Kvarteret Valnötsträdet

Gestaltningsprogram i planskede för kulturhistoriskt känslig stadsmiljö.
November 2010–juni 2013.

Hur kan kulturhistoria bli synlig i nutiden? Och hur kan en kommun långsiktigt stärka och
skydda en tomts värden när området privatiseras?

De frågorna ställdes i kvarteret Valnötsträdet i Kalmar, där planerare, arkeologer, landskapsarkitekter och en konstnär samverkade för att synliggöra den dolda medeltida stadskärnan. Resultatet blev riktlinjer för hur utemiljön skulle gestaltas – genom ett unikt projekt där arkeologi, konst och landskap alla var viktiga faktorer.

Om Kvarteret Valnötsträdet

År 2008 planerade Kalmar kommun att sälja området till en privat fastighetsägare – i syfte att omvandla lasarettsbyggnaderna till hyresbostäder och eventuellt uppföra ett nytt bostadshus. Då uppstod frågan hur förändringarna skulle kunna genomföras med hänsyn till platsens kulturhistoriska värden och förtätade atmosfär. Kalmar kommun inledde, i samarbete med Nyréns Arkitektkontor, arbetet med att ta fram ett planprogram för området som underlag för detaljplanearbetet.

Kommunen beslutade då också att, inom ramen för planprocessen, starta projektet att utarbeta ett gestaltningsprogram tänkt att användas som vägledning i framtida lovprocesser och som stöd för projektering och förvaltning. Syftet var att så långt som möjligt säkerställa att kvarterets kulturhistoriska kvaliteter bevaras och synliggörs. Dessutom ville kommunen betona betydelsen av att området kan hållas tillgängligt för allmänheten.

Projektet gav en unik möjlighet att berätta hur den politiska makten påverkade stadsutvecklingen. Kungamaktens, kyrkans och borgerskapets maktkamp blir synlig genom hur den medeltida stadens grundlades under 1200-talet, beordrades att rivas och därefter byggas upp på 1600-talet som Kvarnholmen.

Kommunen hade redan tidigare goda erfarenheter av gestaltningsprojekt i historiska miljöer – till exempel Stortorget som belönades med Sienapriset 2004 – och erkände därför kulturhistoriska värdens plats i stadsutvecklingen. De värdena är också avgörande för målet att stärka Kalmar som ett besöksområde med internationell attraktionskraft.

Projektet genomfördes november 2010 till juni 2013 som en del av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (2010–2013). Detta uppdrag var ett
samarbete mellan Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och ArkDes.

Bok

KONSTEN ATT GESTALTA OFFENTLIGA MILJÖER

Här kan du läsa och ladda ner boken Konsten att gestalta i offentliga miljöer. Boken finns även att köpa i vår bokhandel.

Läs mer

Om Päivi Ernkvist

Konstnären Päivi Ernkvists kunskap om offentliga miljöer, kulturhistoria och konstnärliga utvecklingsprojekt var viktiga faktorer för att hon valdes ut för uppdraget. Hennes kompetens lyfte fram osynliga värden och bidrog starkt till nya infallsvinklar i arbetsprocessen, läs mer under Arbetet.

Om platsen

Kvarteret Valnötsträdet omfattar rester av Kalmars medeltida stadskärna från 1200-talets början fram till slutet av 1600-talet, en tid då staden hade en central roll i Sveriges östkustförsvar och handel med andra länder. Kvarteret ligger i anslutning till stadsparken, och Kalmar slott, i ett större område, är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.

I kvarteret fanns vid tiden för det här gestaltningsprojektet lasarettsbyggnader från slutet av 1800-talet och några senare tillkomna byggnader. De omgavs av den medeltida Gamla kyrkogården och en park. Här låg på medeltiden stadens kärna med kyrka, torg och rådhus.

När staden under 1600-talet flyttades ungefär en kilometer, till Kvarnholmen, togs marken kring Valnötsträdet i anspråk för odling och var därför till största delen obebyggd fram till slutet av 1800-talet då Kalmars nya lasarett uppfördes. Sjukhusepokens struktur inom kvarteret var tydlig genom byggnadernas strikta placering och förankring mot Slottsallén.

