Under Stockholm Art Week fyller konstnärskollektivet IntraGalactic arts collective Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen med flera performanceverk. Upplev konsten i och utanför huset, bli avtecknad, delta i en föreläsning, se videoverk och utforska ett idéburet arkiv i releasen för Viaduktens avsked – en digital publikation och ett onlinearkiv.
Hur kan vi arkivera förändringen av offentliga platser med tillfälliga aktiviteter, performativa interventioner och deltagarbaserade praktiker? Det är frågor som IntraGalactic arts collective undersöker. Nu samlas deras arbeten iden digitala publikationen Viaduktens avsked . Här kan du ta del av performancebaserade processer och publika undersökningar av den offentliga konstens möjligheter. Namnet, Viaduktens avsked, kommer från den ofta bespottade viadukten som kan upplevas som en otrygg plats och som därför byggs bort från våra offentliga miljöer. Viaduktens avsked är ett försök att fånga flyktiga arbetsprocesser, idéburna verk och skapad kunskap. Kollektivet gör detta genom att arbeta performativt och med relationer på offentliga platser.
Gestaltad livsmiljö och Kunskapsnav offentlig konst
Politikområdet gestaltad livsmiljö
När Sveriges riksdag beslutade att genomföra det nya politikområdet gestaltad livsmiljö 2018, var den röda tråden att arkitektur, design, form, konst och kulturarv ska samspela i samhällsutvecklingen för att skapa offentliga miljöer med långsiktig betydelse för människors gemenskap, hälsa samt barns och ungas förutsättningar för ett livslångt lärande. Statens konstråd fick samtidigt uppdraget att stärka kunskapsutvecklingen inom fältet offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Genom Kunskapsnav offentlig konst arbetade vi 2018–2020 med att möta behov av kompetensutveckling hos kommuner och andra aktörer samt att stödja arbetet med offentlig konst som en del av samhällsplanering och byggande. Uppdraget har sedan 2020 blivit en beständig del i Statens kostråds verksamhet.
En del av Kunskapsnav offentlig konst
En del i Kunskapsnav offentlig konst var de Lokala konstprojekten där vi följde tolv konstaktörer spridda över landet och som arbetar med offentlig konst på eget initiativ. Ett av dessa var (^/ – tecken för gesten fingerknäppning – där IntraGalactic arts collective arbetade med performance som konstform för att undersöka konstens roll på offentliga platser. Projektet ramade in Jämtlands län genom Länstrafiken och med utgångspunkt från Busstorget på Gustav III:s torg i Östersund.
Publikationen som släpps och som bygger på arbetet som gjordes 2018–2020 har ett öppet källformat som tillåter en fri arkivform och ger möjlighet till att förändra, utöka och bygga om samband och kopplingar inom arkivet.
“Viaduktens avsked är en samlingsplats och ett arkiv där vi samlar metoder, skisser, idéer, processer tillsammans med genomförda verk och färdigt material. Vi lägger stort fokus vid att den konstnärliga processen ska få ta plats utan att den ska behöva göras greppbar. Arkivet är våra konstnärliga praktiker där göranden och skeenden blandas. Det omfamnar vår organiska kollektiva process där fikapausen och den teoretiska textläsningen ges samma vikt”
IntraGalactic arts collective representeras här av konstnärerna Hiroko Tsuchimoto, Malin Ståhl, Anita Wernström och Maria Högbacke. Inbjuden gäst är dansarkivarie, dansare och koreograf Kajsa Sandström.
