Om uppdraget Kunskapsnav offentlig konst

Syftet med Kunskapsnav offentlig konst var att möta behovet hos kommuner och andra aktörer, både av kompetensutveckling och konkret rådgivning, liksom av stöd i att arbeta med offentlig konst som del av samhällsplanering och byggande. Även konstaktörer som samverkar med lokalsamhället ingick i de målgrupper som uppdraget riktade sig till. Arbetet med att integrera konst i en hållbar samhällsutveckling har bara börjat.

Kunskapsnav offentlig konst inleddes med att tre utlysningar genomfördes. En av dessa riktade sig till mindre kommuner och regioner som saknade erfarenhet av att arbeta med offentlig konst och en till kommuner och byggaktörer som var involverade i större stadsutvecklingsprojekt som sträcker sig över många år. Responsen på utlysningarna blev stor och urvalsprocessen resulterade bland annat i samarbetsavtal med 30 kommuner och regioner spridda över hela Sverige.

Varje enskilt samarbetsprojekt har utvecklat kunskap utifrån sina förutsättningar. Tjänstepersoner över hela landet har träffats över förvaltningsgränser och lyssnat till varandras olika perspektiv. Nya typer av arbetsgrupper har uppstått kring nya frågor som krävt omarbetade rutiner. Uttrycket ”tjänstepersonshantverket” dök upp som en benämning på ansträngningar att få ihop förändrade arbetssätt med politiska direktiv och konstnärliga gestaltningar. Det har ibland varit en process av ett steg framåt och två steg tillbaka, men alltid med siktet inställt på utveckling av våra gemensamma livsmiljöer.

Lokala konstinitiativ och forskningsprojekt

I den tredje utlysningen har vi följt tolv konstaktörer spridda över hela Sverige. Alla arbetar med konst i våra offentliga utrymmen på eget initiativ och inte
inom ramen för den traditionella finansieringsformen, den så kallade enprocentsregeln. De självorganiserade sammanslutningarna arbetar ofta kollektivt och med deltagarbaserade metoder. Flera av projekten verkar på Sveriges landsbygder och tillför därför konst på platser som ofta saknar samtidskonst, samtidigt som de bidrar till en social hållbarhet. Deras verksamheter gestaltar ett spektrum av olika offentligheter med projekt som bland annat tar plats i det virtuella, i ett jordbruk eller i en nerlagd gruva.

Under arbetet med Kunskapsnavet har vi i olika sammanhang fört en dialog med de myndigheter som är våra närmaste samarbetsparter: Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes (nationellt centrum för arkitektur och design). Tillsammans med Formas (ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling) arbetade vi hösten 2019 fram utlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö. Utlysningen vänder sig till mångdisciplinära forskningsprojekt som rör offentlig konst och är unik genom att konstnärens kompetens och blick var ett villkor för att få ansökan beviljad.

Samverkan genom medskapande metoder

En förutsättning för att säkerställa inkluderande och jämlika arbetsprocesser har varit att skapa utrymme för medverkande i projekt, nätverk och publika program att göra sina egna tolkningar och hela tiden vara delaktiga i kunskapsproduktionen. Fokus har varit på utbyte av erfarenheter, att lära av varandra och ett gemensamt kunskapande där både praktik och teori får plats. Medskapande och deltagande metoder har därför använts för att möjliggöra en mångsidig och inkluderande verksamhet som inspirerar och som synliggör olika perspektiv, förutsättningar, konstformer, idéer och arbetssätt. Ambitionen har varit att skapa förutsättningar för en mångfacetterad kunskapsproduktion och underlätta utbyten av erfarenheter och lärdomar.

Behovet av förändrade arbetssätt sker mot en bakgrund av accelererande miljöhot och klimatförändringar. Demokratins förutsättningar är under förändring, migration och urbanisering pågår globalt och vi har länge pratat om behoven av att hitta nya sätt att leva våra liv både i relation till varandra och till vår planet. Ett ledord i det arbete som skett under projektets gång har varit samverkan. Det kan tyckas självklart, men är fortfarande en av våra stora utmaningar. Vi vet att vi måste samutnyttja våra resurser i mycket högre grad än vad som görs idag och att olika kompetenser behöver samverka för att nya lösningar ska uppstå. Frågan är bara hur? De metoder vi använt oss av i projektet har inneburit att lyssna och ställa frågor, anlita processledare och lita på att förändring sker stegvis. Att arbeta mot ett tydligt gemensamt mål har varit en starkt bidragande faktor till att de involverade parterna har motiverats att gå utanför invanda spår, öppna upp för nya perspektiv och släppa in kompetens de inte haft erfarenhet av tidigare. Genom tillit, nyfikenhet och mod har förändrade arbetsmetoder bidragit till att skapa nya strukturer.

Omställning i förändringens tid

Under projektets sista och mycket intensiva år drabbas Sverige och resten av världen av en pandemi. Våren 2020 handlade plötsligt all offentlig uppmärksamhet om antal smittade, dödsfall och arbetslösa. Men efter en sommar med semestrar på hemmaplan börjar distansarbete och digitala mötesforum bli det nya normala. Coronaviruset illustrerar på ett nästan övertydligt sätt sårbarheten i våra samhällen som de ser ut idag. Vi befinner oss ofrivilligt mitt i en situation där omställningen är ett faktum samtidigt som effekterna av det som händer är svåra att överblicka.

På många plan kommer därför den här rapporten mitt i ett omställningsarbete som är långt ifrån avslutat. De röster som lyfts fram berättar om framtagna konstpolicyer, nätverksträffar och konstnärliga visioner. Var och en bidrar med lärorika och inspirerande exempel att ta med sig in i det långsiktiga arbetet mot väl gestaltade livsmiljöer. Därför är det vår förhoppning att rapporten inte bara ska läsas av dem som deltog i Kunskapsnav offentlig konst, utan också av andra som vill påbörja ett arbete med att integrera konst i en hållbar samhällsutveckling.