Ställbergs gruva – Ett kulturcentrum i en av Sveriges minsta kommuner

Det skymmer vid Ställbergs gruva. Från galleriets fönster kastas ett blått ljus på gräset och i den öppna boden cirkulerar ett projicerat tuggummi. Besökarna börjar röra sig mot stora salen och den sista programpunkten för ”Att återta det levande”.

 

De stora fönstren släpper in just så mycket ljus som koreograferna Amalia Kasakove och Anna Lea Ourø behöver. Under gångna sommarens konstnärsresidens har de fokuserat på performativitet och ekologi, och ett av verken framförs i gruvans gamla kontrollrum. Eric Sjöberg är en av Ställbergs gruvas konstnärliga ledare.
– Mycket handlar om det interdisciplinära, där en arkitekt, snickare, psykolog, koreograf, kompositör, poet och journalist möts, förklarar han.
”Att återta det levande” är en konstfestival som för tredje året arrangerats vid den före detta järnmalmsgruvan i Ställberg, Ljusnarsbergs kommun. Under ledning av konstgruppen Non Existent Center, närmar sig festivalen platsens postindustriella arv, med landsbygd, skog och klimat på agendan.
– I stort berör vi frågor om vad den här platsen varit, vad den är idag, vem och vilkas behov som inkluderas, säger Eric Sjöberg.

Tystnad och lyssning i fokus
Järnmalmsgruvan stängde ner 1977, men lunchrummet, kontoren och de andra lokalerna är nu åter i bruk, omvandlade till ateljéer, utställningslokaler och övernattningslägenheter. Även den gamla gruvlaven står kvar, som ett minnesmärke.
– Både min svärfar och min förre man har jobbat här. Jag kan fortfarande se gruvgubbarna komma upp för backen här med hissen. Skitiga och blöta, säger Thyra Lundell, en av besökarna från bygden.
Under årets program genomfördes verket STILLAFÄRD, en vandring i skogen med tystnad och lyssning i fokus som avslutades i ett lokalt kapell. Ett annat verk var TIMBRE, en sex timmars installation med drone musik (monoton, avskalad musik) och ljusspel i det gamla kontrollrummet.
— Det var tidigare maskinrum för den som skötte hissar och sådant. Nu när det en stor, fin sal. Med akustiken, väggarna och de stora fönstren blir det något sakralt över det hela, fortsätter Thyra Lundell.

Platsen hålls aktiv genom konstnärsresidens
En annan återkommande besökare är Wilhelm Schaub, bosatt i närområdet.
– Tittar man runt ser man fallfärdiga byggnader. Men det som pågår här är inte fallfärdigt, det är framtiden, säger han.
Med ett trettiotal konstnärsresidens per år hålls platsen aktiv.
– De som bor i storstaden tror inte det händer så mycket på vischan. Men det finns sådana här noder här och var. Det här är verkligen en förebild för vad som är möjligt, fortsätter Wilhelm Schaub.
Konstnärscentret Ställbergs gruva har vuxit fram sedan 2012. Det var bröderna Carl Oscar Sjögren och Eric Sjögren som sökte en grund, där konst kunde utvecklas långsiktigt, tillsammans med lokalsamhällets frågor. Uppväxta bara kilometer därifrån hittade de den gamla gruvan.
– Det är en plats där vi kan undersöka vad det är att vara en människa bland andra människor. Hur vi kan ombesörja varandras behov utan att förtrycka, förminska eller bli våldsamma, säger Carl Oscar Sjögren, en av de konstnärliga ledarna.
Men det är många röster och perspektiv som ryms i beskrivningen av vad deras verksamhet fokuserar på, förtydligar han.
– Vi är en väv av, låt oss säga 500, olika människor som har medverkat under åren. Alla har sina frågor om vad de söker, hur de förhåller sig till de emotionella, sociala och ekonomiska strukturer de lever i. Vi försöker att göra någonting meningsfullt för oss själva och samhället, säger han.

