Vasaplan Umeå kommun

Kategorier: Stadsutveckling

Projektet Vasaplan var en del av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, som pågick 2010-2013 och var ett samarbete mellan Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och ArkDes. Projektet Vasaplan fortsatte 2014 efter det att regeringsuppdraget var avslutat. Umeå kommun genomförde tre dialogprojekt i september 2014. Syftet med projekten var att hitta nya sätt att föra dialog med Umeåborna om Vasaplan och dess framtida utformning.

  • Nivå Landskapsarkitektur och Beatrice Hansson gjorde en fysisk fullskaleundersökning av Vasaplan med hjälp av 400 specialritade pallar. De placerade ut pallarna på Vasaplan i olika konfigurationer – sittberg, labyrinter, hinder, tillfälliga väggar, långbänkar – under fem dagar. På så sätt kunde de undersöka människors beteende på platsen. Vissa besökare deltog genom att bygga med pallarna, andra genom att använda dem. Nivå Landskapsarkitektur och Beatrice Hansson har sammanställt sina iakttagelser i en sammanfattande skissbok.
  • Nyréns och Sven Blume gjorde en dokumentärfilm om Vasaplan tillsammans med besökare på plats. I filmen hörs en mångfald röster från Vasaplan.
  • Poste Restante uppförde performanceverket Closing Time; en anhöriglinje för alla med en relation till staden. Under en personlig stadsvandring guidade en telefonist den som ringde anhöriglinjen genom förändringar i stadslandskapet. På så sätt fick deltagarna möjligheten att reflektera över hur dennes livsval är synliga i staden. Samtalet avslutades i en minnesceremoni där operasångare lånade sin röst för att hedra vad som har gått förlorat.

I slutet av oktober presenterade grupperna sitt arbete och sina reflektioner för Umeå kommun under en två-dagars workshop. De tre gruppernas slutsatser är mycket relevanta för en kommande ombyggnad av Vasaplan, men inte alltid helt konkreta. Många av tankarna handlar om att bevara en känsla av rå urbanitet och säkerställa att alla besökare och användare av platsen får fortsatt tillgång till den, det vill säga att obekväma grupper inte ”byggs bort”. Dessa slutsatser kommer även presenteras i skriven form. Slutsatserna ska skrivas in i den programhandling som ligger till grund för fortsatt gestaltning av Vasaplan. Härnäst upphandlar kommunen ett arkitektkontor för att ta fram s.k. systemhandlingar. Dessa handlingar ska utgå från programhandlingen där gruppernas slutsatser finns inskrivna.

Gestaltningsprogram i planskede

Umeå kommun har fördubblat sin befolkning de senaste 40 åren och deras vision är att till år 2050 ytterligare öka invånarantalet från 120 000 till 200 000 personer. Ett viktigt mål för att kunna uppfylla visionen är att skapa en attraktiv stad, bland annat genom att gestalta stadens offentliga rum med omsorg utifrån befolkningens behov och önskemål.

Som en del i arbetet kring kulturhuvudstadsåret som infaller 2014 har kommunen därför valt att samverka kring gestaltning av Vasaplan. Ambitionen är att utveckla planeringsformer där arkitektur, konst och kulturhistoria får stort utrymme och stadens invånare ges goda möjligheter att själva delta och påverka.

Vasaplan –  En central mötesplats i staden

Projektet Vasaplan är en del av Umeå Urban Forum, ett stadsutvecklingsprojekt inom ramen för Umeås utnämning till Europas kulturhuvudstad 2014. Umeå Urban Forum tar sin utgångspunkt i stadens offentliga rum genom att undersöka hur de fungerar för olika grupper av människor och hur de kan utvecklas för att stärka en hållbar stadsutveckling. Flera av Umeås mest centrala stadsrum kommer att förändras och finns med i kommunens investeringsplaner för den närmaste tioårsperioden. Vasaplan står först på tur att omvandlas, med byggstart 2015 och en budget på 45 miljoner kronor. För att undersöka vilka principer som bör styra omvandlingen av Vasaplan och andra offentliga rum i staden genomförs ett samverkansprojekt under åren 2013 och 2014. Formellt ska projektet resultera i ett gestaltningsprogram som ska styra detaljprojekteringen av planerad ombyggnad. Programmet ska också vara en framtidsmodell för ökad delaktighet och medskapande i Umeås stadsplanering.

