Forskning

Arbetet med att skapa en långsiktigt kunskapsutvecklande plattform för konst och konstnärlig gestaltning i gemensamma rum har genomförts genom en rad olika metoder och former av forskningssamarbeten. Syftet har varit att producera och dela kunskap, fördjupa samtal och utveckla idéer, som inkluderar både historiska exempel och samtida arbetssätt som präglar det utvidgade fält offentlig konst utgör.

En del av det kunskapsutvecklande regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst har varit att stimulera ny forskning inom offentlig konst, samt att samverka med högskolor och universitet. Det har lett till flera mer långsiktiga samarbeten med olika inriktning för att nå en bredd.

Under processen har vi som ansvarat för arbetet med forskningsfrågorna på Statens konstråd reflekterat kring hur beställare av både uppdragsforskning och offentlig konst kan värna om den konstnärliga friheten och forskningsfriheten då de båda är en del av det kunskapsproducerande uppdraget. Detta är en del av ett utvecklingsarbete där vi undersöker metoder för hur följeforskning och verk kan beställas med bibehållen kritikalitet.

Både beställare av offentliga verk och de konstnärer som skapar dem behöver förstå olika typer av offentligheter för att det ska finnas förutsättningar att arbeta kvalitativt med offentlig konst. För att understryka detta skapade vi utrymme för att presentera forskning i andra format än de strikt akademiska. Vi var istället i publika sammanhang och i nära samarbeten med konstutövarna.

Mer forskning behövs

Offentlig konst och dess angränsande områden har hittills inte forskats på i någon större utsträckning, varken ur historiskt eller samtida perspektiv. Det finns helt enkelt en brist på forskning om offentlig konst inom olika forskningsfält både i Sverige och internationellt. Orsakerna är många. Det som numera avses med ”offentlig konst” är en relativt ny, modern företeelse jämfört med när Statens konstråd bildades 1937, efter ett beslut i Sveriges riksdag kring finansieringen av offentlig konst genom enprocentsregeln.

Diskussioner har också förts och fortsätter att föras kring instrumentalisering, hur konstens frihet och obundenhet kan påverkas eller inte påverkas om den beställs som offentliga verk. Det har gett offentlig konst en låg status i konstvärlden och möjligen även i forskarvärlden. Det gör det inte mindre angeläget att forska kring nu levande konstpraktiker och de villkor de verkar under.

Att förstå sammanhanget är viktigt för att kunna utveckla forskningen vidare. Den offentliga konstens komplexa förutsättningar – som innefattar många olika yrkesgrupper och kompetenser såväl som många olika platser och delar av samhället – gör den till ett potentiellt mycket omfattande forskningsfält med en rad olika inriktningar. Det kan röra konstvetenskap, filosofi, estetik, men också arkitektur, ekonomi, organisationsteori eller psykologi i studier av medskapande processer eller tvärdisciplinära samarbeten. Eller varför inte statsvetenskap, för att titta på konstens roll i stadsutveckling och samhällsbygge, eller politiska verktyg och mål? Varför inte utforska olika definitioner av offentlighet, medborgarens rätt till och roll i skapandet och upplevelsen av konstnärliga gestaltningar? Det kan röra antropologi, om hur medborgare upplever och använder verk över tid, eller hur samhälle och individ kan förhålla sig till att verkens betydelse förändras i takt med samhällets värderingar. Dessa frågor är kopplade till begrepp om tid, historia och kulturarv. Vilka berättelser som får ta plats, vilka personer som ska minnas och hyllas eller gömmas och glömmas, är heta frågor i debatten 2020. I Sverige och resten av världen är skulpturer och monument under skarp omförhandling i kölvattnet av globala antirasistiska rörelsers rop på förändring. Gestaltningar av oförrätter finns materialiserade i konsten, symboler som blir laddade och synliga i skulpturer och minneskonst. Debatten är kopplad till frågor om mänskliga rättigheter, demokrati, ojämställdhet, rasism, kolonialarv och om vad vi vill att samhället ska vara och bli. Genom att forskningen får förutsättningar att undersöka, tänka och formulera sig kring dessa strömningar, roller, kolliderande intressen, idéer, aktioner och verk kan vi bättre förstå konstens roll i samhället.

