När man står inför Den röda solen är det nästan som om dess värme träffar huden. Pauline Franssons måleri utgår ofta från iakttagelser av naturen och dess subtila skiftningar, där det figurativa och konkreta möter det abstrakta och känslomässiga.
När man står inför Den röda solen är det nästan som om dess värme träffar huden. Pauline Franssons måleri utgår ofta från iakttagelser av naturen och dess subtila skiftningar, där det figurativa och konkreta möter det abstrakta och känslomässiga.
Fransson arbetar huvudsakligen med äggoljetempera och olja på duk. Hon återkommer till utforskandet av hur skörhet kan uttryckas genom temperans transparens i kombination med oljefärgens täta, mättade karaktär. I Den röda solen framträder ett abstraherat landskap med former som påminner om en sol och dess reflektion i en stilla vattenyta. Oljefärgen ger mättnad och fyllighet till solens blänk och framträder mot temperans mjuka och transparenta röda färfgält.
Franssons bildvärld består ofta av öde platser och naturföremål. Hon sträcker sig efter det som sällan hörs eller syns, nyanserna som kroppen inte når och försöker på så sätt ge röst åt det tystsa. Naturen och kroppen framträder som besläktade när ett landskap inte enbart ska betraktas som det det faktiskt är, utan också som en bärare av jagets närvaro och de avtryck som den egna kroppen lämnar efter sig.
Konstnärsbiografi Pauline Fransson
Pauline Fransson, född 1990 i Nybro, har en MFA från Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Hon arbetar med måleri och hämtar inspiration från sin omedelbara omgivning i skogarna runt sin ateljé i Småland.