserar konstnären Afrang Nordlöf Malekian. Hans konstverk i samarbete med Nour Helou The Eclipse of the (Fe)Male Sun är ett av konstverken som har köpts in till Coronasamlingen, en satsning som syftar till att stötta det svenska konstlivet under coronakrisen.
;
Bild 1 av 6.
The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Afrang Nordlöf Malekian
Bild 2 av 6.
The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Afrang Nordlöf Malekian
Bild 3 av 6.
The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Paul Kokamägi
Bild 4 av 6.
The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Afrang Nordlöf Malekian
Bild 5 av 6.
The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Paul Kokamägi
Bild 6 av 6.
The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Paul Kokamägi
Bild 1 av 6. The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Afrang Nordlöf Malekian
Bild 2 av 6. The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Afrang Nordlöf Malekian
Bild 3 av 6. The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Paul Kokamägi
Bild 4 av 6. The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Afrang Nordlöf Malekian
Bild 5 av 6. The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Paul Kokamägi
Bild 6 av 6. The Eclipse of the (Fe)Male Sun av Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou
Foto: Paul Kokamägi
Vad är skönhet? Oftast är det någon eller något vi redan känner till och som därmed fastställer ideal som skönhet. Sedan belönar vi tillsammans det idealet med – vad vi tror – evig giltighet. Men samtiden är ett nyckelhål, genom vilket vi kikar på historien. Andra ideal är inte bara möjliga, de har alltid förekommit.
Afrang Nordlöf Malekian har under en längre tid intresserat sig för hur skönhetsideal och bilden av vad som är manligt respektive kvinnligt förändras över tid och mellan olika kulturer och världsdelar. Hans intresse väcktes när han flyttade till Beirut 2019 och började arbeta med handkolorerade bilder i arkivet hos Arab Image Foundation.
– Plötsligt slog det mig att bilderna i arkivet var redigerade på ett sätt som liknade det fotografen gjort av mitt eget iranska passfoto, berättar Afrang Nordlöf Malekian.
– När fotografen granskat fotot sade han att han tyckte att jag såg för feminin ut. Så han gick bort till datorn och redigerade det. Resultatet blev – enligt min mening – att jag såg ännu mer feminin ut.
– Afrang Nordlöf Malekian, konstnär
I Beirut började han samarbeta med konsthistorikern Nour Helou, och tillsammans kunde de konstatera att skönhetsidealen inte bara varierar mellan olika kulturer, de är heller inte könsbundna. Egenskaper som persikohy, rosiga kinder och rosa läppar förekommer på handkolorerade porträtt runt om hela Mellanöstern. Många av de avporträtterade männen som begåvats med detta utseende skulle vi nordeuropéer klassificera som feminina.
– Man måste komma ihåg, att de som handkolorerade fotografier inte försökte återge verkligheten, deras mission var snarare att främja ett visst skönhetsideal, säger Afrang Nordlöf Malekian.
– Den fotografiska tekniken importerades från väst, och därigenom sipprade även västerländska skönhetsideal in i länderna i Mellanöstern. Men där fanns redan andra skönhetsideal, så en kollision var oundviklig.
I projektet The Eclipse of the (Fe)Male Sun återvänder Afrang Nordlöf Malekian och Nour Helou till Persien i slutet av 1700-talet. Den härskande Qajar-dynastin skapade bilden av den manliga såväl som kvinnliga solen som symbol för sitt rike, en sol som hade både kraftiga ögonbryn, mustasch, lockigt hår, stora ögon och en liten mun. Men när kolonialismen och moderniseringen svepte fram över landet under början av 1900-talet började traditionella, könsöverskridande skönhetsideal ersättas med nya binära skönhetsnormer. Traditionen har dock levt kvar i språket.
– När jag besökte mina farföräldrar i Iran slogs jag av att vi alla tilltalade varandra med Maman och Pedar (Pappa), mer beroende på hur vår relation såg ut just i ögonblicket snarare än på vilket sätt vi var släkt med varandra eller vilket kön vi har. På liknande sätt är det i Libanon där släkt, grannar, vänner och främlingar kan tilltala varandra med Mama och Papa.
– Afrang Nordlöf Malekian, konstnär
– Den könskodning som västerländska språk har, och som jag vant mig vid, existerar helt enkelt inte där.
Afrang Nordlöf Malekians intresse för hur ideal förändras genom historien har gjort att han blivit en flitig besökare hos olika arkiv. Men har ser sig fördenskull inte som en historieforskare.
– Nej, positionen som konstnär gör tvärtom att jag slipper förhålla mig vetenskapligt, säger han.
– I stället kan jag koncentrera mig på själva berättandet, på möjligheten att skriva en egen historia, baserad på företeelser som moderniseringen av vår värld låtit falla i glömska.
Och ibland verkar det som att historien ler mot oss med en besk ironi. Åtminstone om man får tro Afrang Nordlöf Malekian.
– I arkiven har jag till och med hittat porträtt av talibaner från 2001, som fotografen ”feminiserat” genom att kolorera dem för hand.
Anders Olofsson Samordnare konstansökningar, Statens konstråd
Konstnärsbiografi Afrang Nordlöf Malekian
Afrang Nordlöf Malekian bor och är verksam i Stockholm. Han har en kandidatexamen i fri konst från Kungl. Konsthögskolan.
Vi använder cookies för att din läsarupplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer.AccepteraAcceptera ej
