Om arbetet

I projektet skulle skolans personal, elever och elevernas föräldrar – förutom berörda kommunala förvaltningar – engageras i skolgårdens utveckling.

1) Workshop för engagemang
I början av höstterminen 2011 anordnade Folkform en stor workshop för omkring 400 elever. Skolans bildlärare, samt en intendent inom förmedling och pedagogik från Statens konstråd, medverkade som stöd. Eleverna delades upp i fem grupper och fick med hjälp av stora planskisser över området fritt utveckla idéer om hur skolgården och skolans inomhusmiljö skulle kunna förbättras.

Workshopen ledde till att alla deltagare såg platsen med nya ögon och att flera problem uppmärksammades, till exempel att skolans huvudentré var för anonym och osynlig. Mängder av förslag på lösningar skrevs ner på post it-lappar som sattes upp vid planskisserna. En grupp kom med förslaget att bygga en samlingsplats i form av en amfiteater. En annan grupp koncentrerade sig på sittmöbler, medan en tredje grupp önskade sig en linbana. Genom workshopen förankrades projektet bland både elever och lärare och de blev delaktiga i gestaltningsprocessen.

2) Helhetsförslag – och ny workshop
Utifrån materialet från den inledande workshopen utarbetade Folkform ett helhetsförslag över förändringar av utemiljön. I november 2011 fick styrgruppen se de första visualiseringarna av ett grundkoncept med geometriska mönster som bygger på att illustrera bråktal. Folkform presenterade också en gestaltningsmanual för hela miljön. Vanstaskolans skolgårdsgrupp, med ett femtontal representanter för skolans personal, spelade en viktig roll i förankringsprocessen och när det gällde att informera elever och föräldrar. 
I mars 2012 höll Folkform en uppföljande workshop med klass 8 B där eleverna utvecklade olika varianter på det geometriska mönstret. Flaggor tillverkades sedan i slöjden. Mönstret kunde kombineras i ett oändligt antal former och färger och användas i olika delar av utemiljön för att stärka skolans identitet.

3) Totalförslag
I det förslag som Folkform presenterade fanns sex delar som utvecklats utifrån projektets grundidé och workshopar med eleverna:

  • Parken – en mötesplats med sittplatser bakom skolan, där skärmar med mönster bildade en ”scen”. Det matematiska mönstret skulle vara svartvitt. Idén avsåg att illustrera ledorden pedagogik och skugga.
  • Fasaden – skärmar med det matematiska mönstret i olika färger på fasaden till idrottshallen. Ledordet var identitet och här redovisades också behovet av en skylt med skolans namn, som då saknades, samt en entréflagga i mönstret och en färgkodning av mönstret för att göra det lättare att orientera sig.
  • Dörrar, skyltar, entréer – här var ledordet ”identitet”. Idén var att skapa den tydlighet som eleverna efterfrågat med hjälp av färgsättning och olika sätt att använda det grafiska mönstret för att skapa identitet i olika delar av skolan.
  • Möbleringslösningar – förslag på nya sittplatser, papperskorgar, cykelställ och mönster på asfalten.
  • Ljussättning – förslag till att se över belysningen, eftersträva enhetlighet i armaturer och skapa ett bättre belyst område.
  • Rörelse/lekskulptur – med målet att utgå från cirkeln som geografiskt mönster och skapa en färgglad hinderbana/lekskulptur.

Utöver
ett önskemål som framkom från både personal och elever.
detta påpekade Folkform att även skolans inomhusmiljö var i behov av upprustning,

Utmaningar
En stor utmaning i arbetet var att det inte fanns ett pågående byggprojekt med redan existerande teknisk, ekonomisk och annan kompetens, utan varje fråga fick lösas separat. Det påverkade också den begränsade samverkan mellan de inblandade experterna.

Anläggningen av den nya utemiljön genomfördes stegvis hösten 2012 och våren 2013. Den ursprungliga tanken, att i SPRING-modellens anda bjuda in ideella krafter att samverka i byggprocessen, visade sig svår att genomföra. Istället upphandlades olika företag. Ett förslag att måla idrottshallen svart kunde inte genomföras av kostnadsskäl. Inte heller förslaget att montera en skylt med skolans namn på idrottshallens gavel gick att genomföra då byggnadsdelen formellt inte är en del av skolan – trots att den uppfattas som det – utan en fristående kommunal idrottshall.Förutom förslag för utemiljön framkom också många synpunkter på inomhusmiljön, och idéer för förbättring av den, i arbetet med eleverna. Eftersom budgetramar och avgränsningar för projektet redan var satta avvaktade Nynäshamns kommun med dessa idéer, som slussades vidare till kommunens fastighetsenhet.