Fördjupning

Samtidskonstdagarna 2019 äger rum 1–3 oktober i Södertälje/Gnesta och produceras av Statens konstråd i samarbete med Art Lab Gnesta, Grafikens Hus och Södertälje konsthall med stöd från Södertälje kommun och Region Sörmland.
I programgruppen ingår Nina Beckmann, Olivia Berkowicz, Sebastian Dahlqvist, Signe Johannessen, Joanna Sandell och Giorgiana Zachia.

Här är ett urval av referensmaterialet som Art Lab Gnesta, Grafikens Hus och Södertälje konsthall vill dela med er. Materialet förklarar varför det var viktigt i arbetet med Samtidskonstdagarnas tema (klicka på länkarna för att komma till materialet):

Art Lab Gnestas lästips
Art Lab Gnesta är en av Samtidsdagarna 2019:s samarbetspartners. Sedan 2011 driver Art Lab Gnesta (ALG) en självorganiserad plats för experimentella kopplingar mellan konst och samhälle utifrån den lilla orten Gnesta i Södermanland. ALG skapar möten mellan konsten och konstnärerna, lokalsamhället, skolor, konstinstitutioner och andra som arbetar med konst- eller samhällsfrågor – både lokalt, nationellt och internationellt. Tillsammans med grannar, vänner och kollegor inom olika fält utforskar och undersöker ALG samtidens utmaningar i en mängd olika konstellationer. Tillsammans föreslår ALG andra vägar, världar och kompositioner för (lokal-)samhället såväl som konstfältet.

På Art Lab Gnestas hemsida finns ett brev publicerat i vilket de utifrån sina intressen, erfarenheter och kunskap ger en ingång till Samtidskonstdagarna 2019.
Läs brevet här

Här är ett urval av referensmaterialet som Art Lab Gnesta vill dela med er. Materialet förklarar varför det var viktigt i arbetet med Samtidskonstdagarnas tema (klicka på namnet i rubriken för att komma till materialet):

Sara Ahmed – The promise of happiness
Sara Ahmed dekonstruerar samtidens lycko-imperativ och ser ifrågasättandet av denna ideal som ett första steg för att uppnå ett mer hållbart liv.

Jonna Bornemark – Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde
Med knivskarp precision beskriver Jonna Bornemark hur dagens krav på mätbarhet gör människors tillvaro ohållbar. I boken presenteras även en rad möjliga motståndsstrategier. I Sveriges Radios Filosofiska rummet från oktober 2018 benar hon ut tankarna i boken i samtal med andra tänkare.

Adrienne Maree Brown – Emergent Strategy: Shaping Change, Changing Worlds
För att det erbjuder strategier för hur man kan uppnå en mer rättvis och jämlik verklighet. I sin blogg berättar Adrienne Maree Brown mer om bland annat Emergent Strategy Ideation Institute som var ett resultat av boken.

T.J. Demos – Against the Anthropocene; Visual culture and environment today
T.J. Demos ger genom denna och andra böcker en ingång till bildkonstens och den visuella kulturens arbete med och förhållande till den pågående klimatkrisen. Föreläsningen i länken ovan utgår från boken.

Donna Haraway – Staying with the trouble: Making kin in the Chthulucene
Donna Haraway använder Chthulucen och andra cene-begrepp istället för Antropocen för att beskriva vår samtid. Dessa menar hon bättre fångar de komplexa relationer mellan människor och det icke-mänskliga som definierar vår tidsålder.
Föreläsningen i länken ovan utgår från boken.

Roy Scranton – Learning to Die in the Anthropocene: Reflections on the End of a Civilization
I sin bok undersöker och tillskriver Roy Scranton konsten och litteraturen en tröstens potential i tider av kris. I länken ovan intervjuas han i Klimatpodden.

Enzo Traverso – The new faces of fascism
Enzo Traverso beskriver framväxten av samtidens neofascistiska rörelser och partier. I en intervju med författaren ges en bakgrund till boken.

Elin Wägner – Väckarklocka
Kvinnorättskämpen och tillika Fogelstagruppen-medlemmen Elin Wägner engagerar fortfarande med denna klassiker. I år satte Riksteatern upp boken Väckarklocka från 1941 som pjäs.

