Sharphead

Konstnär: julia peirone
Kategorier: Permanent konst

Curator

Joa Ljungberg

I Julia Peirones gestaltning för Linköpings universitet möter vi en ung flicka. Hon lutar sina armbågar mot ett bord och låter huvudet vila tungt mellan sina slutna händer. Hennes ansiktsuttryck rör sig mellan total tomhet och tristess, uppgivenhet och djup koncentration. I munnen balanserar hon en penna vars blyertsspets lämnat ett litet grått spår på ett annars tomt pappersark. Flickans ögon är öppna men stumma och tycks inte registrera vår närvaro. Nej, hon betraktar oss inte. Kanske ser hon oss inte ens. Hennes blick tycks snarare ha slagit följe med en inre tanke och befinner sig nu någon helt annanstans, långt härifrån. Följer vi som betraktare ögonens riktning för de oss dock tvärs över rummet, snett uppåt, mot ett pappersark som tycks ha blåst eller slängts iväg från flickans skrivbord. Ett vitt ark som fastnat mot ett balkongräcke på andra våningen.

I likhet med en tidigare fotografisk serie – Night Spots – av Julia Perione, omslutes subjektet av ett kompakt mörker. Mörkret gör att vi kan skönja mycket lite av flickans omgivning och det förstärker också känslan av att hon mentalt seglat bort från vårt begränsade här och nu till ett vidare om än diffusare farvatten. Ett farvatten som i vilken stund som helst kan bringa henne till en helt ny klarsyn – kanske rentav till ett intellektuellt  genombrott. Men vars glidande karaktär innebär en skör omloppsbana vilken lätt kan störas av minsta ljud eller rörelse. På en sådan plats kan en tanke, om vag i sin karaktär, när som helst kollidera med en korsande och mer tydlig och därför dominerande tanke – en tanke som rör sig snabbare och i en annan riktning. När detta sker kommer flickan att inom bråkdelen av en sekund vara tillbaka hos oss.

Joa Ljungberg