Kvarteret Valnötsträdet har både ett högt upplevelsevärde och ett mycket stort vetenskapligt värde, inte bara för Kalmar utan även för förståelsen i stort av hur den nordeuropeiska stadskulturen har skapats.

Om arbetet

Två stadsarkeologiska utgrävningar 2011 och 2012 fick en avgörande betydelse för projektets utveckling. Lämningar av unik karaktär grävdes fram. Ett par decimeter under markytan hittades resterna av den ursprungliga medeltida stadskärnan med lämningar av grunder och källargolv till mäktiga stenhus. Olika tidslager av det medeltida torgets stenbeläggning och en stenlagd gata med en bredd upp till åtta meter upptäcktes också. Fynden gav ny kunskap om platsens bärande roll i det medeltida Kalmar.

De här resultaten ledde till att en idé för gestaltningsprogrammet som fanns redan 2010 fördjupades: att tydliggöra det dolda torget i programarbetet, samt den atmosfär som Gamla kyrkogården bidrog med.

Historien som grund för framtiden
Arbetsgruppen reste till Åbo och Lund för att studera andra referensprojekt där arkeologiska fynd har använts för att gestalta historiska tidslager i samband med samtida stadsutveckling. Parallellt hade gruppen en löpande dialog med Boverket om hur gestaltningsprogrammets slutsatser skulle kunna formaliseras i kommande detaljplaner. Projektet prövade alltså arbetsformer där landskapets historiska och rumsliga värden vävdes samman med arkeologiska värden och konstnärlig gestaltning.
Arbetsgruppen lade stor vikt vid att i detalj dokumentera och analysera områdets karaktär: markbeläggning, gräsytor, befintliga träd, dagvattensystem, skyltning och belysning. Risken att den sammanhållna miljön splittras i framtiden med ogenomtänkta lösningar skulle begränsas, både vad gäller val av material och konstruktioner.

Utmaningar vid privatisering
När kulturhistoriskt värdefulla områden, som tidigare har haft en allmän användning, helt eller delvis privatiseras ställs nya krav: detaljplaner behöver utformas med en helhetssyn där byggnader och utemiljö bör samverka. Samtidigt finns det väsentliga skillnader i hur bland annat gestaltande värden kan regleras beroende på om marken detaljplaneläggs som allmän platsmark eller kvartersmark. Detta fick betydelse även för genomförandet av projektet.

Samverkan

I alla 13 projekt inom ramen för uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer gällde att pröva olika samarbetsformer för hur offentliga miljöer kan gestaltas. Lyhördhet och tydlig kommunikation identifierades som en grund för framgång. Se nedan en lista över medverkande.

En arbetsgrupp med uppdrag att ta fram gestaltningsprogrammet tillsattes våren 2011 med Kalmar kommuns planhandläggare som projektledare. Där ingick bland andra landskapsarkitekter, en konstnär samt arkeologer från Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet.

Ambitionen var att skapa en korsbefruktning mellan landskapsarkitektur, konst och arkeologi för att stärka arbetet med både gestaltningsprogrammet och kommunens planarbete. I arbetsgruppens interdisciplinära process utbyttes ny kunskap.

Det avslutande arbetet kring själva innehållet och formen i gestaltningsprogrammet gjordes i en mindre grupp bestående av konstnären och de två landskapsarkitekterna från Nyréns Arkitektkontor. En grafisk formgivare knöts till arbetsgruppen och fick i uppgift att visualisera gestaltningsprogrammets slutsatser och förslag.

Förslaget till gestaltningsprogrammet blev i hög grad ett gemensamt verk där var och ens specialkunskaper fick stor betydelse för helheten. De arkeologiska undersökningarna genomfördes parallellt med planarbetet, vilket gav reella förutsättningar för att de olika parterna skulle kunna samverka.