Program för releasekväll 14 maj 16.30–19.30
Kl 16.30–17.30
- Introduktion av Statens konstråd & IntraGalactic arts collective arkivsläpp Viaduktens avsked
- Maria Högbacke: Ögats parti
Ögats parti en interaktion som bjuder in till att teckna eller bli avtecknad. Ögats parti är dels det visuella betraktandet och linjen som görs som ett nedtecknade. Att välja det som hör till den sensuella världen och till avbrottet och utrymmet. Utgångspunkten till materialet var möten på busstorget i Östersund med människor som tog sig tid att stanna upp och kanske samtala under avskedet. I arkivet ges besökare möjligheten att sitta ner och teckna ögon alternativt låta sina ögon bli tecknade. - Anita Wernström: Jag vill gå över platsen som om jag bär matkassar / I want to walk through the space like I am carrying grocery bags
Hur känns det i kroppen när vi rör oss på olika platser? Hur påverkar det våra kroppar? Vad är upplevd otrygghet på en offentlig plats? Jag vill gå över platsen som om jag bär matkassar när armar och axlar balanserar jämvikt. När jag bär mina kassar känner jag närvaro, att platsen är min och att jag har en gripenhet att jag är på väg. - Malin Ståhl och Anita Wernström: Jag är
Två röster som guidar lyssnaren in i en observation av den egna relationen till kroppen, stadsrummet och de offentliga platser vi omges av. Verket framfördes första gången som en del av konferensen Gestaltad livsmiljö, ett samhälle vi alla vill leva i, 2020. - Hiroko Tsuchimoto: Gamla Busstorget (vykort)
Hur kan vi svara på förändringar och förluster i offentliga rum? Kan vi tänka nytt kring sociala samband och kollektiva framtider genom att utgå från melankoliska tillstånd som återspeglas i olönsamhet och improduktivitet? Hiroko Tsuchimoto återskapar ett performativt avsked till offentliga platser genom en videoinstallation och genom att dela ut vykort från en tidigare aktion på Östersunds busstation. Projektet relaterar till melankoli som närvarar när offentliga rum omvandlas och problematiserar processen vid förflyttning, upprustning och privatisering av offentliga platser som enligt konstnären förstörs i utvecklingens namn.
17.30–18.30
- Malin Ståhl: Busshållsplatser i Jämtland
Verket bygger ett arkiv över vägkantens typologi runt om i Jämtland. Växter insamlade på busshållsplatserna fyller en låda, torkade, placerade mellan silkespapper med namnet på en liten papperslapp. Varje växt vittnar om tider; årstiden för när den samlades in, den geografiska klimat-tiden, livets tid på platsen. I verket namnges växterna med sina latinska, svenska, jamska och sydsamiska namn för att minna om vetenskapens utveckling, nationalstatens utbredning, nybyggarna i skog och jordbruk och det samiska livet på platsen. - Hiroko Tsuchimoto: Uninterrupted Dialogue (videoverk, 15.41 min)
Hur kan vi svara på förändringar och förluster i offentliga rum? Kan vi tänka nytt kring sociala samband och kollektiva framtider genom att utgå från melankoliska tillstånd som återspeglas i olönsamhet och improduktivitet? Hiroko Tsuchimoto återskapar ett performativt avsked till offentliga platser genom en videoinstallation och genom att dela ut vykort från en tidigare aktion på Östersunds busstation. Projektet relaterar till melankoli som närvarar när offentliga rum omvandlas och problematiserar processen vid förflyttning, upprustning och privatisering av offentliga platser som enligt konstnären förstörs i utvecklingens namn.
18.30–19.30
- Kajsa Sandström: Föreläsning The Caring Act of Archiving / Arkiverandets omsorg
Med utgångspunkt i sin erfarenhet och roll som dansarkivarie, dansare och koreograf ger Kajsa Sandström ett performativt föredrag på temat arkiv och konstnärliga processer. Iklädd vita bomullsvantar åskådliggör arkivarien Kajsa sin praktik av ordnande och förtecknande. Under arbetet reflekterar hon över arkivariens osynliga roll som uttolkare av dokument och skapare av ordning, som möjliggör att arkivet kan sättas i rörelse av framtida frågor. Vilken typ av dokument och handlingar består konstnärliga processer av? Vilken typ av information kan utvinnas ur materialen? På vilket sätt vittnar dokument och handlingar i arkivet om det som inte finns bevarat? Hur återaktiveras arkivhandlingar i konstnärliga processer och verk? - Anita Wernström: Jag vill gå över platsen som om jag bär matkassar / I want to walk through the space like I am carrying grocery bags
Hur känns det i kroppen när vi rör oss på olika platser? Hur påverkar det våra kroppar? Vad är upplevd otrygghet på en offentlig plats? Jag vill gå över platsen som om jag bär matkassar när armar och axlar balanserar jämvikt. När jag bär mina kassar känner jag närvaro, att platsen är min och att jag har en gripenhet att jag är på väg. - IntraGalactic arts collective: Breven till våra barn
1992 skrev Sven Wernström ett brev till sitt barnbarn. Brevet beskriver hur den tidens vuxna förbrukar framtidens resurser. En katalysator för reflektioner kring framtiden och framtidens barn. Verket innehåller en inbjudan till ett eget brevskrivande till framtidens barn.
