Publika program – att producera och sprida kunskap tillsammans

Programverksamheten är en pågående undersökning av de frågor som uppstår när den offentliga konsten förflyttas och utvidgas, konstbegreppet förskjuts och konstnärsrollen förändras. Med en fördjupande, förmedlande och reflekterande profil producerar och sprider vi kunskap genom att ge plats och röst åt dem som på olika sätt skapar eller upplever offentlig konst.

Statens konstråds programverksamhet, i den form som har byggts upp 2018–2020, omfattar seminarier, konferenser, medskapande workshoppar, nätverksträffar, utforskande och konstnärliga processer, symposium och andra former för fördjupning och tillgängliggörande. Offentlig konst är ett dynamiskt område där det finns ett stort behov av både fördjupning och mer forskning. Programverksamhetens syfte är att stimulera ny kunskap och möjliggöra kritisk dialog. Genom ett curatoriellt arbetssätt där aktuella samhällsfrågor och nya perspektiv på konst tas upp ur olika vinklar fungerar programmen som byggstenar i en större kunskapsproducerande process. Att berätta om hur offentlig konst skapas är också att berätta om hur offentlig konst skapar utrymme för reflektion och samtal i våra gemensamma rum. Därför är det särskilt viktigt att lyfta konstnärernas röster och synliggöra berättelser och projekt från olika delar av landet.

Aktuella samhällsfrågor blir konst- och programteman

Vi utgår från olika perspektiv och arbetar för att bereda plats åt många olika berättelser, upplevelser och metoder som den offentliga konsten berör. Det gäller medborgarnas perspektiv lika väl som konstnärernas, beställarnas och förvaltarnas.

I arbetsprocesserna strävar vi efter hållbarhet. Det handlar om ekologisk hållbarhet men också om social hållbarhet. Sociala och kulturella aspekter spelar roll när vi skapar gemensamma livsmiljöer, varför ett hållbart arbetssätt förutsätter ett intersektionellt tänkande och metoder för att motverka diskriminering och segregation. En viktig del av detta är att aktivt inkludera röster från flera olika samhällsgrupper i arbetet, som etniska minoriteter och personer i olika åldrar.

Återkommande teman är olika upplevelser och definitioner av offentlighet, hållbarhet, och den föränderliga synen på konst och konstnärsrollen genom historien till i dag. Här lyfts frågor om konstens och konstnärernas frihet utifrån begrepp som kritikalitet och instrumentalisering. Vi fokuserar även på tidsliga aspekter som tillfällighet eller permanens, kulturarvsfrågor, undanträngda berättelser, konstnärliga strategier och handlingar i samhällsförändring, värdeförskjutningar och omtolkningar, samt utvidgade sätt att se på offentlig konst, som till exempel performance eller konstnärligt drivna mötesplatser.

Omställning – nya behov, nya arbetssätt

Vi arbetar konsekvent för att kunna nå ut bredare över hela landet och internationellt. Under 2020 ställer programverksamheten om till att även ta fram skräddarsydda program med digitalt innehåll på webbplattformar och sociala medier. Omställningen är nödvändig för att möta pandemin och de rekommendationer som införts för att stoppa smittspridningen. Men den innebär även att vi skapar nya arbetssätt för att mötas i realtid över större geografiska områden där fler kan delta. Utöver digitala konferenser producerar vi film, radio, ljudverk och beställer digitala konstnärliga inslag. Dessa nya arbetssätt får oss att tänka nytt och kompletterar nu Statens konstråds program. Vi möts med medskapande processledning i digitala workshoppar, live-sänder webbinarium och utformar curatoriellt helt nya typer av beställningar för konstnärlig medverkan i olika medier. I och med omställningen till mer digitalt innehåll medverkar vi också för att ta fram en webbplattform för det nya materialet.

