Det finns en stark vilja hos kommuner och regioner att genom medborgardialoger och andra initiativ arbeta nära sina invånare. Många kommuner har infört medborgarförslag för att öka medinflytandet. Statens konstråd har genom riktade regeringssatsningar haft i särskilt uppdrag att utveckla fler och andra sätt.
Kunskaper om det lokala behövs
Konstens fria roll och konstnärers utforskande anslag gör konsten särskilt intressant i arbetet där gestaltningar möter civilsamhället. Vid konst och gestaltning kan process och resultat få större relevans och högre kvalitet om utgångspunkten är invånarnas erfarenheter och kunskaper om platsen och hur den fungerar. Både fysiskt och socialt. Detta gäller inte minst i boendemiljöer, men även vid gestaltning av till exempel lekplatser, parker och torg. Lokalt finns också mest kunskap om vilka viljor som finns om hur platsen ska fungera och kanske förändras.
Genom att föra samman boende och verksamma i det lokala civilsamhället med lokal eller extern professionell kompetens inom planering, arkitektur, konst och kulturarv kan nya platser skapas och gamla förändras i samarbete. Då blir det möjligt att både tillvarata kunskaper lokalt och arbeta med hög konstnärlig kvalitet, vilket är avgörande för en långsiktigt hållbar gestaltad livsmiljö.
Invånarinflytande bidrar till större hållbarhet
Samarbete över tid mellan invånare, civilsamhälle och konstnärer ger kunskapsutveckling för alla inblandade och kan bidra till en varaktig och hållbar förändring av en plats. Samarbete med civilsamhället kan också utveckla offentliga aktörers verksamhet, såväl statliga myndigheters som kommuners.
Det finns dock inte ett enda civilsamhälle. Därför går det inte att göra anspråk på att arbeta med hela civilsamhället. Vem som definierar respektive representerar civilsamhället måste få vara olika på olika platser. Det måste beslutas tidigt och tydligt i varje process. Konstnärligt arbete kan bland annat lyfta och synliggöra frågor och värden som annars inte alltid läggs på bordet när städer och bostadsområden omvandlas. Konstnärliga satsningar och processer kan i sin tur inspirera och aktivera andra aktörer och därmed bli katalysatorer för fler och andra lokala satsningar.
Vad är civilsamhället?
Här menar vi etablerade organisationer, stiftelser och samfund, som till exempel välgörenhetsorganisationer, etniska föreningar, hyresgästföreningar, koloniträdgårdar, samfällighetsföreningar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar med flera som inte ingår i offentlig sektor. Mer nätverksbaserade aktörer som är lokalt engagerade men som inte har organiserat sig genom föreningar eller stiftelser är också en del av civilsamhället. Till exempel grupper av ungdomar, pensionärer, föräldrar, med flera.
Metoder för invånarinflytande
Många kommuner har valt att arbeta med medborgarförslag för att öka civilsamhällets inflytande i olika processer. I dessa kommuner har alla folkbokförda rätt att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområde och flera konstprojekt – framförallt muralmålningar och graffitiväggar – har kommit till genom sådana förslag. Modellen tillämpas i nästan 200 av Sveriges 290 kommuner.
Statens konstråd har genom riktade regeringssatsningar haft i särskilt uppdrag att utveckla andra sätt att arbeta med invånarinflytande när offentlig konst blir till. Detta utvecklingsarbete har alltid skett i samarbete med kommuner och invånare över hela landet, och det har gått till på olika sätt på varje plats. Våra samarbeten har skett inom ramen för såväl stadsutveckling, som permanenta och tillfälliga konstprojekt. Konstverken som är en del av resultaten, är allt ifrån teckning, performance, film och ljud till ett flipperspel, en dansplats och en 36 meter hög skulptur. En gemensam nämnare finns för alla projekten: Arbetet har utgått specifikt från de förutsättningar som gällt på just den platsen. Konkreta exempel på processer, resultat och lärdomar hittar du längre ner på sidan.
