Konsten på SMHI i Norrköping

I ett hus från 1970-talet i Norrköping ligger SMHI. Här har Statens konstråds konstkonsult Hanna Stahle skapat en kollektion där verken är kopplade till verksamheten med ett tydligt tema: Väder, vatten och klimat. Skulpturer, samtidsfotografi och måleri på temat, skapat av svenska samtidskonstnärer, möter här besökarna i deras vardag.

När en ny, stor entréhall nyligen byggdes, blev det aktuellt med en ny konstkollektion för myndigheten.

Konstnärsduon Bigert & Bergströms skulptur Till minne av en bortsmält glaciär föreställande Kebnekaises topp möter oss i den nya entrén. Skulpturen är från 2016 och gjord av spegelpolerat rostfritt stål. Konstnärerna själva beskriver hur de under sommarsolståndet 2015 genomförde en räddningsaktion på Sveriges högsta bergstopp, Kebnekaise. Läget var kritiskt för den smältande glaciär som under ett 20-tal år förlorat i höjd. Nu skilde endast 70 centimeter mellan sydtoppens glaciär och nordtoppens berg. Konstnärerna svepte in den tinande toppen i en stor guldfärgad räddningsfilt av växthusväv. Där fick den ligga under sommaren 2015 och när toppen mättes på nytt vid sommarens slut, hade den växt med 30 centimeter.  Effekten blev bara tillfällig. Glaciären fortsatte att förlora höjd under de kommande somrarna. Skulpturen skapades till minne av den bortsmälta toppen och har samma höjd, 70 centimeter, som skillnaden mellan topparna 2015.

Mats Bigert och Lars Bergström startade sitt samarbete 1986, under studieåren på Konstakademin i Stockholm. Med allt från storskaliga skulpturer till video och performanceverk har de gestaltat några av vår tids mest brännande samhälls-, miljö och klimatfrågor, ofta i en drastisk blandning av humor och djupt allvar.

Samtidsfotografi möter besökarna

Kring entrén finns mötesrum och utbildningssalar dit bland annat kommuner kommer på fortbildningar om klimatfrågor. Här finns mycket samtidsfotografi.

In Search of Wonderland av Ann Eringstam är en bildserie som har en kusligt verklig overklighet och skildrar ett drömlikt skeende. Ann Eringstam arbetar främst i studio med modeller och scenografiska kulisser som kombineras med miljöbilder tagna på olika platser i världen. Bilderna bearbetas sedan och får ibland konstgjorda detaljer som plastblommor eller uppstoppade djur. Återkommande i just den här bildserien är kyla och karg natur. Ann Eringstam föddes i Växjö och tog sin mastersexamen vid Högskolan för fotografi i Göteborg 2006.

Spheres Box av Linda Hovander är två fotografier som bygger på analog fotografering.  Linda Hofvander har en MFA från The School of Photography, Göteborgs Universitet och en BFA i fotografi från London College of Communications.

Ytterligare fotografiska verk på SMHI är Hans Jörgen Johansens Some Kind of Bushes. Vid första anblick ser de ut att föreställa anlagda trädgårdar, men landskapen är gjorda av mögel. Processen för att skapa varje fotografi kan ta mellan en och två månader. Hans Jörgen Johansen skapar mönster av organiska material som mjöl, grönsaker och andra livsmedel på ett två kvadratmeter stort bord, vattnar dem och ger möglet förutsättningar att växa. Därefter skildrar han processen på film och stillbild. Ingenting manipuleras i redigeringsprogram. Det som träder fram kan liknas vid landskap och har inte sällan referenser till det öländska Alvaret där Hans Jörgen Johansen är uppväxt. Hans Jörgen Johansen är född i Borgholm och bor och arbetar i Stockholm.

På SMHI finns även 24 fotografier av Lennart Alves med titeln Time – Interval and Variation. Alla fotografier visar samma vy och är tagna med en timmes mellanrum. Det som skiljer fotografierna åt är deras exponeringstid. Lennart Alves är bosatt i Åsenhöga utanför Jönköping. Han arbetar som konstnär och curator.

Måleri med gåtfulla motiv

Binoculars är titeln på Hanna Kantos måleri, men vad är det vi ser? En polarexpedition? En fotograf i en kuliss? Figuren är lite utsuddad och målningen behåller sin gåtfullhet även då vi tittar närmare. Hanna Kanto skildrar ofta arktiska miljöer och detaljer. Hon är född 1981 i Torneå och bor i Haparanda och Helsingfors.

Det obestämda finns även med i Tommy Strömbergs måleri Ingenting blev sig mera likt 1. Ur en stram byggnad blickar vi ut i ett kargt landskap och ser föremål i en obegriplig skala. Är det någon liten sak i förgrunden eller är det monumental arkitektur på längre avstånd? Och vad är det för föremål? Landskapet är tidlöst och utan en bestämd geografisk tillhörighet. Hanna Stahle berättar att Tommy Strömbergs verk ofta är laddade med gåtor som väcker nyfikenhet, likt inledningsscenen från en film där kameran glider över landskapet tills någonting händer. Tommy Strömberg är bosatt i Stockholm. Han är utbildad på Kungliga konsthögskolan.

Mötet med konsten i vardagen

Hanna Stahle har skapat många kollektioner för olika myndigheter runtom i landet och hon ser det som att konsten tillför det unika och ska vara en identitetsskapande, tankeväckande och dynamisk kraft. På SMHI har hon utgått från väder, vind och klimat och prioriterat de verk som hänger i de publika delarna av lokalerna.

Arbetet med att ta fram en konstkollektion till en arbetsplats skiljer sig från arbetet med att skapa en utställning. Till skillnad från konst som hänger på en utställning, möter konsten på en myndighet besökarna flera gånger och dessutom i deras vardag.

– Oftast är inte den första upplevelsen densamma som när man mött verket många gånger under längre tid. En del vänjer man sig vid, och ser kanske inte ens till slut. Annat uppskattar man först efter många möten. Vi möter konsten på olika sätt med våra olika referenser, associationer och minnen i bagaget. Alla kan inte gilla allt men de flesta kan hitta några verk som intresserar dem, säger Hanna Stahle.