Grafikens Hus lästips
Grafikens Hus är ett museum och en mötesplats för samtida grafisk konst i Södertälje. Fram till nyinvigningen av ett nytt museum arbetar de mobilt utan en fast lokal i nära samarbete med ett flertal aktörer. Deras verksamhet präglas av en ständig nyfikenhet på allt som händer inom grafisk konst – från det internationella till det lokala. De utforskar konstformen, testar gränserna för att föra den framåt och låter nya grupper få möta grafiken genom en engagerad pedagogik. Grafikens Hus har genom åren producerat flera stora utställningar. De har visat allt från nya mindre etablerade konstnärer från Sveriges konsthögskolor till väletablerade svenska och internationella namn.

Projektet Instituting Otherwise vid BAK i Utrecht utforskar hur institutionalisering kan ske på alternativa sätt. Hur tar vi tillbaka eller gör anspråk på offentliga rum/hem/skolor/sjukvård som agerar i gränslandet mellan makt och omhändertagande i samhället? Hållbar/töjbar relaterar här till hur konstinstitutioner kan fantisera fram och förkroppsliga den paradox som en publik institution innebär, att både representera det våld och den nytta som maktrelationen representerar. I samband med detta tema hölls konferensen Propositions for Non-Fascist Living för att utforska hur institutioner kan arbeta mot växande populism och fascism i samhället.
Här är en länk till Maria Hlavajovas föreläsning Unpacking Aesthetics and the Far Right

Symposiet How Institutions Think presenterar flera nyckelpersoner och deras perspektiv på vilken roll konstinstitutionen kan ha i dagens samhälle och om de fortsatt kan vara hållbara och etiska konstruktioner för progressiv konst och curatoriell research.

Curatorn och skribenten Nataša Petrešin-Bachelez text For Slow Institutions knyter an till Samtidskonstdagarnas tema genom att utforska konstinstitutioners roll i samhället, och hur de kan aktiveras genom olika motståndsstrategier. Hon utforskar koncept som långsamhet, begränsningar av tillväxt och den vita kubens roll i etablering av hierarkier inom utställningsproduktion.
Petresin Bachelez curerade även årets Contour Biennale 9: Coltan as Cotton som bottnade bland annat i frågor kring klimatförändringarna. Biennalen pågår till och med den 20 oktober.

Konferensen Statista i Berlin undersöker hur institutioner kan arbeta mot en etablering av en allmänning, ”the commons”. Statista knyter an till teman som hållbarhet och töjbarhet genom att undersöka om konstinstitutioner kan fungera som en spegel av samhälleliga intressen. Men även om den aktivt kan skapa nya värdesystem.

Södertälje konsthalls lästips
Södertälje konsthall visar den mest angelägna konsten och är en plats för konst som tar avstamp i samtidens stora utmaningar. Södertälje konsthall visar också historisk konst och tar ofta spjärn mot Södertälje som plats, vad gäller stadens historia eller den framtid som skapas gemensamt. Södertälje konsthall driver frågan om avkolonialisering av konstinstitutionen, och menar att de globala orättvisorna i relation till klimatfrågan – socialt, ekologiskt och kulturellt – kan och bör spåras både bakåt och framåt i tiden. Konsthallen startades 1968 då konsten ofta var politisk och tog plats i stadsrummet – många offentliga konstverk i Södertälje kom till under den perioden. Södertälje konsthall driver idag projekt i stadsrummet, utställningar och ett brett förmedlande arbete med Södertäljes invånare i fokus.

Vad säger svensk forskning om klimatfrågan och hur den relaterar till vår moral? Professor Gustaf Arrhenius från Institutet för framtidsstudier föreläste på temat Flygskam, barnskam, tågskryt – individer vs. strukturer i klimatkrisens tid under Almedalsveckan i somras.
Här kan du läsa Aftonbladets artikel för att snabbt komma åt informationen.

Hur kan vi skapa hållbara konstprojekt i relation till naturens känsliga ekosystem? Curatorn Taru Elfving, Finland, startade Contemporary Art Archipelago som ett utställningsprojekt men driver idag institutionen vidare som ett konstresidens i relation till marinbiologisk forskning.

Den politiska teoretikern Achilles Mbembe har skrivit The Critique of Black Reason som på ett övertygande vis diskuterar etnicitet i relation till både historiska oförrätter och dagens transglobala ekonomiska system.

Charles Esche, chef för Van abbemuseum, har länge arbetat med att ifrågasätta den västerländska konstinstitutionen som idé och form. Han föreslår ”demodernisering” som ett nytt begrepp då vi förändrar våra museer och konsthallar.

 

 

Bakgrundsartikel inför Samtidskonstdagarna

Har konstvärlden nått töjgränsen? är en artikel av kulturjournalisten Leonidas Aretakis. Han har pratat med representanter från konstbranschen om att hitta nya lösningar när politikerna snålar.
Här kan du läsa artikeln