Vasaplan är en av de viktigaste mötesplatserna i Umeå, en offentlig plats som används av i stort sett alla Umeåbor och turister. Platsen ska fylla många centrala funktioner både i stadslivet och för kollektivtrafiken i regionen. Som stadens centrala bussterminal är det en knutpunkt men också en plats för handel, restauranger, hotell och bostäder. Vid Vasaplan finns flera kulturverksamheter som stadsbibliotek, teater och Umeå Folkets hus. Förutom ett antal äldre träbyggnader domineras Vasaplan arkitektoniskt av bebyggelse från 1980-talet. Då genomgick platsen en stor ombyggnad som syftade till att skapa bättre funktioner för busstrafiken och en småstadsmässig miljö. Sedan dess har platsen utsatts för ett hårt slitage genom dagligt nyttjande. Idag innehåller Vasaplan en mängd utmaningar som kan förbättras genom planerad fysisk gestaltning, förbättrad teknik, effektivare logistik och utveckling av platsen som en social mötesplats i Umeå.

En öpppen inbjudan att samverka kring gestaltning

Umeå kommun vill med projektet skapa en gestaltningsprocess med många olika yrkesgrupper, bland annat planerare, arkitekter, konstnärer och antikvarier. Tillsammans ska de undersöka frågan om vems prioriteringar och behov som ska ligga till grund för omgestaltningen av Vasaplan 2015. En central del i projektet är att involvera Umeåborna i gestaltningsfrågorna tidigt i processen.
Samverkan kommer att ledas av Carl Arnö – projektledare från kommunens verksamhet för gator och parker, det vill säga beställare av den framtida ombyggnaden. I organisationen kommer även representanter från kommunens verksamheter för kultur, utbildning och samhällsbyggnad att ingå. Umeås tekniska nämnd är projektägare och den part i kommunen som kommer besluta om det slutliga gestaltningsprogrammet och detaljplanen för Vasaplan.
I projektet medverkar även en bred referensgrupp med representanter från bland annat Umeå universitet och Länsstyrelsen samt olika verksamheter som har intresse av platsen såsom fastighetsägare, verksamhetsutövare och olika användargrupper.

Satsningen ska tillföra kommunen nya perspektiv på planering, byggande och gestaltning som kan användas vid andra framtida omvandlingar av offentliga platser som parker, skolgårdar och bostadsområden. Därför är projektet för Vasaplan helt integrerat i kommunens ordinarie planerings- och byggprocesser. I styr- och arbetsgrupper ingår även en rad tjänstemän som ansvarar för planering och byggande liksom personer som ansvarar för drift och underhåll av kommunens offentliga miljöer.
Organisationen bakom gestaltningsprojektet för Vasaplan sattes samman 2013. Umeå kommun inledde projektet sommaren 2013 med en öppen inbjudan till olika gestaltningskompetenser, som exempelvis konstnärer, arkitekter, antikvarier och designer, att lämna en intresseanmälan för att delta i samverkansprojektet. Bland dessa kommer ett antal personer att väljas ut som ska ingå i samverkansprojektet.

Metodutveckling för ett helhetsprespektiv på gestaltning

Som en del av Urban Forum och kulturhuvudstadsårets program 2014 kommer en rad olika tillfälliga aktiviteter att prövas på plats i Vasaplans offentliga rum under årets olika årstider. Det kan handla om till exempel relationella konstprojekt där människor interagerar med konsten, seminarier om stadsbyggnad, stadsodlingsprojekt och rumsliga installationer som förändrar platsens funktioner.
I projekten kommer även olika metoder för medborgardialoger att användas. Sammantaget ska de planerade aktiviteterna generera ökad kunskap i kommunens organisation om Vasaplan och om dem som brukar den. Dessa ska visa olika inriktningar och förutsättningar som ska vara utgångspunkter för Vasaplans framtida gestaltning.

Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser från projektet kring Vasaplan. Först från och med slutet av 2014 kommer de samverkansprocesser som har genomförts att kunna utvärderas i samband med att det gestaltningsprogram som ska ligga till grund för omvandlingen av Vasaplan upprättas 2015. Men trots att det är för tidigt att sammanfatta projektet i sin helhet kan det konstateras att den organisationsuppbyggnad som nu sker i projektet skapar goda förutsättningar för en mångfacetterad satsning som ger arkitektur, konst och kulturhistoria möjligheter att sammanstråla i planerings- och byggprocessen. Likaså ökar möjligheterna för en stor mängd människor och aktörer att föra dialog och påverka utifrån sina erfarenheter och perspektiv.

Regeringsuppdraget

”Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer” och stadsutveckling”

Gestaltningen för utveckling av stadsmiljön på Vasaplan är en del av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer – 13 projekt runt om i landet har prövat nya idéer och lösningar för gestaltningen av våra gemensamma rum.

Uppdraget har 2010–2013 drivits av Statens konstråd, RiksantikvarieämbetetBoverket och Arkitektur- och designcentrum. Från och med 2014 börjar vi integrera stadsutveckling i kärnverksamheten. Mer om ”Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer” och stadsutveckling.