Stimulera ny forskning

Genom arbetet med en styr- och arbetsgrupp där representanter från Kungliga Konsthögskolan, Södertörns högskola, ArkDes, Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan, Akademi Valand vid Göteborgs universitet, Skissernas museum och Statens konstråd ingick, påbörjades 2018 arbetet för att hitta strategiernför att stimulera ny forskning inom offentlig konst och nya samarbeten med finansiärer. Detta utmynnade i forskningskonferensen Researching Public Art 2018 och utlysningen av forskningsmedel med Formas 2020. Styrgruppen gav Valand och Södertörn i uppdrag att göra en översiktsrapport för att kartlägga akademisk forskning om offentlig konst i första hand inom Sverige och Norden samt med några internationella utblickar. Parallellt med detta initierades Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet, ett treårigt forskningsprojekt förlagt på institutionen för kultur och lärande med konstvetenskapliga forskare vid Södertörns högskola.

Forskningsfinansiering som svar på ett behov

Under 2020 har vi genom samverkan och metodutveckling med Formas tagit fram en gemensam utlysning för forskningsfinansiering inom området politik för gestaltad livsmiljö. Finansieringen möjliggör projekt som kan pågå under cirka 3-4 år. Samarbetet syftar till att sprida och fördjupa kunskap om gestaltad livsmiljö och den offentliga konstens roll i den, genom att bjuda in konstnärer som huvudsökande för att bedriva forskning i interdisciplinära projektgrupper. Statens konstråd och Formas initierade satsningen 2019. Den har genomförts tillsammans med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes som direkt arbetar och samverkar i politikområdet. Tack vare utlysningen skapas konkreta förutsättningar för en kunskapsutveckling som pågår även efter att regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst har avslutats 2020. Det är första gången dessa fem myndigheter samarbetar kring en forskningsfinansiering på det här sättet. Utlysningen är därför även metodutvecklande för oss som samverkar genom den. Forskningsprojekten beräknas vara återrapporterade i slutet av 2024.

Kurser i samarbeten med konsthögskolor 2018-2020

Statens konstråd har länge samarbetat med både konstnärliga och teoretiska utbildningar genom gästföreläsningar och studiebesök. Under de senaste åren har detta arbete utvecklats och vi har gått in som en mer aktiv partner i utvecklandet av nya kurser. Några av våra pågående samarbeten är med Kungliga konsthögskolan, Akademin Valand vid Göteborgs universitet och Konstfack. 2019 initierade vi tillsammans med Kungliga Konsthögskolan kursen Att förhandla konstnärliga värden – Konst och arkitektur i den offentliga sfären ledd av konstnären Jonas Dahlberg. Vi samarbetar också med CuratorLab på Konstfack inom kursen Socially Engaged Curating in Post-Democratic Times, och med Akademin Valand genom kursen Att beställa och curera samtidskonst i det offentliga rummet.

Utveckling av verksamheten på Statens konstråd

På Statens konstråd har nya tjänster inrättats för att utveckla det fördjupande arbetet, bland annat en programansvarig och en redaktör för fördjupning och reflektion. Satsningar som förstudier, kartläggningar, uppdragsforskning och följeforskning, bör både ses som enskilda satsningar och som delar av ett större arbete med forskningsfrågor. Genom att anamma ett mer överblickande perspektiv och se på forskningsinitiativen i en större kontext, fungerar också arbetet som underlag för att undersöka vilka roller som forskning kan ha i Statens konstråds fortsatta verksamhet.

Redan idag vet vi att det finns behov av att – från ax till limpa – följa långa infrastrukturprojekt med konst i stadsutveckling för att exempelvis få syn på hur en förändrad konstnärsroll kan ingå i politik för gestaltad livsmiljö, liksom nya metoder för samverkan. Men också för att se hur verk förstås, uppfattas och används över tid, även utanför storstadsregionerna. För det krävs forskning kring organiseringsformer, strukturförändring och finansiering utifrån olika hållbarhetsaspekter, bortom tillväxt och enprocentregelns logik.

