Nytt metodstöd ska få fler att använda enprocentsregeln

Staten ska bli en bättre förebild som beställare av konst, och använda den så kallade enprocentsregeln. För att detta ska bli verklighet har regeringen gett Statens konstråd i uppdrag att, i samarbete med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag, ta fram ett metodstöd. Resultatet av arbetet redovisas i en ny rapport. 

Här berättar Lena From, ansvarig för arbetet på Statens konstråd, mer om uppdraget.

Vad innebär uppdraget Statens konstråd fick 2018?
– Uppdraget innebär en början för hur politikområdet Politik för gestaltad livsmiljö ska förverkligas. I Politik för gestaltad livsmiljö ingår konst som en självklar del när staten planerar, bygger och bygger om. Precis som arkitektur, form, design och kulturarv. Statens konstråd fick uppdraget att arbeta fram ett metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger så att staten mer förebildligt än idag börjar tillämpa den så kallade enprocentsregeln.

Vad innehåller metodstödet?
– Metodstödet innehåller två delar. Dels har Statens konstråd etablerat rutiner för samarbete kring konst med enskilda statliga fastighetsaktörer, där Akademiska hus har varit först ut. Den andra delen är en mer praktiskt inriktad handbok för statliga beställare, som beskriver sådant som arbetsprocesser för konst och förvaltning av konst som redan finns, vilket är en stor fråga. Denna del kommer förhoppningsvis att publiceras under senvåren 2021.

Varför behövs metodstödet?
– När Statens konstråd fick uppdraget såg regeringen att kommuner och regioner generellt är mycket bra på att tillämpa enprocentsregeln. Staten har däremot inte använt enprocentsregeln konsekvent sedan 1947. För att föregå med gott exempel och få en fortsatt positiv utveckling är det självklart viktigt att staten själv använder regeln. Med en vägledning är det lättare att komma igång. Handboken, Offentlig konst – handbok för statliga beställare, kommer att publiceras samtidigt som ett metodstöd för hur byggnadsanknuten konst kan vårdas och bevaras, som Riksantikvarieämbetet tar fram tillsammans med Statens konstråd.

Hur hoppas du att ett avtal om rutiner för konst kan få för effekt?
– Förhoppningen är att våra avtal om rutiner för hur samarbetet om konst ska gå till leder till högre kvalitet, och att de sparar både tid och pengar. Och att detta kan leda till fler uppdrag för konstnärer. Tas samverkansavtalet mellan Akademiska Hus och Statens konstråd som exempel, har det redan inom ett år resulterat i tolv nya samverkansprojekt och 14 skissuppdrag, som kommer att resultera i minst tio gestaltningsuppdrag för konstnärer. Det är ett väldigt positivt resultat.

Vad är fördelen med att använda enprocentsregeln?
– Ju tidigare arbetet med konst kommer med i plan- och byggprocessen, desto fler konstnärliga valmöjligheter finns. Till exempel kan flera olika konstnärliga uttrycksformer väljas mer specifikt, och ofta kombineras med fler. Om budgeten är klar från början kan fokus läggas på att konsten ska bli av så hög kvalitet som möjligt, men såklart också bygget. Det blir större effekt av investeringarna, en mer långsiktigt hållbar teknisk kvalitet och så vidare. På det här sättet, genom en god planering och framförhållning, stärks även konstnärernas ekonomiska villkor. Om arbetet med att införa enprocentsregeln när staten bygger kan fortsätta så att övriga statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag också använder sig av den, kan det få stor betydelse för konstnärer i hela landet.

Hur ser intresset och viljan ut i landet gentemot enprocentsregeln när staten bygger?
– Det som verkligen är positivt är att intresset från statliga fastighetsförvaltare och bolag för att integrera konst när de bygger är väldigt stort. De vill också att arbetet ska börja så tidigt i processen som möjligt. Det som behövs är tydliga ramar och mål från ledningshåll som ger arbetet med konsten legitimitet i till exempel mallar och styrdokument. Flera vill också ha en tydligare politisk styrning, och att enprocentsregeln skrivs in i ägardirektiv och regleringsbrev.

Uppdraget är slutrapporterat, så vad händer nu?
– Förhoppningsvis kan Statens konstråd träffa fler avtal med statliga fastighetsägare under 2021. Det är tydligt att om en går före, som Akademiska Hus i det här fallet, så vågar fler följa efter. Så arbetet stannar inte här, detta är bara början på ett långsiktigt arbete som kommer att ta tid. Det krävs långsiktighet och aktivt arbete med kunskapshöjande insatser för att nå ända fram.

Läs Slutrapportering av regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger