Läckage i oskuldens trädgård

Konstnär: thale vangen
Kategorier: Permanent konst

Skillnaden mellan konst och forskning ligger djupast i de fiktiva friheter som konsten kan ta sig. Thale Vangen har med sin triptyk Läckage i oskuldens trädgård skapat tre suggestiva gestalter som kontrasterar till den annars så avskalade miljön för spetsforskning inom bioteknik i Solna, där SciFiLab, SOBI och KISP AB har sin verksamhet.Liksom konstnären undersöker forskaren den värld vi lever i och finner nya samband. Med blicken mot det okända framträder nya horisonter och för att kunna bidra med viktig kunskap om vår värld är det nödvändigt för både konstnären och forskaren att ställa sig utanför det man känner till och lyhört söka ny förståelse. Med sina tre mångbottnade skulpturer tillför Vangen en rik dimension till vad forskande kan vara och som inspirerar att tänka utanför ramarna.Framför entrén på den hårdgjorda ytan finns en fingerborgsblomma i brons vars smäckra men tunga blomklockor lånat kobjällrans kläpp och avger ett stumt ljud om de sätts i rörelse. Jätteväxtens blomklockor är grönt ärgade runt mynningen vilket förstärker deras spröda intryck i motsats till den annars stabila stjälken.På andra sidan huset kliver ett par kraftfulla Panben, avskurna innan de övergår i höft, uppför skogsbranten. Pan, den grekiska skogsguden, associeras med skogar, fält, herdar och deras hjordar, men även med djävulen och erotik. Guden är en blandning av människa och djur vilket fint framgår i Vangens säkra gestaltning av håriga klövar med mänskliga knän och muskulösa lår. Sin brutalitet till trots förstärker denna del av triptyken det trolska skogspartiet insprängt mellan huskroppar.Mest utmärkande är en skulptur i pergament inne i lobbyn. Med drömmens förtätande logik skruvas berättelsen till och märkliga underströmmar framträder. Ur ett överdimensionerat ostronskal sticker fem gethuvuden ut sina prematura skallar. Snäckans innanmäte är fylld av skrynkliga pergamentvolanger som återger köttigheten i ett ostrons innanmäte. Ur detta överflöd växer gethuvudena vända utåt mot omvärlden med sina blinda ögon. Pergament är ett ovanligt material inom samtidskonsten men har historiskt sett haft ett brett användningsområde för skrift och som vapenskydd. Till skillnad mot den industriellt förknippade betongen är pergamentet ett naturligt material, stark och seg men samtidigt genomskinligt spröd på gränsen till romantisk i sitt uttryck. I denna balans mellan materialval lämnar Vangen med säker hand utrymme för betydelseglidningar hos betraktaren. Strategiskt placerade i förhållande till miljön, siktlinjer och till varandra pockar Vangens skulpturer på vardagens magi och irrationalitet.Lotta Mossum