Forskningsinitiativen som har drivits inom Kunskapsnav offentlig konst bygger på flera olika metoder. Det kan beskrivas som en progression; tillfällen då nya kunskaper och upptäckter manifesteras, utvärderas, prövas och kommuniceras. Genom att kvalitativt utvecklande delar som konferenser och symposium utgör en slags byggstenar i en kunskapsproducerande process, skapas möjligheter till kritisk dialog, ökad kontextuell förståelse och stimulans till ny kunskapsutveckling. Exempel på metoder är: gemensamt kunskapande, tematiska samarrangemang, uppdragsforskning och följeforskning utifrån olika discipliner och perspektiv, samt utlysningar.

Curatoriella ramverk

Gemensamt för den forskningsnära verksamheten är att den visar prov på hur kunskapsutveckling kan genomsyras av ett curatoriellt perspektiv. Curatoriella överväganden har till exempel varit att den konstnärliga och curatoriella kompetensen har fått utrymme i utformningen av seminarier och konferenser. Genom de här olika formaten har en bredd skapats i de möten som uppstått mellan olika positioner, och konstnärliga och vetenskapliga praktiker. Det har skapat en mångfald som i sig också är performativ, som också påverkar, gör och blir, och inte bara är, och som därmed är med och utvecklar själva diskursen, det vill säga ämnet offentlig konst, i praktiken, i de vetenskapliga texterna och diskussionerna, och inte minst i de publika samtalen.

Exempel på forskningsprojekt 2018-2024

Researching Public Art och Public Art Research Report: A report on the current state of research on public art in the Nordic Countries, and in a wider international context

Nordisk konferens för att möjliggöra ett kunskapsutbyte och nätverkande med forskare och utövare inom området offentlig konst i ett utvidgat fält. En av slutsatserna är att offentlig konstforskning behöver stärkas genom tvärvetenskapliga och interinstitutionella samarbeten. I samarbete med Kungliga Konsthögskolan, KTH, Södertörns högskola, HDK-Valand, Skissernas museum och ArkDes.

Ett arkiv för framtiden – Hur kan man arkivera samtida offentlig konst?

Förstudie som pekar på att det krävs nya metoder för vad som arkiveras idag och hur, men också vad som saknas för att formulera strategier för ett framtida arkiv.

Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet

Ett treårigt forskningsuppdrag i samarbete med Konstvetenskapen på Södertörns högskola, uppdraget består av program i form av konferenser och seminarier samt uppdragsforskning som publiceras i en forskningsantologi.

Forskningssymposier och konferenser:

  • Kritikalitet och instrumentalisering i offentlig konst diskuterade konstens kritiska potential, men att den också riskerar att instrumentaliseras till något som bara är nytta.
  • Temporaritet och offentlig konst behandlade spänningen mellan permanens och tillfälliga kvaliteter i offentlig konst.
  • Public art in the Nordic Countries, konferens med syfte att sätta fokus på nordisk forskning om offentlig konst och att främja vidare samtal mellan nordiska forskare inom fältet.

Visible

Samarbetet kommer utmynna i en mindre publikation (en bibliografi med introducerande texter), ett konkret bibliotek i Statens konstråds lokaler samt en digital plattform. Arbetet är dels ett led i att aktivera vårt internationella nätverk, dels att tillgängliggöra och samla internationella erfarenheter för att tillgängliggöra dem för fler.

Negotiating Artistic Values – Art and Architecture in the Public Sphere

Kurs i samarbete med Kungliga Konsthögskolan med gästprofessorn Jonas Dahlberg. Kursen utgår från kursdeltagarnas praktiker och reflekterar över hur konstnärliga värden och ett kritiskt förhållningssätt kan uttryckas och ta plats.

Socially Engaged Curating in Post-Democratic Times

CuratorLab på Konstfack är en curatoriell utbildning för yrkesverk- samma inom områdena bildkonst, konsthantverk, design och arkitektur. Inom samarbetet har fokus varit socialt engagerade praktiker.

Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö

En ny utlysning som vänder sig till mångdisciplinära forskningsprojekt med offentlig konst i fokus. Utlysningen avser att lyfta de konstnärliga perspektiven och den offentliga konstens roll i förhållande till arkitektur, form, design och kulturmiljö i utformningen av hållbara gestaltade livsmiljöer. I samarbete med Formas.

Making Matters Visible

Symposium utifrån vår uppdragsforskning som samlade medborgare, konstnärer, curatorer och arkitekter som tillsammans med forskare presenterade sina perspektiv och synliggjorde olika förutsättningar för att skapa offentlig konst med civilsamhället.