En fördjupande och förmedlande programväv av kunskapstrådar

Verksamhetens publika program står på curatoriell grund. Det innebär att Statens konstråds curatorer här prövar olika format och teman för samtal och möten som ger utrymme för oförutsägbara insikter och ingångar till aktuella ämnen i konsten och samhället. Hur vi väljer att arbeta spelar roll för vad som sägs och hur det upplevs. Konstnärliga och curatoriella arbetssätt för program är nödvändiga för att få syn på det specifika och nya i varje situation. I det curatoriella arbetet med program strävar vi efter att fördjupa teman, att skapa flera ingångar till förståelsen och upplevelsen av verk och att ge utrymme för flera perspektiv: konstnärens, publikens, medborgarens och beställarens. I arbetet ingår också att göra urval av ämne och plats, att tänka på sammansättningar och att bjuda in medverkande. Inte minst handlar det om att skapa ramar för programmen både rumsligt och innehållsligt. Ett syfte är att bjuda in personer med olika erfarenhet och kompetens att mötas och tillsammans samtala om konsten, vetenskapen och samhället och vad det betyder ur olika perspektiv. Programmen väver på så vis med hjälp av det curatoriella arbetet samman prövande, situationsspecifika och tematiska förhållningssätt med konsten i centrum. Vi utgår från normkreativa verktyg och intersektionella analyser för att bidra till att skapa mer jämställt innehåll och minskad segregation. Våra metoder omfattar ett gemensamt kunskapande, tematiska serier och interdisciplinära möten, utifrån principer som strävar efter att skapa trygga möten med tillitsbyggande arbetssätt utan att ha konsensus som mål.

Detta curatoriella tillvägagångssätt gör det möjligt för programverksamheten att både breddande och fördjupande beröra stora delar av Statens konstråds verksamhet. Programmen anordnas självständigt så väl som i anslutning till tillfälliga konstprojekt, permanent och byggnadsanknuten offentlig konst, stadsutvecklingsprojekt, lokala konstaktörers evenemang och andra projekt inom Kunskapsnavets utlysningar, pilotprojekt och nätverk.

Många av våra utåtriktade program är samarrangemang och genomförs i samarbete med andra konstaktörer, museer, konsthallar, enskilda konstnärer och även andra myndigheter och regioner. Vi arbetar med biennaler, curatoriella plattformar och internationella nätverk. Ett sådant samarbete har vi initierat med den internationella curatoriska plattformen Visible, som arbetar globalt med socialt engagerade konstnärliga projekt. Samarbetet resulterar i en publikation av en övergripande bibliografi med introducerande texter, en webbplattform samt ett bibliotek i Statens konstråds lokaler. Ett annat exempel är en programserie som fokuserar på frågor om dekolonialitet och offentlig konst genom samarbeten med Nordiska museet, Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA) och Luleåbiennalen under 2020.

Att reflektera tillsammans – ett kontinuerligt lärande i praktik och teori

I och med uppbyggandet av en mer omfattande programverksamhet producerar Statens konstråd nu minst ett eller flera fördjupande publika program i månaden, ibland flera i veckan, på olika platser i landet. Programmen omfattar nu även större konferenser med internationella deltagare. Verksamheten genererar genom sina många samarrangemang ett stort nätverk och många kunskapsutbyten både med andra aktörer i branschen och i angränsande fält. Under de tre åren 2018–2020 har vi bara inom programverksamheten genomfört ett hundratal samarbeten. Dessa fördjupande program har producerats utöver invigningar av nyproducerade verk som sker kontinuerligt över
hela landet.

Behovet av att arbeta för ökad förståelse för konstnärsrollen och den offentliga konstens föränderliga uttryck kvarstår när uppdraget rapporterats. Dessutom finns det ett stort behov av ökad förmedling kring offentlig konst i hela landet. Med de erfarenheter vi har gjort och de digitala möjligheter vi nu har börjat utveckla vill vi arbeta vidare med just detta.

Att se och tolka konstens roll i samhällsomvandling medan den händer är en konst i sig. Att dessutom sätta konsten i relation till olika situationer och förstå hur den påverkar ens egen och andras roll kräver både lyhördhet och dialog. För att lyckas med det behöver vi fortsätta skapa och vidareutveckla det utrymme för reflektion som programverksamheten möjliggör. Det är en långsiktig process som inte tar slut. Stannar vi inte upp för att reflektera, stannar kunnandet mitt i görandet. Då sprids inte kunskapen vidare, med färre möjligheter till förbättring och nya möten. Programverksamheten är därmed en väsentlig del av arbetet med att producera, förvalta och utveckla offentlig
konst och den kunskap som finns i och runt den.

För att förstå och följa konstens förflyttningar och utvidgningar i takt med tiden, där konstbegreppet ständigt förskjuts och bryter ny mark och där konstnärsrollen fortsätter utvecklas, behövs en reflekterande programverksamhet som svarar upp mot samhällets ständiga förändring. Det publika har inte bara en form, utan tar sig olika uttryck, går på djupet och tillgängliggör därmed konsten för fler.