  • Samverkanspart/beställare: Kalmar kommun
  • Projektledare: Elena Kakavandi (planhandläggare, Kalmar kommun)
  • Gestaltningskompetens: Päivi Ernkvist (konstnär)
  • Statens konstråds konsult: Marianne Jonsson
  • I projektet medverkade också bland andra Lovisa Berg (praktikant, Nyréns Arkitektkontor),
    Pia Englund (landskapsarkitekt, Nyréns Arkitektkontor), Anna Frank (landskapsarkitekt,
    Nyréns Arkitektkontor), Patrik Ihrman (markingenjör, Kalmar kommun), Stefan Larsson
    (arkeolog, Riksantikvarieämbetet, UV Syd), Per Lekberg (Kalmar Länsmuseum), Staffan
    Lindholm (stadsarkitekt, Kalmar kommun), Hanna Menander (arkeolog, Riksantikvarieämbetet, UV Öst), Helén Nordin (landskaps- arkitekt, Kalmar kommun), Lisa Olausson (grafisk formgivare)

Resultat

Arbetsgruppens uppdrag, att ta fram ett gestaltningsprogram för Valnötsträdet, kom att innefatta att kreativt omtolka och levandegöra dolda tidsskikt i kvarteret. Ett viktigt resultat av projektet i kvarteret Valnötsträdet var metodutvecklingen. Eftersom kommunen genomförde utgrävningar för att få underlag för gestaltningsprogrammet, istället för att lägga detta på markägaren i byggskedet, kunde ny kunskap påverka detaljplanerna. Utgrävningarna fick också stor påverkan på de riktlinjer för gestaltning som arbetsgruppen presenterade våren 2013. Detta är ett unikt tillvägagångssätt som fler kommuner skulle kunna tillämpa.

Gestaltningsprogrammet
Våren 2013 presenterades det färdiga gestaltningsprogrammet. Programmet var rikligt illustrerat och inkluderade referensbilder som förmedlade både områdets kulturvärden och de värderingsprinciper som bör tillämpas.

Innehåll
Gestaltningsprogrammet beskrev dels övergripande principer för gestaltning, dels riktlinjer för åtgärder inom allmän platsmark respektive kvartersmark. Programmet stödde detaljplanens bestämmelser, utvecklade möjliga lösningar samt redogjorde för intentionen bakom planarbetet. Det skulle även kunna vara underlag när avtal om områdets framtida användning förhandlas fram. Riktlinjerna för hela området var tänkta att utgöra vägledning vid kommande lovansökningar.
Berättelsen om det medeltida Kalmar fick stort utrymme i gestaltningsprogrammet. Där föreslogs bland annat att det medeltida torgets centrala betydelse skulle markeras genom att platsens sammanhängande stenbeläggning och marknivåer utformas efter en tolkning av den historiska stadsplanen.

Programmet implementeras
Projektet presenterades våren 2012 på en konferens med temat ”Kulturhistoria som drivkraft i stadsutvecklingen” som Kalmar kommun genomförde i samarbete med SKL, Regionförbundet i Kalmar län och Kalmar Konstmuseum.
Samhällsbyggnadsnämnden godkände i april 2013 gestaltningsprogrammet som vägledande dokument. I september samma år antog kommunfullmäktige detaljplanen för andra etappen inom kvarteret Valnötsträdet.

Lärdomar
Arbetet visade på svårigheterna att säkerställa utemiljöns kulturhistoriska värden och belyste också behovet av ett gemensamt språkbruk för att beskriva och definiera kulturhistoriska värden på tomtmark.
Projektet skapade också ny förståelse för och kunskap om Kalmars nationella och internationella betydelse under medeltiden. Det visade sig inte bara inom kommunen och hos byggherren, men också hos allmänheten, som visade stort engagemang und utgrävningarna.
En specifik utmaning hörde samman med att delar av det kulturhistoriskt värdefulla området nu privatiserats. Detta ställde nya krav på utformningen av detaljplaner och påverkade hur gestaltande värden kan regleras (se också ovan under Arbete).

Hitta till konstverket

Kalmar, gamla stan