Kommunerna och enprocentsregeln

Gotlands kommun var 1957 först i Sverige med att införa enprocentsregeln på kommunal nivå. Idag tillämpar 41 procent av Sveriges kommuner enprocentsregeln, en regel som har stärkts på flera platser i landet efter genomförandet av Kultursamverkansmodellen.

Konstnärsnämnden har i två rapporter utförligt berättat om hur kommuner och regioner tillämpar enprocentsregeln idag: Ingen regel utan undantag: enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö (2013) och 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö: En komparativ studie av enprocentsregeln i kommuner och regioner 2012 och 2018 (2020).

Toppår för enprocentsregelns införande
Konstnärsnämnden utgår i publikationerna från nuläget då rapporterna skrivs och ser två toppar för kommunala beslut att införa enprocentsregeln: 1988–1992 och 2005–2011. Efter Kultursamverkansmodellens införande 2011 har kommunerna som tillämpar enprocentsregeln ökat ytterligare. Mellan 2013–2018 var ökningen åtta procent.

En tydlig tendens är att enprocentsregeln i allt högre grad tillämpas som just en regel. Vagare formuleringar som ”rekommendation” eller ”devis”, har enligt Konstnärsnämnden minskat och förekommer idag bara i cirka en av tio kommuner.

Blickas längre bakåt finns en koppling i tid mellan kommunernas införande av enprocentsregeln och en statlig utredning av bostadslåneregeln som gjordes i början av 1960-talet, då miljonprogrammet börjat byggas. Utredningen resulterade i möjligheten för bostadsbolag att få förmånliga lån om de integrerade konst med arkitektur i nya bostadsområden. Flera kommuner valde då att rutinmässigt avsätta pengar för konst vid nybyggnad, vilket bidrar till att förklara varför Skellefteå kommun gick till beslut om enprocentsregeln 1962 och Stockholms stad 1963.

Offentlig konst vid ny-, om- och tillbyggnad
Kommunerna har på senare år vidgat användningen av enprocentsregeln från att gälla endast nybyggnadsprojekt till att omfatta också ombyggnad (plus 17 procent 2013–2020) och tillbyggnad (plus 4 procent). Fler än tidigare använder dessutom enprocentsregeln för konst i yttre miljö (plus 12 procent).

Hur mycket pengar en procent egentligen betyder varierar stort. 30 procent av kommunerna och regionerna räknar en procent på projektets investeringsbudget. 38 procent på endast byggprojektets budget. Några kommuner och regioner beräknar procenten på kommunens/regionens hela investeringsbudget. Andra – färre – kommuner och regioner avsätter regelmässigt medel för konst enligt ”enprocentsregeln”, men har satt beloppet till en halv procent. Ibland till och med mindre. I gengäld finns också exempel på kommuner som satsar mer än en procent på offentlig konst.

Privata bolag inför enprocentsregeln
Fler privata bolag använder också enprocentsregeln. Konstnärsnämnden konstaterar i sin rapport från 2020 att andelen privata bolag som hyr ut till offentlig sektor och tillämpar enprocentsregeln har ökat från tre till sju procent mellan åren 2013 och 2020. Det är drygt en fördubbling på fem år, och kan indikera att konst är en god investering för en bättre miljö.

Offentlig konst – del av en helhet
Ytterst är det alltid kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ansvarar för fördelningen av kommunala medel för konst. Men prioriteringen av hur medlen ska avsättas och användas, bereds oftast av ansvarig nämnd eller förvaltning. Vanligast är att kultur- och fritidsförvaltningar ansvarar för beredning av besluten. En tydlig förändring i Konstnärsnämndens senaste rapport är att samhällsbyggnadsförvaltningarnas ansvar för den offentliga konsten har ökat, från fem till 21 procent 2013–2018. Detta tyder på att det över hela landet finns en syn på gestaltning av gemensamma miljöer som stämmer överens med Sveriges politik för gestaltad livsmiljö, där konst och kulturmiljö jämte arkitektur, form och design, ingår som självklara delar då gemensamma miljöer utformas.

 

 

Det här är enprocentsregeln

Enprocentsregeln är en ekonomisk princip för offentlig konst som innebär att cirka en procent av den totala budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad. Enprocentsregeln bygger inte på EN given arbetsmodell, och det har aldrig funnits någon sådan. Därför finns stora variationer i hur regeln tillämpas och beräknas. Både mellan stat, region och kommun och mellan kommuner och regioner.

Fyra exempel

När Vara kommun ger markanvisningar, måste byggaren skriva under en förbindelse att investera minst en procent av priset för marken i konstnärlig gestaltning i det färdiga projektet.

Årjängs kommun införde enprocentsregeln 2019. Enprocentsregeln tillämpas här också som ett krav på de privata exploatörer och entreprenörer som bygger för kommunens räkning.

I Knivsta beräknas en procent av projektets första politiskt beslutade budget. Blir projektet dyrare, så att medlen för konstnärlig gestaltning motsvarar mindre än 0,5 procent, görs en ny beräkning.

Haninge kommun avsätter årligen en procent av sin lokalinvesteringsbudget, exklusive VA-kostnader.

Vill du läsa mer?

Konstnärsnämndens rapport 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö (2020)

Konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag (2013)