Vad är byggnadsanknuten konst?
Begreppet byggnadsanknuten offentlig konst utgör en samlingsterm för alla de konstverk som har tillförts offentliga miljöer och byggnader för permanent placering. Dessa konstverk har huvudsakligen tillkommit efter införandet av den så kallade enprocentregeln 1937, som i olika former har tillämpats av fastighetsägare, byggherrar och andra beställare för att finansiera konstnärlig gestaltning i samband med ny-, om- och tillbyggnader.
Den byggnadsanknutna offentliga konsten är ofta, men långt ifrån alltid, fysiskt integrerad med byggnaden. Alternativt kan sådan konst även vara integrerad med en fastighet i juridisk mening, det vill säga förankrad i mark(jord). Ordet byggnad i begreppet byggnadsanknuten offentlig konst tolkas därmed i vid mening, det vill säga att konsten utöver att vara anknuten till en fysisk byggnad även kan vara anknuten till, eller utgöra del av, en anläggning, exempelvis en bro, alternativt ett torg, en park eller trädgård.
Begreppet byggnadsanknuten offentlig konst kan innefatta många olika konstnärliga uttryck. Som exempel kan nämnas större skulpturer, väggmålningar, väggreliefer, golvläggningar, smiden, fönsterpartier, portar, ridåer, ljusverk, ljudverk, fontäner, parker, installationer med mera. Några exempel på närliggande begrepp är monumentalkonst,arkitekturbunden konst, arkitekturintegrerad konst, beställd konst, permanent konst, konstnärlig utsmyckning och platsspecifik konst.
Hur vet jag om ett konstverk är byggnadsanknutet?
Det finns inget nationellt register över den byggnadsanknutna konsten. Statens konstråd har ett register över de cirka 2 000 byggnadsanknutna konstverk som man producerat i samverkan med statliga, regionala, kommunala och privata fastighetsägare. Motsvarande register finns ofta i regioner och kommuner. Många gånger kan det därför krävas ett visst utredningsarbete för att fastställa om ett konstverk är byggnadsanknutet eller ej. I detta arbete kan det vara nödvändigt att söka fram information om konstverket i arkivhandlingar för den aktuella byggnaden eller i arkiv för offentlig konst. Sådana arkiv finns på Statens konstråd, Skissernas museum och vissa kommunala konst- och stadsmuseer etc.
Vad får man göra (eller inte göra) med byggnadsanknutna konstverk?
Eftersom ett byggnadsanknutet konstverk utgör tillbehör till fast egendom är det fastighetsägaren som har äganderätten till konstverket. Ingen annan än fastighetsägaren har rätt att göra något som påverkar konstverkets utseende eller placering. Byggnadsanknutna konstverk omfattas i allmänhet inte av de skyddsbestämmelser inom plan- och bygglagen eller kulturmiljölagen som exempelvis förhindrar rivning eller ovarsam renovering av värdefulla byggnader eller bebyggelsemiljöer. Om ett byggnadsanknutet konstverk omfattas av skydd ska detta framgå av detaljplanen i enlighet med PBL:s bestämmelser (plan- och bygglagen) eller av skyddsbestämmelserna för det enskilda byggnadsminnet (kulturmiljölagen).
Oavsett om skyddsbestämmelser finns eller inte, är det viktigt att tänka på att den byggnadsanknutna konsten är en del av det moderna samhällets kulturarv och ska behandlas med stor varsamhet. Många av Sveriges främsta konstnärer har skapat byggnadsanknutna verk med unika konstnärliga, kulturhistoriska och estetiska värden. Innan en fastighetsägare planerar ingrepp i en miljö eller byggnad som påverkar ett byggnadsanknutet konstverk bör därför en antikvarisk utredning av konst- och kulturhistoriska värden genomföras. Sådana utredningar är viktiga som planerings- och beslutsunderlag inför renoveringar, ombyggnader samt rivningar.
Upphovsrättsliga frågor
Det finns också upphovsrättsliga regler som har betydelse för hur en fastighetsägare kan hantera byggnadsanknutna offentliga konstverk. Upphovsrätten verkar dels genom den så kallade ideella rätten, dels som skydd mot otillåtet mångfaldigande, inklusive ändringar, och otillåtet tillgängliggörande till allmänheten av verk (ekonomiska rätten). Den ideella rätten handlar om rätten för upphovspersonen att bli namngiven i samband med sitt verk (namngivningsrätten) samt rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt i sådan form eller sådant sammanhang att upphovspersonens konstnärliga anseende och egenart kränkes (respekträtten).
Fastighetsägaren bör för att uppfylla kravet på namngivningsrätten först och främst se till att en skylt som anger konstnär, verkets titel och tillkomstår finns placerad i anslutning till verket.
Eftersom respekträtten även innefattar konstverkets placering medför denna rätt att en fastighetsägare inte får flytta på konstverket, eller på annat sätt förändra konstverkets placering, utan att ha samrått med konstnären eller – i förekommande fall – konstnärens efterlevande.
Hur tar jag hand om ett byggnadsanknutet konstverk? Och vem betalar?
Förr eller senare är det nödvändigt att beställa rengöring eller åtgärdande av slitage och skador på byggnadsanknutna konstverk. I den bästa av världar finns det vård-och skötselanvisningar för det byggnadsanknutna verket där material och konstruktion framgår samt hur konstverket ska förvaltas och vårdas. Eftersom vård av byggnadsanknutna konstverk är fastighetsägarens ansvar är det också fastighetsägaren som ska bekosta det löpande underhållet. Detta sker vanligen inom ramen för fastighetsägarens årliga budget för planerat underhåll och utförs antingen som periodiskt underhåll eller som mer omfattande insatser av till exempel förvaltare, konservatorer eller konstnären själv.