Biografier
- Maria Högbacke (f.1982) är bildkonstnär och arbetar med måleri, installation och performativa workshops samt med kroppen genom behandlingar och sessioner. Högbackes måleri är en process och ett utforskande av det visuella och till viss del det undermedvetna samt det kollektivt undermedvetna. Processerna som leder fram tilll hennes installationer är likande. Här finns objekt som kan vara laddade med till exempel känslor eller minnen, ofta av allmänmänskliga upplevelser. Högbacke är utbildad på Royal Academy Schools och The Slade School of Fine Art i London, Konstakademien i Düsseldorf och ENSBA i Paris.
- Kajsa Sandströms (f. 1980) koreografiska arbete präglas av ett mångårigt undersökande av rörelse, bild och beendeprocesser som uppstår mellan dansare och betraktare i föreställningen. Speglar, foto‐ och videoprojektioner har utgjort en förlängd rumslighet och reflektionsyta i förhållande till scenrummets kroppar och rörelser. Hennes solo En spegel i handen premiärvisades genom live stream från Weld i Stockholm, i början av pandemin 2020. Som dansare verkade Kajsa senast med Mette Ingvartsen (DK/BE) och i Weld Company (2013–2020). Sandström är utbildad på PARTS i Bryssel (2000–04) och har en magister i Konstvetenskap vid Södertörns högskola. Sedan 2022 arbetar hon som dansarkivarie på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm där hon samlar in, vårdar och tillgängliggör den svenska danskonstens kulturarv.
- Malin Ståhl är bildkonstnär och arbetar med relationen till natur och landskap, både den personliga relationen men även den ideologiska historieskrivningen kring en plats. Den kroppsliga upplevelsen och det performativa bildar utgångspunkter för konstnärligt undersökande som ofta sträcker sig över flera år. Ståhl intresserar sig för den västerländska kulturens ordnande och sorterande som fundament för kunskap i förhållande till naturens egen organisering. Materialet gestaltas i akvarell, text, video, performance och i samarbeten och utbyten. Ståhl bor och verkar på Frösön i Jämtland och är utbildad vid Iceland Academy of the Arts (BA) i Reykjavik, The School of the Art Institute of Chicago och The Slade School of Fine Art (MFA) i London.
- Hiroko Tsuchimoto (f. 1984 i Hokkaido) är bildkonstnär som genom egna observationer och tolkningar av spår och upprepningar i vardagen i form av audiovisuellt material, dialog, teckning, performance, taktila installationer, promenader eller trädgårdsarbete skapar sammanhang för deltagande i olika typer av rum. Tsushimotos projekt tar upp koloniala föreställningar om naturen och konstruktionen av annorlundaskap (otherness) och motsätter sig imperialistiska motiv och de inneboende dikotoma perspektiv som ärvts från västerländsk kultur. Med hjälp av medarbetare, både mänskliga och mer än mänskliga,väver hon samman berättelser om dåtid, nutid och framtid. Tsuchimoto är utbildad på Musashino Art University i Tokyo (BA), Konstfack (MFA) och St. Lucas School of Arts Antwerp (MA).
- Anita Wernströms (f.1980) konstnärliga praktik tar avstamp i kroppen, lärandet och det kollektiva. I ett ständigt utforskande av materialitet och det intuitiva är skapandet något som är konstant pågående. Wernström skapar utrymme för ett undersökande där performance, video, tecknade och noga utvalda bilder och objekt får samsas och hitta nya uttryck och samtal. Wernström är utbildad på The Slade School of Fine Art (BA Hons) i London. Bor och verkar i Stockholm och arbetar som Intendent förmedling på Moderna Museet.