Dialogen närvarande
Ljusnarsbergs historia är en central del av den konstnärliga verksamheten. Där frågor uppstår i rummet mellan invånare, landsbygdspolitik och statsbudget. Mycket förändrades när gruvan slog igen.
– Från att ha fyllt en viktig samhällsfunktion i svensk nationalekonomi blev kommunen ett sårat landskap. Industrinedläggningar och folk som tvingats flytta. Det är ett ganska utsatt område på det sättet, säger Eric Sjögren.
Under ”Att återta det levande” sista dag hölls ett seminarium om klimat och framtid. Ett konstnärligt samtal om fördelning av jordens resurser och behovet av nya kunskaper i en fungerande värld. I kulturcentrets praktik är dialogen närvarande.
– Att jobba relationellt kräver tid. Hitta den gemensamma ytan som vi delar. Jag tänker att vi befinner oss på en plats i pågående, den är i ständig förändring, säger Eric Sjögren.

Festivalen genomfördes med stöd av Kulturrådet, Statens konstråd, Region Örebro, Ljusnarsbergs kommun, Musikverket, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Sparbanksstiftelsen Bergslagen och Svenska Institutet.

Text: Elias Arvidson

Om Ställbergs gruva

Vad: Ställbergs gruva, ett kulturcentrum som drivs av konstnärsgruppen Non Existent Center och ägs genom föreningen Non Existent Resources.

Var: Ljusnarsbergs kommun, Ljusnarsbergs socken, Västmanlands län.

När: Startade 2012

Webbplats: www.stallbergsgruva.se

Om gruvan:
Efter över hundra år i drift slog Järnmalmsgruvan igen 1977 under direktör Jan Stenbecks styre, företagsledaren som sedan blev känd inom telekom- och mediabranschen för Comviq och ZTV. I utfasningen hamnade orten utanför den svenska industrins blickfång, och började förändras. Invånarantalet har sjunkit och kommunen tros bli först ut att försvinna på grund av avfolkning, av tidskriften Dagens samhälle.
Konstnärscentret hyrde platsen under en tid, men köpte den sedan för att verksamheten skulle kunna bli permanent. En slags kärngrupp på elva personer äger varsin andel genom föreningen Non Existent resources och verksamheten drivs av föreningen Non Existent Center. Kulturcentret Ställbergs gruva drivs bland annat genom ekonomiskt stöd av Kulturbryggan, Kulturrådet, Region Örebro, Ljusnarsbergs kommun, Statens konstråd, Musikverket, Sparbanksstiftelsen. Ställbergs gruva/Non Existent Centers arbete i Ljusnarsberg ingår i Statens konstråds satsning på 12 lokala konstprojekt. Det är en del av regeringsuppdraget Kunskapsutveckling offentlig konst som pågår 2018–2020.

Delägare i Ställbergs gruva

Kristoffer Liljedahl
Psykolog, musiker och konstnär från Sandviken. Bor i Göteborg.

Veine Bartos
Inredningsarkitekt och formgivare md en BFA från Konstfack. Stockholm.

Sara Parkman
Musiker bördig från Västernorrland. Stockholm.

Peter Widell
Snickare och omställningsarbetare, Göteborg.

Josefina Björk
Konstnär, Göteborg

Alexandra Wingate
Koreograf och dansare, Göteborg.

Karin Linderoth
Designer och konstnär från Göteborg. Bor nu i Hjulsjö, Bergslagen.

Henrik Allesson
Journalist från Blekinge. Bor i Göteborg.

Jonas Gren
Poet och journalist. Stockholm.

Carl-Oscar Sjögren
Regissör och konstnär från Bergslagen. Nu bosatt i Göteborg.

Eric Sjögren
Kompositör/Ljuddesigner och konstnär från Bergslagen. Nu bosatt i Stockholm.